Det har kommit en del frågor här på bloggen om JDS, läran att ”Jesus dog andligen”. Jag skall försöka svara kortfattat. Denna lära förekommer hos E.W. Kenyon och i viss mån hos Kenneth Hagin. Kenyon bygger ett filosofiskt lärosystem kring denna tanke där den ingår som en viktig byggsten i hans teologiska funderingar, medan den hos Hagin har en mer underordnad betydelse.
Grundläggande har det hela att göra med vad som egentligen hände med Jesus tiden mellan hans död och uppståndelse. For han ner i dödsriket triumferande eller i förnedringsgestalt? Utspelades försoningsdramat i dödsriket? Vad betyder det att Jesus blev gjord till synd? Antog han syndarens natur och därmed också djävulens? Här finns många spekulationer. När fullbordades egentligen försoningsverket? Det blir en accentförskjutning från korset till uppståndelsen och himmelsfärden. Mycket mer finns att nämna i beskrivningen av denna lära. Min uppgift här är inte att beskriva allt kring denna lära utan att kortfattat säga vad min position är. Jag har förut skrivit om detta i min bok “Doktriner” 1995, som nu heter “Grunden för vår tro”.
Jesu död är en försoningsdöd, Rom 5:10, för våra synder och skulder, Rom 5:8. Han identifierade sig fullt ut med oss människor, tog på ett ställföreträdande sätt vår plats, 2 Kor 5:21, vi som är skyldiga syndare, Rom 3:23, Ef 2:-5, trots att han själv var oskyldig och inte hade någon synd, Hebr 4:15. Han är Guds rena offerlamm som borttager världens synder, Joh1:29,36, 1 Petr 3:18. Oskyldig hånades han, torterades och spikades till slut upp på ett kors för oss, Matt 27:11-56, Jes 53:3,7-9, 1 Petr 2:22,23. Det var våra synder han bar, Jes 53:4,5,12. Hans blod blev utgjutet som ett offer för oss och blodet är det försoningsmedel som sonar vår synd och skuld, Rom 3:25,26, 1 Petr 1:18,19. Han räknades som skyldig för att vi skulle kunna räknas som oskyldiga, 2 Kor 5:21. Han blev gjord till förbannelse för att Abrahams välsignelse skulle komma över oss, Gal 3:13,14. Han dog för att vi skulle kunna få evigt liv, Joh 3:16. När han dör och utropar: “Det är fullbordat”, Joh 19:30, då har försoningen skett. Jesu fullkomliga offer ersätter det gamla förbundets alla ofullkomliga offer och som en bild på detta rämnar förlåten i templet, Matt 27:51. Försoningsverket är då fullbordat på korset och är ett evigt och fullkomligt offer en gång för alla, Kol 1:20, 2:14,15, Hebr 9:28, 10:12-14,.
I och genom Jesu uppståndelse verkställs försoningen och blir till vår rättfärdighet. Han som dog för våra synder uppväcktes för vår rättfärdighets skull, Rom 10:9,10, 1 Petr 2:24.
Vad händer då mellan Jesu död och hans uppståndelse? Det lilla som Skriften säger om detta koncentreras kring hur Jesus i triumf besöker dödsriket och proklamerar sin seger, 1 Petr. 3:19, 4:6. Det finns mycket litet fog för att ytterligare spekulera kring vad som hände i dödsriket, mer än att säga att han som var död nu lever och har nycklarna till döden och helvetet i sin hand, Upp 1:18. Att försöka flytta försoningsverket från korset till en andlig strid utförd i dödsriket är att förminska betydelsen av Jesu blod och på något sätt insinuera att försoningsverket inte riktigt fullbordades på korset. Kol 2:15 säger att det var på korset Jesus triumferade över ”väldena och makterna” i och med att han också spikade fast skuldebrevet som vittnade emot oss på korset, Kol 2:14, när han själv spikades fast där och dog för oss.
Det har i vissa sammanhang funnits obibliska idéer angående att ett fysiskt medel, som Jesu blod och hans korsdöd, inte kan åstadkomma en andlig förlossning. Detta är fullständigt fel. Det var just det fysiska blodet som rann i den historiske personen Jesu ådror som verkligen försonade oss med Gud, 1 Petr 1:18,19. Detta är hela tanken med både inkarnationen och försoningen, att Gud verkligen blev människa, verkligen var en av oss, men utan synd, Hebr 2:14-16. Han dog verkligen en fysisk död för oss och uppstod sedan verkligen fysiskt från de döda på den tredje dagen, Joh 20:24-27, 1 Kor 15:3,4. Hela vår frälsning hänger på detta, 1 Kor 15:14-20. Att förandliga eller förringa detta är att angripa både inkarnationen och försoningsverket.
När Jesus hängde på korset upplever Jesus en övergivenhet från Fadern, Matt 27:45, eftersom våra synder skiljer oss och vår Gud ifrån varandra, Jes 59:2. Jesus smakade dödens vånda, Apg 2:24. Han dog för oss för att vi skulle slippa dö den eviga döden och han uppstod för att vi skulle få del av det eviga livet.
Det tillhör evangeliets mysterium, hemlighet, hur Guds Son, den andra personen i Gudomen kunde dö. Luther sa att han inte kunde tro på en Gud som inte kunde dö. Gudamänniskan Jesus Kristus dog på korset. Han var Guds Son och Marias son, fullt ut gudomlig och fullt ut mänsklig. Hur Guds Son kan dö är ett mysterium, likaväl som det är ett mysterium hur inkarnationen gick till där den gudomliga naturen och den mänskliga naturen förenades i en enda människa, Jesus Kristus, utan sammanblandning eller förvandling.
Hans död på korset är en verklig död, inte en skendöd, och det var där på korset han med sitt liv, sitt blod, betalade priset för våra synder och skulder. Tre dagar senare uppstod han för att kunna ge oss sin rättfärdighet och sitt liv, det eviga livet. Han segrade på korset över synden, döden och djävulen, Hebr. 2:14,15, och genom hans uppståndelse har vi del av denna seger och nu förs vi fram i Jesu segertåg, 2 Kor. 2:14 och han som bor i oss är större än den som bor i världen, 1 Joh. 4:4.
Jag tror att försoningen skedde på korset, inte någon annan plats, en gång för alla. Därför kunde Jesus säga till rövaren på korset: “Idag skall du vara med mig i paradiset.” Luk. 23:43. Jesus dog för oss alla men jag tror inte han dog andligen eller ”antog syndens och djävulens natur” som några har spekulerat om. Han dog som ett oskyldigt offerlamm då han bar våra synder och skulder, Jes 53:6, och tre dagar senare blev uppväckt för vår frälsnings skull. Nu är han det eviga Lammet som står inför Faderns tron i himlen, Upp 5:6 där hans blod har blivit framburet och vunnit en evig återlösning för oss, Hebr 10:11-14, 24-26.
Tack jag tro dig Ronny!
Tack för definition och klarhet. Visste inte mycket om denna lära men har fått ”varnande” förmaningar. Tackar Herren för denna underbara försoning!
Takk for innlegget!
Jeg har fundert litt over når Jesus dro ned til dødsriket.
For det var på korset rett etter Jesus ga opp sin ånd, de døde hellige stod opp igjen.
Og da må det ha skjedd på korset som Jesus låste opp i dødsriket!
Jeg har før trodd at det var etter korset som Jesus dro ned til dødsriket.
Men nå kommer du med veldig mange bibelvers som bekrefter at det må ha vært på korset alt sammen skjedde!
Og da stemmer det også veldig bra at den ene røveren fikk bli med Jesus i Paradiset samme dag! Og at det finns en himmel full av hellige! 🙂
Grattis på namnsdagen Ulf!
Frid!
Hej pastorn!
Otroligt roligt med din blogg! Eftersom jag är ute till sjöss i långa omgångar tog det mig en stund att uppdatera mig på allt som skrivits o sagts hittills. Vilken rivstart! Och mycket intressant, därtill.
Det gäller fr a denna artikel, som belyste något som många fortfarande (igen?) verkar diskutera o pratar om. Bra med belysning på vad Bibeln verkligen säger.
Önskar dig allt gott här nerifrån dina barndomstrakter! Pro Cristo et veritate.
Bless!
Hej,igen,Ulf!
Jag tycker det är strongt att JDS-läran kommer upp på tapeten och att du kommenterar den. Men det är några saker som jag inte har greppat, som talet om att Jesus skulle ha dött ”andligen”. Hagin och Copeland har sagt följande:
Kenneth Copeland: ”Jesus Kristus dog inte enbart en kroppslig död. Om det enbart hade rört sig om en kroppslig död så skulle Abel ha betalat människan syndaskuld. Han var den första människan som dog p g a att han ärade Gud i Hans Ord….Alla profeter som vandrade här på jorden under det Gamla förbundet kunde ha betalt mänsklighetens syndaskuld, om det endast rört sig om en kroppslig död.”
Kenneth E Hagin: ”Han (Jesus) smakade den andliga döden för varje människa och Hans ande och inre människa gick till helvetet i mitt ställe. Ser du det? Kroppslig död tar inte bort din synd. Han smakade döden för varje människa. Han talar om den andliga döden.”
Copeland håller med sin mentor: ”Det var inte den kroppsliga döden på korset som betalade syndaskulden. Om det hade varit så, kunde varenda profet som dött de föregående tusentals åren ha betalat det priset. Det var inte den kroppsliga döden. Det kunde vem som helst ha gjort.”
Min fråga är då följande: Har Hagin och Copeland fel?
MVH
Björn
For noen få dager siden besøkte jeg en gammel dame. Hun har alltid noen Bibler og en bok av Ulf Ekman på bordet. Særlig en bok som etter hva jeg forstår har litt for hver dag hele året gjennom.
Hun har bodd mange år i USA, og hadde tydeligvis hørt litt om dette med hva som eventuellt kunne ha skjedd med Jesus etter at han døde. ”Vet du hva mener Ekman om dette”? spurte hun meg.
Jeg visste det ikke sikkert, sa jeg, men antok faktisk at det ville være slikt som han skrev her. Men nå vet jeg det jo, og skal fortelle henne dette neste gang jeg ser henne. 🙂
Det heter ju att tro är en övertygelse om något vi inte ser. jag vet inte hur det har gått till, men jag tror att det är gjort för att det står så i Guds ord. en dag kommer vi förstå det också, omde t blir här på jorden eller i himmlen, det får vi se. Fram till dess tror jag det./en elev
Bäste Ulf!
Guds nåd och frid!
Jag vill också nämna några sammanhang som är värda att begrunda och som du ju väl känner till.
PS.22
Ps.88
Apg.2:24
Apg. 13:32-33
Rom 6:23
Rom8:29
Allt gott i Herren Jesus!
Hej Ulf…och alla andra som läser…
Det där om att Jesus skulle ha antagit djävulens natur låter ju som en hädelse, så det är bra att du tar avstånd från det, tycker jag. Många gånger är det när man drar slutsatser på slutsatser som det blir bisarrt. T.ex.:
1. Jesus är Gud
2. Maria födde Jesus
3. Alltså är Maria Guds Moder
eller…
1. Jesus blev gjord till synd
2. synden är djävulens natur
3. alltså blev Jesus gjord till djävulens natur
Jag har nog ändå lite svårt att släppa allt som har med JDS att göra. Jag tycker inte man behöver dra sådana långsökta slutsatser.
Om man dogmatiskt hävdar att det är försoningen som bokstavligt talat blev fullbordad exakt när Jesus sa ”DEt är fullbordat”, DÅ FÖRKUNNAR MAN EN FÖRSONING UTAN JESU DÖD OCH UPPSTÅNDELSE.
Det tycker jag låter logiskt.
Det där med att Gud dog på korset låter lite bisarrt också. Det finns nog de som kallar mej antikrist och dyl om jag emotsäger det, men jAg tycker åtminstone det behöver förklaras bättre om man kläcker ur sig något sådant. Fast det är klart… man kan inte förklara allt på samma gång när man skriver. I de flesta vanliga männiksors sinnen frammanas bilden att allsmäktig Gud faller ihop livlös och fullständigt förlorar kontrollen – en tanke som jag förkastar av hela mitt hjärta. Så därför tycker jag man ska vara lite försiktig med de där superradikala uttalandena.
Till sist… Jättekul att du öppnat den här bloggen. Jag tror att det en liten sak som kan betyda oerhört mycket.
/Linus
Angående JDS- läran!
Tack Ulf för din redogörelse. För min egen del tycker jag att hela diskussionen om JDS- läran är lite konstig. Om Jesus identifierade sig med oss och verkligen upplevde skilsmässa från Gud, upplevde han då inte andlig död? Eller hur ska man definiera andlig död? Jag har alltid identifierat det som skilsmässa från Gud.
Jag funderar såhär angående försoningen:
När Jesus lider och hans blod rinner gör han det för oss. När han spikades upp på korset tror jag Gud övergav honom. Det står ju: Förbannad är var och en som är upphängd på trä. I denna gudsövergivenhet utropar Jesus tycker jag närmast i panik: min Gud, min Gud varför har du övergett mig. När han överlämnar sin ande och dör tror jag att han stiger ned i dödsriket. När han säger det är fullbordat, tror jag att det handlar om att nu är det klart. Nu behövs inga mer offer för att sona människans synder. Det gamla förbundet är uppfyllt. Han stiger ner och rycker djävulens vapen ur händerna på honom, enligt Kol 2: 15: ”Han avväpnade härskarna och makterna och utsatte dem för allas förakt när han triumferade över dem genom Kristus.” Djävulen är besegrad. Hans vapen är tagna ifrån honom. Det andra står det om i 1 Pet. 3: 18- 20: ”Kristus själv dog ju för era synder, en gång för alla. Rättfärdig dog han för er orättfärdiga för att leda er till Gud. Hans kropp dödades, men han gjordes levande i anden, och så kunde han stiga ner och predika för andarna i deras fängelse. De hade en gång vägrat att lyssna, när Gud tålmodigt väntade i Noas dagar, medan arken byggdes i vilken några få, bara åtta människor, räddades genom vattnet.”
När Jesus uppväcks och står upp från döden är segern fullständig. När Jesus sedan stiger upp till himlen gör han väl som översteprästen skulle göra, som det föreskrivs i moseböckerna. Han tar blodet in i det allra heligaste, och det måste väl i rimlighetens namn vara Guds tron. Gud godkänner ju hans offer och vi behöver inte offra några djur längre.
Denna frågan riktar jag till dig, Ulf: Är min syn på försoningen fel, eller? Blodet förringas inte. Jesu blod är enormt viktigt. Utan det kan vi lika gärna sluta att ha vin till nattvarden. Då kan vi ju äta som vanligt för då får ju nattvarden ingen betydelse. Men nu är Jesu blod viktigt och därför firar vi ju nattvard, eller hur?
En fråga som på ett sätt kanske ligger nära den du tagit upp är denna:
Hur är det nu, ÄR människan en Ande som HAR en Själ och BOR i en Kropp?
Isåfall förstår jag tanken att Jesus måste dö andligen för att frälsa oss, kroppsligen kan ju knappast räcka om vi egentligen bara är ande. Jag vet vad du skriver i Doktriner, men det tar ju knappast bort vad du skrivit och sagt tidigare.
Tacksam för svar!
Carl Lindahl
Guds frid Ulf!
Bra att du förklarat en gång för alla hur du ser på JDS. Hoppas alla dessa som påstår att du står för JDS läser detta och slutar att sprida falsk info och annan smutskastning nu om dig och om Livets ord.
Gud välsigne dig!
Markus
Bäste Ulf!
När Jesus utropade på korset det är fullbordat så måste det syfta på det ord han säger i Matt. 5:17.
I skolen icke mena att jag har kommit för att upphäva lagen eller profeterna. Jag har icke kommit för att upphäva, utan för att FULLBORDA.
Jesus hade när han dog på korset fullbordat både lagen och allt som profeterna sagt om honom.
Sedan vet vi att efter det Jesus varit i dödsriket och LIDIT dödens vånda, träffade han efter sin uppståndelse Maria vid graven och han sade till henne: ”rör icke vid mig; jag har ännu icke farit upp till min Fader”.
Jesus måste bära fram sitt eget blod in
i det allra heligaste på samma sätt som översteprästen gjorde på försoningsdagen i gamla förbundet. I GT fick ingen röra vid översteprästen förrän han burit fram blodet i det allra heligaste.
Angående Jesus säger Hebr. 9:12 ”gick han, icke med bockars och kalvars blod,utan med sitt eget blod, en gång för alla in i det allra heligaste och vann en evig förlossning.” Som jag ser det så var det först då som försoningsverket till fullo var fullbordat och förlossning vunnits.
Allt gott i Jesus Kristus!
Hej Pastor Ulf
Bra initiativ med Din blogg!
Nu något om den s.k. JDS-läran. Bibelns dödsbegrepp är trefaldigt och varje dödsbegrepp har med skilsmässa att göra och är en konsekvens av syndafallet. Rom. 5:12. 6:23.a.
– Andlig död: Skilsmässa mellan Guds Ande och människans ande. 1 Mos. 6:3.a. Ef. 2:1.b.
– Fysisk död: Människans ande och själ skild ifrån kroppen. Är en följd av andlig död. 1 Mos. 6:3.b. Hebr. 9:27.
– Evig död: Människans ande, själ och kropp skild ifrån Gud för evigt. Beskrivs av Jesus som en evig och definitiv straffpåföljd. Matt. 25:41, 46. Är en följd av andlig och fysisk död.
Jesu försoningsdöd var även en juridisk straffpåföljd för synden. Jesus blev gjord till synd och han tog straffpåföljden trefaldig död i vårt ställe. 2 Kor. 5:21. Rom. 6:23.a. Bibeln säger, att Jesus har ”smakat” döden, oss till godo. Hebr. 2:9. När Jesus säger på korset: ”Min Gud, min Gud, varför har du övergivit mig”? (Matt.27:46. Ps. 22:2) skils Guds Ande ifrån Jesu ande och Jesus dör andligt, vilket var en förutsättning för att Jesus skulle kunna dö fysiskt. Annars skulle Jesu fysiska död vara en skendöd. När Jesu döda kropp läggs i graven och hans ande och själ är i dödsriket, så ”smakar” Jesus den eviga döden. Jes. 53:9. Ps. 88:7.
Viktig fråga: Om Jesus inte har ”smakat” även den andliga döden, som en straffpåföljd för synden, vem har då gjort eller skall göra detta?
Jesus dog en trefaldig död och han uppstod ifrån trefaldig död. 1 Kor. 15:20. Detta har ingen gjort varken förr eller senare. Även här är Jesus unik!
Allt väl!
Tack Ulf!
Din tydlighet uppskattas.Tack för allt gott vi får ta del av från Livets ord av via webben.
jag har blivit starkt välsignad.
M.V.H.Jan Carlsson
JDS-läran har varit den främsta orsaken till att jag har förhållit mig aningen reserverat till både dig, Ulf, och till Livets Ord.
Jag hade frågetecken för den alltifrån första gången jag stötte på den, (”Om frälsningen inte var fullbordad när Jesus sa att den var fullbordad, när ska vi då tro att den är fullbordad?”), och när jag senare läste Reichmanns analys av vad den får för konsekvenser förstod jag varför jag känt mig så främmande inför den.
Det känns som en lättnad att se att du nu tar så tydligt avstånd från den, och därmed visar att du står stadigt på Skriftens grund också i fråga om detta. Tack!
Ulf,
Jag gillar verkligen det du skrev i en av artiklarna här på bloggen. Jag klistrar in det i den här tråden.
”Denna inställning är också helt annorlunda än att tvinga medsyskon att ständigt svara på allehanda dogmatiska spörsmål. Ofta sker detta med ett hätskt tonfall, som om vi befinner oss i en evigt pågående rättegång där vi är varandras åklagare och domare.”
Jag tycker det är kul att läsa hur andra ser på olika teologiska spörsmål och själv ge mina egna synpunkter. Samtidigt är det väldigt utmattande och inte särskilt uppbyggligt när det urartar till en ”evigt pågående rättegång” som du uttrycker det. Den som har den inställningen kommer aldrig att bli riktigt nöjd vad man än svarar…
Bästa hälsningar till Ulf och alla som läser
Hej, Ulf!
Så glad att du tog upp detta med JDS, som jag vet är en svår nöt för många. Det finns hela webbsidor som ägnar sig åt detta, och jag vet att dessa människor verkligen önskat riktiga klargöranden kring detta – ärligt och uppriktigt, även om det många gånger i dessa debatter blir mycket pajkastande också förstås.
Jag tycker du fick med allt i det du skrev:
”Att försöka flytta försoningsverket från korset till en andlig strid utförd i dödsriket är att förminska betydelsen av Jesu blod och på något sätt insinuera att försoningsverket inte riktigt fullbordades på korset.”
Det är huvudet på spiken! Eftersom jag saknar kommentarer från de flitigaste debattörerna kring JDS-läran här på bloggen, ska jag genast sprida denna glada nyhet.
Välsignelser,
fd bibelskoleelev
Det står da ingen ting om at det var den andre personen i guddommen som døde. Hvordan det har seg, kommer ikke frem i Bibelen. Dermed har vi kun teorier. Derimot står det helt klart at mennesket Jesus døde.
Dette gir visse assosiasjoner til død religion. Det er vel den døde religionen som legger til Guds ord.
Dette med åndelig død er vel ikke noe annet enn adskillelse? Hvorfor er det et problem? ”Hvorfor har du forlatt meg?” var Jesu ord. Det er da bare dette som kalles ”åndelig død”. Er det et problem å kalle det ”åndelig død”, så la oss kalle det ”adskillelse” eller ”gudsforlatt” eller noe annet… Vi kan vel tro på Jesus ord om at Gud hadde forlatt han? Eller talte han i villelse?
Ulf!
Innebär detta uttalande
– Att Du hade fel, när Du i Doktriner skrev att Jesus erfor andlig död? Erfar man ngt. så sker det ju.
– Att Din svärfar Sten Nilsson var villolärare i boken Befria mitt folk? Där han inte bara fullt ut förklarar hur Jesus skildes från livet i Gud och dog andligen, utan även beskrev hur Jesus plågades i helvetet och där föddes på nytt.
Citat från Befria mitt folk:
”Korset är inte Jesu lidandes höjdpunkt. Men vårt förstånd kan inte sträcka sig längre…Det kunde inte ges någon återlösning med mindre än att någon trädde in i andevärlden och sonade synden. Jesu svåraste lidande begynte efter döden i dödsrikets pinorum, där de ogudaktiga var… Jesus blev född på nytt”
– Att Du anser Dig ha varit en förmedlare av villolära? Eftersom Du tidigare spritt material med uppenbar JDS – lära, som Du nu säger Dig ta avstånd ifrån.
– Att Du anser att Keenyon, Hagin, Hinn, Copeland, Foglander, Åleskjaer etc. etc. är villolärare? Eftersom de alla förmedlat en JDS – lära som Du nu tar avstånd ifrån.
– Att alla som har läran om Jesu andliga död med i bagaget, är portförbjudna som villolärare på LO?
– Att alla som på LO, som fortfarande anser att Jesus skildes från Guds liv och dog andligen, inte längre kan vara med, om de inte frånsäger sig denna villolära?
– Att Du ber alla om förlåtelse för att Du medverkat till att denna avgrundslära fördärvat så många kristnas andliga liv?
HaFo
Hej!
Jag är lite fundersam kring denna diskussion. Jag tänker att det kan vi ju inte veta, det står ju på tok för lite om det och så? Men min egentliga fråga är ju vad får de olika positionerna för konsekvenser egentligen?
Simma lugnt!
Hej Pastor Ekman,
Din tydlighet uppskattas verkligen, och jag är mycket glad över att du tog dig tid att svara.
JDS läran är ju något som har skapat stor förvirring i alla kristna läger i Sverige (världen generelt).
Jag själv som ny frälst hamnade på OKS Bibel skola var vi blev matat med denna läran, hade tidigare ingen erfarenhet av kristendom förutom det lilla Bibel läsning jag hade haft i min kammare. Konsenkvensen av OKS lära (mycket fokus på Kenyon) blev att jag förlorade min tro, jag kände inte igen mig i den s.k. kristna läran.
Herren kom till min räddning Mars 2005, och jag blev omvänd. Efter det har jag ägnat mycket tid att studera böcker av Åge Ålsekjsär, Copeland, Hagin, Kenyon, och dig för att se va som var fel med denna läran. Ska inte gå in på min slutsats. Men jag är glad du i denna fråga skiljer dig stärkt från de andra.
Ska också tillägas at din beskrvining av Jesus på korset i boken ”Smörjelse” är något av det starkaste jag har läst, själv om det var kortfattad. Jag tror det är Jesu på korset vi ska ha våran fokus, det är ju der vi själv kan dö bort från oss själva och undfå rening från våran synder.
Önsker du even att gå in på tredelning av människan? För mig er det klart att den gamla läran ”Människan är en ande som bor i en kropp som har en själ” eller hur det nu var är roten till den obibelska JDS läran. Men om man backar lite och stannar vid en tredelning av människan, så måste ju even denna tanke leda till JDS, even om Bibeln säger klart och tydeligt att det var Jesus fysiska död som gav försoning för människan.
Själen eller anden ontologiska ursprung är ju inte uppenbarat för oss i Skriften, utan det vi kan se är att människan är en enhet.
Tredelning av människan är ju något som går tilbaks till Origines (som i sin tur hämtade sin kunskap från Platon), men denna lära fördömdes vid det 5:e ekumeniska konciliet.
Jag själv står fast vid att människan består av två delar, något som också våran kyrkofädre lärde ut.
Hur ser du själv på människan?
Broderliga fridsönskningar,
Michael G. Helders
Tydlighet är bra! Tack Ulf för detta!
Samtidigt måste jag höja ett förvåningens ögonbryn och konstatera att också här har Livets Ord och Ulf Ekman förändrat sin teologiska hållning – kanske??
Den rörelse jag nu är verksam i, Pingströrelsen, kritiserade Livets Ord mycket aggressivt för den s.k. JDS-lärans skull. För det kan vi inte sticka under stolen med att vi lärde oss att Jesus också tog på sig vår andliga död på korset på bibelskolan. Likaså fick vi Kenyons skrifter som kursmaterial. Lite skämtsamt sade vi då att Pingströrelsen försökte hänga upp Livets Ord på en spik som var alldeles för liten. Med andra ord, Pingströrelsen gjorde en sak större än vad det var. Men som sagt, JDS undervisades på Livets Ord men i en mycket mer moderat form jämfört med USAs företrädare för denna teologi.
Men det kanske är så här att vi definierar ’andlig död’ på olika sätt, och här får kanske Ulf konkretisera sig, för å ena sidan säger Ulf:
”När Jesus hängde på korset upplever Jesus en övergivenhet från Fadern, Matt 27:45, eftersom våra synder skiljer oss och vår Gud ifrån varandra, Jes 59:2.”
Detta är ju det som oftast framförs då man definierar vad ’andlig död’ är, vilket också Benght Gustafsson säger: ”Jesus säger på korset: “Min Gud, min Gud, varför har du övergivit mig”? (Matt.27:46. Ps. 22:2) skils Guds Ande ifrån Jesu ande och Jesus dör andligt, vilket var en förutsättning för att Jesus skulle kunna dö fysiskt.”
Och å andra sida, i slutet av Ulfs artikel står det ”Jesus dog för oss alla men jag tror inte han dog andligen eller ”antog syndens och djävulens natur” som några har spekulerat om.” Om Ulf menar spekulationerna om Kenyons lära att Jesus torterades av satan etc så tror jag nog det flesta är med på det. Men om andlig död endast är relaterat till vad som hände i dödsriket har man begränsat försoningsverket och fråntar att Jesus faktiskt dog för oss på korset, och då också andligen.
Summering:
1) Jesus dog andligen enligt Ulfs definition på Jesu försoningsverk på korset i början av hans artikel och som Benght G. understryker.
2) JDS ala Kenyon med en torterad Kristus med satanisk natur i dödriket och att där upplever Jesus återupprättad gemenskap med Gud skall förkastas.
(Kuriosa: På Livets Ords Universitet diskuterade vi studenter denna fråga med många av Oral Roberts professorer, och alla, utan undantag, förkastade Kenyons JDS-lära men anammade Jesu övergivenhet av Gud på korset = Jesu andliga död.)
Avslutningsvis: Vi kanske borde säga att vi inte tror på JDS enligt Kenyons definition, men att vi tror på att Jesus dog en fullständig död på korset, alltså även andligt.
Yngve Bergström (BA Thelogy, LOU)
Kristet Center Väst
Steungsund
Yngve, jag tror det du skriver om definitioner är viktigt, för det är nog här vi ofta pratar om varandra. Det finns ju tex ingen konsensus inom kristen tro ens om hur den mänskliga anden ska definieras, än mindre då andlig död.
Intressant det du skriver om LOU; där har vi helt olika erfarenheter. Jag minns bara att JDS kom upp en enda gång under mina studier där och vår lärare tog då bestämt avstånd från den i alla dess former.
Nu till min fråga: Jag tycker även din ”moderata” definition av JDS bär på teologiska svårigheter. Om du menar att Faderns Ande skiljs från Jesu ande på korset, hur förenar du detta med den andra artikeln i den nicaeanska trosbekännelsen (som jag utgår från att du erkänner)? Där definieras Jesus som Gud och som till sitt väsen ett med Fadern.
Om Jesus är Gud, hur kan han då bli skild från Gud? Betyder det att han inte var Gud när han dog på korset? Och om han var Gud när han dog på korset, men ändå skild från Fadern, vad hindrar då någon att anklaga oss för biteism?
Jag har ärligt talat inte studerat JDS närmre (har aldrig kunnat upparbeta något genuint intresse för denna fråga), men utifrån det jag har skrivit tycker jag ändå att läran bär på potentiella problem för synen på Jesu person och natur.
Hej Ulf!
Tack för ett förklarande! Jag minns fortfarande den sk JDS-debatten som gav oss alla det teologiska argumentet för att förkasta dig och Livets Ord. Personligen vill jag be dig och Livets Ord om förlåtelse för detta. Idag njuter jag av din undervisning och tackar Gud för att du inte gett upp trots horder med tjockskalliga frikyrkomänniskor som mig…
Hej David
När du ändå skall ställa frågor, kan du inte ställa några svåra teologiska frågor 😉
Om Jesu person och natur, vis avi hans gudomlighet och mänsklighet är väl den enskilt största teologiska frågeställningen som debatterats genom kyrkohistorien, vilket ses i skapande av våra trosbekännelser, framförallt den nicaeanska och athanasianska, vilka jag för övrigt bekänner mig till.
Dessa frågeställningar är så stora att en blogg-kommentar känns som ett fel forum att ’diskutera’ dem i, men helt kortfattat ser jag inte de problem du gör. Tvärtom menar jag att försoningen blir problematisk att förstå om vi å ena sidan säger att konsekvensen av synd är skilsmässa från Gud, alltså andlig död, å andra sidan skall påstå att just den konsekvensen tog aldrig Jesus på sig, eller inte erfor.
Vidare får man problem med Jesus uttalande: ”Min Gud, min Gud, varför har du övergivit mig?” Var han inte övergiven? Var det bara som han kände det fast han egentligen inte var övergiven, alltså upplevde konkret andlig död – skilsmässa från Fadern?
Förhoppningsvis påbörjar vi inte en strid om försoningen nu igen :-), men du får gärna själv svara på min fråga till dig: erfor Jesus konkret en övergivenhet från Fadern?
Personligen tror jag att Jesus tillfullo identifierade sig med oss för att vi till fullo skulle kunna identifiera oss med Gud, och åter bli Hans avbilder.
Yngve
Hej igen Yngve,
Nej då, jag har ingen avsikt att starta någon strid överhuvudtaget :-). Jag var bara nyfiken på hur du såg på detta, eftersom det kanske är det största problemet jag själv sett med JDS. Och jag ser det nog fortfarande, även efter sitt svar.
Ang. din fråga om Jesu citat av Ps. 22, så tror jag allmänt att man bör vara försiktig med att övertolka det. Jesus ger uttryck för en känsla av övergivenhet, absolut. Jag ser däremot inte att man kan dra ontologiska slutsatser om Jesu natur eller relation till Fadern utifrån det.
Sedan tror jag också man får passa sig så att man inte snärjs in av sina egna definitioner. Att syndaren är ”andligt död” är ju inte en terminologi som Bibeln egentligen använder. Det är vår egen konstruktion och systematisering av Bibelns budskap. Jag säger inte att det på något sätt missrepresenterar detta budskap, men vi kan inte göra Ordet ansvarigt inför något som strikt sett är våra egna teologiska konstruktioner.
I korthet: jag ser inte varför vi behöver avkräva svar från Skriften exakt hur Jesus identifierade sig med vår andliga död, eftersom Bibeln strikt sätt aldrig nämner vår ”andliga död”. Med andra ord; det här är frågor som vi möjligen kan ställa oss, men som Skriften uppenbarligen inte avser besvara.
I slutändan kvarstår nog också min huvudfråga: hur kan Jesus skiljas från Fadern utan att vi antingen behöver offra Jesu gudomlighet eller den kristna monoteismen?
P.s. det är en retorisk fråga, jag kräver inget svar. Jag håller nämligen med dig om att en bloggtråd knappast är ett idealt forum för sådana här diskussioner.
Allt gott,
David
Djupet av försoningen kan vi aldrig komma till full klarhet över, det är min bestämda åsikt. Trots detta vill man ju försöka förstå djupet av Guds kärlek genom inkarnationen och Jesu försoningsdöd. I samtalet måste vi försöka definiera våra ord och uttryck, och där föreligger alltid grund till missförstånd.
När JDS-debatten rasade som värst i mitten och slutet på 80-talet, tyckte jag redan då att vare sig man trodde si eller så, så handlade det om man trodde att Jesus verkligen dog och verkligen uppstod, som en förkunnare då sade: Jesus var stendöd! 😉
Angående denna bloggpost tycker jag det är befriande att Ulf är så tydlig vad det gäller Kenyon och det starkt spekulativa i hans beskrivningar av försoningen. Men jag menar att det är att gå för långt när man tillstår att Jesus inte dog andligen, men det får ju naturligtvis stå för mig.
Avslutningsvis: Självklart skall vi inte övertolka Jesu ord, men vi skall samtidigt inte reducera Jesu uttalande till rent emotiva. När all vår synd, sjukdom, förbannelse och straff kom över Jesus, när skapelsen höljdes i mörker då skapelsens huvudman blev gjord till synd, ja då var Jesus i den stunden övergiven, enligt det profetiska ordet i Ps 22, enligt min mening och definition.
Blessings,
Yngve
Tack Ulf för att du klargör var du står i den här frågan. Det har varit en sak som varit en tag i sidan på mig när det kommer till Livets Ord. Men nu, när du som grundare av församlingen, tar ett så tydligt avstånd från JDS-läran och här lägger fram Försoningen så bra så kan jag inte annat än säga att vi står varandra närmare, rent teologiskt, än vad jag tidigare trott. Jag tackar Gud för att du sagt och klargjort vad du tycker i den här frågan.
Men också vill jag tacka för att du vågat öppna upp dörren mot RKK, som jag tror vi har mycket att lära av.
Allt gott i Kristus/ S
Bäste Ulf.
I boken Samlade skrifter, band 1 av Lewi Pethrus kan vi läsa följande på s.180-181 i en predikan vid namn Smärtornas man: ”Det står ju tydligt, att han gjordes till synd för oss, d.v.s. Jesus tog synden på sig så bokstavligt, så intimt, gjordes så till ett med den, att det kan uttryckas med detta ord, att han gjordes till synd.
-Icke bara till syndabärare eller till syndoffer utan till synd för oss…Ingen av oss kan pejla djupet av Jesu lidande.
Han hade hängt på korset i 6 timmar, då han ropade dessa ord: ’Min Gud, min Gud, varför har du övergivit mig?’ Då upplevde Jesus, vad synden är. Han erfor, vad det är att vara gjord till synd. Synden kan inte ha gemenskap med Gud och ej heller den, som bär den. Synden åstadkommer skilsmässa från Gud. Och när Jesus tog synden på sig och blev till ett med den, då erfor han den andliga dödens fasa. Detta var det förfärliga. Detta var det djupaste djupet i hans lidand
Personligen tycker jag att Jesu lidande gör frälsningsveket ännu större, definitivt inte mindre.
Vi vet att Guds rättfärdighet kräver att synden får sitt straff, så straffet måste utmätas på någon att lida helvetets kval.
Tänk att Jesus tog mitt straff, vilken nåd att han tog det i mitt ställe och led det jag skulle ha lidit i helvetet i evighet.
Tack också Benght för ditt klara inlägg.
All nåd från Gud vår Fader och hans son Jesus Kristus!
Probemet uppstår när man ska vara logisk utöver det skriften säger. Då kan Jesu moder bli syndfri och gjorde en himmelsfärd hon med…. ( en känga åt vissa katolska teologer ) Vissa saker finns det bara inte ljus över. Kanske för att det inte angår oss. Kanske för att vi inte kan begripa det… vad vet jag.
Stefan
Off topic: Detta är inte ett diskussionsforum. Vänligen respektera att det är Ulf Ekman och ingen annan som ensam bär rätten att svara på bloggkommentarer!
//John
Hej Uffe!
Jag är hemskt nyfiken på om du själv läst Sven Reichmanns bok ”Allt är inte Gud sm glimmar”.
Men en annan sak. Du skriver så här: ”Jesus dog för oss alla men jag tror inte han dog andligen eller ”antog syndens och djävulens natur” som några har spekulerat om.”
Du skriver alltså ”som NÅGRA har spekulerat om”. Varför skriva ”några” när du själv hör till dem. Detta har jag märkt i många av dina böcker och texter. Du förskjuter ”skulden” på andra. Kanske är du rädd att människor ska kasta sten på dej om du skulle vara fullt ärlig. Själv tycker jag att det skulle vara rejält av dej om du kunde vara mer tydlig och mycket mer ärlig.
Gud är med dej! Adjö! 🙂
ps. jag vet än idag inte var du står angående JDS läran eftersom olika saker framkommer i olika böcker o.s.v. Tycker mej ändå märka JDS-light lite här och där.
Varför är det viktigt vad du tror och tycker då? Jo, för att många sätter alldeles för stor tilltro till ditt budskap. Borde inte vara ditt problem, men jag tycker ju inte att du gjort så mycket för att motverka det, snarare tvärtom.
(tack för att du står upp för Israel!!!)
John
Off topic: Ursäkta min fråga, men borde det inte vara Ulf som skriver det som du just skrivit?
Var har Ulf skrivit att ingen får ge sin syn på vad andra skriver i kommentarerna?
Visst är det sant att detta är Ulfs blogg och han ”äger rätten” att svara, men han har ju inte, så vitt jag kan se, förbjudit någon att svara… Med vilken rätt vill då du förbjuda andra att svara? Han har ju tvärtom publicerat kommentarer efter moderering, vilket han ju inte borde gjort om det nu inte var acceptabelt att föra samtal kommentatorer emellan. Om du talar å Ulfs vägnar föreslår jag att ni lägger ut en tydlig instruktion om att det inte rör sig om ett diskussionsforum och att bara Ulf får svara på kommentarer.
Allt gott!
Det stämmer att detta inte är ett diskussionsforum, däremot är alla välkomna att skriva här så länge de följer de regler som finns.
Reglerna kan ni läsa här:
http://ulfekman.nu/2008/04/04/kommentarsfunktionen/
Hur kan man få problem med JDS-läran?? På annat ställe i Nya Testamentet, där i Hebréerbrevet står skrivet att ”…Han led i alla stycken, så som vi…”. Om vi var andligt döda, innan Jesus kom in…så…vad då? Men någon riktig lära syns inte riktigt i NT.
Läror i NT kretsar kring ”stororden”:
Försoning,
förlåtelse,
helgelse,
den nya skapelsen osv
Har någon problem…så är det väl som med en bufé…en massa olika maträtter. Där passade inte en…så ät en annan då! Men sluta kverulera på den som tycker om stekta fladdermöss.
Katten Sampson har talat
Helt klart är att jag inte får i frid i min ande när jag, köttet, sätter sig upp emot teorin i Jesus died spiritually. ”I dina händer anbefaller jag i min ande”. Vad HÄNDE från den stunden? Hans, Jesu, ande separerades, oklart hur för oss, från Hans kropp.
”Det är fullbordat”: Vad fullbordades? Svar: Försoningsverket – dvs den andliga döden.
På det att vi skulle få liv.
Det vi kanske måste acceptera är att vi inte FULLT UT med vårt förstånd kan förstå hur försoningsverket gick till. Det vi måste göra för att bli frälsa är att TRO på det. När Gud väcker tro i våra hjärtan genom sin nåd blir vi födda på nytt – genom Jesu försoningsverk. Det är något vi UPPLEVER.
Samtidigt är det naturligtvis värdefullt och angeläget att tränga in i det Bibeln – och framför allt apostlarna – lär oss om detta försoningsverk. Där har Ulf gjort ett bra arbete.
Måste också rekommendera John Pipers undervisning om Jesu ”dubbla” natur – Gud och människa. Om hur det var nödvändigt att Gud blev människa för att kunna DÖ för våra synder, men hur Människosonen också ”måste” vara Gud för att kunna UPPSTÅ. http://www.desiringgod.org >> all sermons >> 23 september 2007.
Hade också varit kul att höra Din kommentar kring denne kalvinists undervisning, Ulf…
Någonting som kristna sysselsatt sig med i onödan är att bråka om försoningen.
Läste i går i ” Fjellstedts bibel” ang. apg. 2:24 där det står att Jesus led dödens vånda; ordet wånda kan enligt grundtexten betyda både plågor och band. Intressant, intressant!!
Hej!
PÅ webbsajten har skrivit beträffande denna sak under rubriken: Förhållande. (den sista)
Hej!
I din bok Doktriner står det på sid 71: Var han inte Gud kunde han inte frälsa oss. Människan kan inte frälsa sig själv.
Nu frambringade Gud det mänskliga Jesus-fostret i Marias kropp. Jesus v ar en produkt f rambringad genom Gud allena. Därför var han obefläckad eftersom Gud är obefläckad. Arvsynden kom inte över honom, eftersom Maria var i det avseendet helt utomstående. Vid den nionde timmen skulle det egentliga försoningsuppdraget utföras av människan övergiven av Gud(Guds Son).För att återgå till din text vill jag fråga:” Vad avser du med människan? Du och jag är människor. Vi kan inte frälsa oss själva. Om du med människan avser Jesus,så bör det sägas , att han var syndfri,frälst, och behövde inte frälsa sig själv. Han kom i världen för att vara ställföreträdare för syndiga människor.
Eva var syndfri förrän hon lät sig luras av djävulen och föll i synd. Därigenom kom synden över hela människosläktet. Om Guds Son skulle ha varit med Eva och talat med hennes läppar:” Gå bort satan, så skulle inte synden ha kommit över människan. Men Gud gav människan fri vilja. När Jesus gick omkring på jorden då var Guds Son med honom. Därför bestämde Guds Son riktningen och människan Jesus föll därför inte i synd. Ända fram till den nionde timmen skulle Guds Son vara hos honom. Men det egentliga försoningsuppdraget skulle utföras av en människa övergiven av Guds Son. När han blev övergiven var det för jobbets skull. Gud ville se om människan Jesus kunde möta djävulen utan att falla i synd och utan medhjälp från Guds Son. Jesus visste om detta eftersom det står i psalmerna. Och fastän djävulen kanske sade:” Ser du inte hur orättvis Gud är. Nu har du varit lydig och snäll och så har han övergett dig.Mig kastade han ut ur himmelen. Han är en orättvis Gud som bör förlora sin maktställning. Det är därför rättvist, att du överger Gud eftersom han har övergett dig.” Men Jesus vägrade att överge Gud. Därigenom föll han inte i synd. Gud krönte honom med ära och härlighet. En säregen bedrift utförd av en människa övergiven av Gud (Guds Son).
Hej!
Det var något i det jag skrivit som inte framkom.Det var ordet i psalmerna.Hebreerbrevets författare nämnde det, men visste inte var han läst det.(Hebr.2:6). Det är detta:” Vad är en människa att du tänker på henne, eller en människoson, att du låter dig vårda om honom? En liten tid lät du honom vara ringare än änglar, men krönte honom med ära och härlighet. När Gud lät honom vara ringare än änglar så betyder det, att han lät honom vara bara människa. Det står i min bibel, att människan är ringare än änglar. När han så skulle bli bara människa, lik sina bröder, så är det ju givet, att han före detta var mer än bara människa. Det finns bara en som detta ord syftar på. Det är Jesus. Han var likväl inte bara människa ända till den nionde timmen. Den korta tiden var under en timme. När han ropar:” Min Gud, min Gud, så är det en människas rop. Det betydde:” Varför är inte Guds Son längre verksam genom mig som han alltid har varit. Det är alltså för att vi skall förstå, att han var enbart människa, när han skulle utföra försoningsuppdraget. Eftersom Guds Son inte skulle vara verksam i Eva, skulle inte heller Jesus få använda sig av Guds Son. Gud ville se om människan Jesus kunde motstå djävulen. Till det positiva hör, att Jesus på förhand visste om detta. Lyckligtvis var tiden kort när han skulle frestas av djävulen. Han visste även, att om han skulle förbli Gud trogen,så skulle det krönas med ära och härlighet. Det skulle inte ha varit rättvist om Jesus skulle få använda sig av Guds Son när inte Eva fick det. Nu säger du kanske, men människan Jesus och Guds Son var oskiljaktigt förenade som ”gubbarna” i Kalcedon sade. Har då inte Gud , som sände sin Son, makt att ta bort sin Son från Jesus för en kort tid? Hade inte Gud makt, att infria det ord som han hade givit?
Hej!
Man säger:” När förbindelsen med Gud var borta då inträffade den andliga döden. Förbindelsen med Gud var inte i något skede borta vid den nionde timmen, därför att Jesus förblev Gud lydig och trogen. Och fastän Gud hade tagit bort sin Son och Jesus stod där som syndfri, sårbar människa inför djävulen, så föll han inte i synd därför att han aldrig i något skede övergav Gud på samma sätt som Eva. Ett mästerverk utfört av en människa. Gud var glad och krönte honom med ära och härlighet. Försoningsjobbet utfördes utan att han föll i synd och han kunde säga:” Det är fullbordat.”
Hej!
Jagläste:” Jesus hade inte kunnat besegra synden som enbart människa.” Han övergav inte Gud i något skede. Därigenom föll han inte i synd. När han ropar:” Min Gud, min Gud varför har du övergivit mig, , då betydde det:” Varför är inte Guds Son (Gud) verksam genom mig som han alltid har varit. För att övergå till meningen:” Jesus hade inte kunnat besegra synden som enbart människa.” Om därmed menas , att han inte kunde besegra synden vad beträffar människorna, vilket skulle betyda att han inte kunde som enbart människa ta bort människornas synd, så är det sant så långt. Det var nog Gud som försonade människan med sig. Men det var människan Jesus som fick Gud att försona människan med sig. Detta berodde på Jesu förhållande till Gud därför att inte i något skede övergav Gud, fastän Gud hade tagit bort sin Son. Detta att han stod där som syndfri människa allena, betydde inte att han föll i synd. När Gud frambringade Jesus-fostret, så var människan Jesus syndfri. Han var inte syndfri för att Guds Son bodde i honom. Gud hade även skapat Eva syndfri och Jesus människan var syndfri därför att han var en produkt av Gud allena. Marias synd kom inte över, därför att Maria inte var upphovet till Jesus. Hon tog emot det syndfria fostret, som inte beträffande synden förändrades i hennes kropp. Generna och syndfriheten kom från Gud. Detta förändrades inte i hennes kropp. Men den syndfria Jesus skulle ställas i samma situation som den syndfria Eva. I annat fall skulle Gud ha varit orättvis. Det skulle i detta fall ha betytt, att endast den ena skulle ha haft tillgång till Guds Son när de stod inför djävulen. Därför var det helt rättvist av Gud,att han inte hjälpte Jesus mot djävulen (att han tog bort sin Son), när han inte heller hjälpte Eva. Han ville se hur människan Jesus skulle förhålla sig i en liknande situation som Eva. Jesus visste om allt detta. Han kände till skriften där det var skrivet om honom. Detta som han sade:” Min Gud, min Gud osv. är sagt för att vi skall förstå, att då var han endast människa. Guds Son använder alltid tilltalet Fader, när han talar till Gud.
Hej!
I boken Doktriner står det på sidan 174: Om vi människor på grund av synden är andligt döda, så måste rimligtvis den som återlöser oss på något sätt ta del av denna andliga död. Om så skulle vara, att Jesus måste ta del av synden och på sätt bli syndare för att återlösa oss, så hade Guds plan med människan Jesus misslyckats. Han måste i alla skeden förbli syndfri för att kunna bära syndens börda. Han skulle alltså inte vara syndare för att bära syndens börda. Därför var det mycket viktigt, att Gud tog bort sin Son för en kort tid, för att se om människan Jesus kunde motstå djävulens attacker och inte följa djävulens råd att överge den Gud, som hade övergett honom. Därför förblev Jesus lydig och trogen Gud. För denna säregna bedrift krönte Gud människan Jesus med ära och härlighet.
Hej Ulf!
Dina ord har betytt mycket genom åren,men nu
undrar man vad som händer sitter just och läser
anteckningar från bibelskolan och konstaterar
att en helt annan syn tycks vara nu.
Instämmer i Bengt G. redogörelse om detta.
Man kan undra om inte det måste råda missförstånd
om detta ämne,och man inte förstår djupet av detta
Håller med om det viktigaste är att han är uppstånden och priset betalt.
Hej!
Jag läste:” När Jesus säger på korset:” Min Gud,Min Gud varför har du övergivit mig”? skils Guds Ande ifrån Jesu ande och Jesus dör andligt, vilket är en förutsättning för att Jesus skulle kunna dö fysiskt. Detta skulle innebära, att en andligen levande här i tiden aldrig kan dö fysisk, vilket strider emot vad som sker. Även andligen levande måste dö den fysiska döden. Vi skola alla dö (fysiskt) och sedan dömas.
Hej.
-Om det var försoningen som var fullbordad (och inte den mosaiska lagen)när Jesus yttrar ”Det är fullbordat” på korset; -Hur blir det då med ställföreträdandet? -Kom Han undan lindrigare än de människor som dör ofrälsta? -Var det då VÅRT straff Han tog?
Jesus dog på en fredag och uppstod på en söndag. Direkt efter Sin uppståndelse på söndagen säger Han till Maria: ”Rör inte vid mig ty jag har ännu inte farit upp till Fadern”. Däremot tilläts Tomas röra vid Honom några dagar senare. Alltså måste något ha skett däremellan. De flesta är överens om att Han for upp till Fadern och utgöt Sitt blod på altaret i himlen. Jag har svårt att se något annat än att först då var försoningen verkligen fullbordad.
Stort tack för allt du tillför och har tillfört svensk kristenhet.
Hej!
Jag blev att fundera på en sak med anledning av det Lennart skrev. Hur var det rörde någon Jesus
(Guda Son) under tiden mellan uppståndelsen och himmelsfärden? Var det så , att Tomas stack sitt finger i Jesu sår? Vissa omständigheter tyder på, att han inte gjorde så. Jesus visade tydligen sina sår. Då sade Tomas:” Min herre och min Gud:” Tydligen kände han inte på Jesus, eftersom Jesus sade:” Därför att du har sett mig,tror du. Saliga är de som tror, fastän de inte ser.” Jag har heller inte funnit något annat ställe där de skulle ha tagit på Jesus under tiden mellan uppståndelsen och himmelsfärden.
Hej!
Tyvärr måste jag säga, att det nog enligt Matteus evangeliet finns ett ställe på påskdagen där de tog på Jesu fötter.
Hej!
När det i Hebreerbrevet(Hebr.9) står, att de himelska tingen renas med bättre offer än de medlen, då är dessa medel de som kom till genom Moses, bockars och kalvars blod. Dessa duger inte för att rena de himmelska tingen. Men de renades i himlen genom det blod som Jesus utgöt på korset.Redan då. Det var därför förlåten brast. Han behövde alltså inte föra något blod upp till himlen. Och liksom det är bestämt om människan, att hon en gång skall dö och sedan dömas, så blev Kristus offrad en gång för att bära mångas synder. Han blev offrad på korset och utgöt där sitt blod. Han behövde inte en ny gång utgjuta sitt blod på himmelens altare.
Hej, jag heter Peter och uppskattar Ulf Ekmans tro mycket. Jag är själv medlem av jesu kristi kyrka av sista dagars heliga(mormon) prenumererar på världen idag och tycker om att tala med andra kristna. Jag tror på att Kristus besökte de andar som inte har fått höra om evangeliet, eller åtminstonde organiserade en missionärsverksamhet den tiden mellan döden och hans uppståndelse. Budskapet är försoningen och det budskapet har alltid gällt oavsett tid eller rum. Före kristi tid utförde man offer(Abels offer, Abrahams tilltänkta offer) som en symbol på kristus vilket visar att Adam och Eva också måste haft en tro på kristus och varför skulle inte de döda få höra om kristus i andevärlden?? Alla skall få chansen ordentligt att höra evangeliet. Kristus var inte hos hans fader dessa mellandagar då han säger till Maria vid uppståndelsen, rör mig inte jag har ännu inte varit hos Fadern men jag går till Fadern….min gud och er gud… Kristus organiserade missionärsarbetet och rövaren på korset var där för att lyssna på budskapet och få ta ställning till det. Detta låter helt rättvist i mina öron..
Peter
Hej!
Hebr.5:7har översatts på olika sätt.I folkbibeln använder man inte ordet dagar. Jag uppfattar det som den tid när han var enbart människa dvs den nionde timmen. Under denna halvtimme när himmelens makter bävade, skulle människan Jesus klara av djävulen utan att falla i synd.Denna människa ropade till Gud och blev bönhörd. Gud lät honom inte se den andliga döden dvs han föll inte i synd. Han blev inte skild från Gud. Han blev lydig Gud ända in i döden och kröntes med ära och härlighet.
Hej!
Någon har skrivit, att när Jesus dog andligen bör det förstås så att det inte är ett utplånande av existens, utan att dö är att skiljas från kroppen. Jesus blev skild från Fadern, han steg ensam ned i dödsriket.
Jesus var inte i något skede skild från Gud. Detta brodde på att Jesus som människa vid den nionde timmen förblev Gud lydig och trogen, fastän Gud för en halv timme hade tagit bort sin Son. Jesus förstod, att han skulle, fastän djävulen som nu hade sitt speciella tillfälle att göra slut på försoningsuppdraget säkerligen gav Jesus rådet att överge den Gud som hade övergett honom,så skulle han förbli Gud trogen vilket skulle krönas med ära och härlighet. HANS NEDSTIGANDE I DÖDSRIKET VAR JU EN TRIUMF FÖR HONOM.
Hej!
I den apostoliska trosbekännelsen användeer man sig av satsen ” avlad av den Heliga Anden”. Våra förfäder för långa tider tillbaks trodde på gudar. Man föreställde sig, att gudarna var övermänniskor. De söp och levde om. De slogs om gudinnor och hade samlag med dem. Emellanåt fattade de tycke för jordens kvinnor och hade samlag med dem. Något liknande var det inte fråga om när Jesus-fostret blev till i Marias kropp. Maria fick veta, att hon skulle föda en pojke, som skulle kallas ”Guds Son”. Hon sade:” Huru skall detta ske.Jag vet inte av någon man.” För henne var det som för oss flesta:”Hur kan en kvinna bli gravid utan manligt sperma?” Då sade ängeln Gabriel:” Helig Ande skall komma över dig och den Högstes kraft skall överskygga dig.” Det var alltså genom den Höstes kraft som hon skulle bli gravid, inte genom något inträngande i Maria, varken genom missionärställning eller bakifrån. När den Högstes kraft kom över henne gick inte mödomshinnan sönder. Maria förblev till det yttre den hon var före det hade blivit gravid och när hon var gravid, blott med den skillnaden, att när hon var gravid bar hon på ett foster. Därför tycker jag, att den av katolikerna avfattade formuleringen ”avlad av den Heliga Anden” bör ersättas med ängeln Gabriel ord. Det skulle i så fall bli:” Blev till genom den Heliga Anden och den Högstes kraft.”
En muslim kan inte tro på den Heliga Anden, utan anser, att den är kommen från djävulen. Fariseer trodde, att Jesus stod i kontakt med belsibul. En muslim anser därför, att de kristnas Gud är djävulen. En kristen anser, att Allah är djävulen.
Det pågår en kamp om vem som är den rätte Guden.
Jag läste:”Genom att ta emot Guds förlåtelse är man inte längre skild från Gud. Om nu Jesus skulle ha varit skild från Gud som emellanåt hörs sägas så skulle det då ha betytt, att han inte kunde ta emot Guds förlåtelse. Detta låter väldigt märkligt. Han var syndfri och behövde inte be om förlåtelse. Därför när han säger:” Min Gud, min Gud osv som är en människas rop så har det en helt annan betydelse. Det betyder, att han som var van att vara ledd av Guds Son nu plötsligt skulle stå ensam och möta djävulen som människa och inte få hjälp av Guds Son. Till det positiva hör, att tiden då han skulle stå inför djävulen som människa var endast en halv timme. Han visste från skriften, att om han skulle förbli Gud lydig så skulle det krönas med härlighet. Därför lyssnade han inte på djävulens råd, att överge den Gud, som övergett honom. Han blev lydig Gud ända in i döden. Gud var glad och förlät hela människosläktet på grund av denna enda människas lydnad.
Hej!
Jag vill återkomma till uttrycket ”avlad av den heliga Anden”. I svenska akademien ordbok står det, att avla betyder, att göra barn genom könsumgänge eller är det någon som förstår detta på annat sätt. Jag är helt överens med svenska akademiens ordbok. Det är alltså ordet ”avla” som inte passar in i sammanhanget, eftersom det skedde genom den
Högstes kraft enligt Gabriel.
Hej!
Maria hade fått en hälsning genom ängeln Gabriel, att hon skulle bli havande och föda en son, som hon skulle giva namnet Jesus. Han skulle bli stor och kallas den Högstes Son. Maria sade till ängeln:” Hur skall detta ske?Ingen man har rört vid mig.” Ängeln svarade henne:” Den Helige Ande skall komma över, och den Högstes kraft skall vila över dig. Därför skall också barnet kallas heligt och Guds Son. Ty för Gud är ingenting omöjligt.” Maria sade:” Se jag är Herrens tjänarinna. Må det ske med mig som du har sagt.” Som vi märker använde inte ängeln Gabriel ordet avla. Men vi får veta, att det var genom den Högstes kraft, som hon skulle bli gravid. Det var alltså inte något grupparbete, utan fostret skulle bli till genom den Högstes kraft. Det var alltså genom Gud allena som fostret blev till och därför var produkten Jesus-fostret obefläckat. Det stora med Maria var, att hon var en synnerligen oegoistisk ung flicka som räknade med, att Gud vilja med hennes liv var av mycket högre betydelse för henne än ett äktenskap.
Hej!
Vid stugmötet i Galileen ställde Guds Son, som talade med Jesu läppar frågan vem som var hans moder. Han sade:” Den som gör min Faders vilja är min moder och broder.” Vad avsåg han? Den, som gjorde hans Faders vilja var född på nytt, född av den Helige Ande. Den Helige Ande var som en moder och broder till Guds Son. Det hade överhuvudtaget inget att göra med något slags brott mot fjärde budet.
Hej!
Jesus, den andra Adam var i viss mening lik den första Adam. Adam var skapad av Gud. Jesus-fostret var frambringad i Marias kropp av Gud allena. Den första Adam hade ingen jordisk fader eller moder. Den andra Adam, Jesus hade inte heller han någon jordisk fader eller moder. När det hade misslyckats med Adam var Guds plan att frambringa en annan, som skulle handla i rakt motsatt riktning till den första Adam. Därigenom skulle denna människa, Jesus stå i försoningens tjänst. Jesus hade lärt känna djävulen när han blev förd ut i öknen. De första människorna kände inte djävulen. De visste inte vad lögn var för något. Jesus skulle inte som människa låta sig luras av djävulen vid den nionde timmen. Han skulle förbli Gud lydig och trogen ända in i döden såsom människa. Därigenom skulle han inte bli skild från Gud. Han skulle förbli syndfri. Denna säregna lydnad uppskattades högt av Gud, som kräver fullständig lydnad.
I Lukas 14:27-34 läser jag om kostnaden att följa Jesus. Jesus tog på sig kostnaden. Att han blev övergiven av Gud var på sätt och vis en kostnad. Trots detta förblev han Gud lydig ända in i döden.
Hej!
Maria var inte med om att göra Jesus-fostret. Hon var därigenom inte Jesu biologiska moder.
Hej!
Gud allena frambringade Jesus-fostret i Marias kropp. Jesus blev inte människa genom Maria utan genom Gud.
Hej!
Det var mycket viktigt, att Gud övergav Jesus vid den nionde timmen. Därpå hänger det, att vi blev försonade med Gud.
Markus 15:34,
”Och vid nionde timmen ropade Jesus med hög röst: »Eloi, Eloi, lema sabaktani?»; det betyder: »Min Gud, min Gud, varför har du övergivit mig?»”
Jesu ande separerades från Guds ande, med andra ord, Jesus dog andligen.
Hej!
Jesus var den enda syndfria människan, som levat på vår jord. Det kommer aldrig att finnas en enda människa lik Jesus.
Hej!
Blev Jesu ande skild från Guds ande vid den nionde timmen? Det var för provets skull som Gud inte var verksam genom Jesus för en halv timme. Det står omtalat i psalmerna, att Gud skulle göra detta. Jesus blev lydig Gud ända in i döden. Något som man inte predikar så mycket om, men som hade väldigt stor betydelse för Gud, som kräver fullständig lydnad. Eva blev olydig. Jesus förblev lydig fastän Gud hade tagit bort sin Son från människan.
Thanks Ulf…..
Dette blev lettere å forstå nå…
Dette har jeg fundert over lenge og nå synes jeg det hele blev godt…Thanks…
rog.
Hej!
Jag vill stanna inför ordet inkarnation. Man har översatt detta ord med köttblivande eller människoblivande. Jag har uppfattat det så, att det är Guds inträde i köttet. Gud som är oföränderlig, förblev Gud, som är en ande, i köttet.
Hej!
I 1 Kor.15:44 står det: Här sås en själisk kropp där uppstår en andlig kropp.Så visst som det finns en själisk kropp så finns det ock en andlig. Men varför står det i trosbekännelsen det diffusa uttrycket ”kroppens uppståndelse”, som kan tydas på olika sätt.Det borde ju stå ” den andliga kroppens uppståndelse”,som Paulus säger.I Matt.22:23 läser jag om hans ord till saduceerna.De trodde inte på uppståndelse.De kom till Jesus för att förklara, att det inte finns någon uppståndelse.De tog historien om kvinnan, som var gift med sju bröder. De påstod, att det skulle bli en väldig strid om kvinnan vid uppståndelsen. Jesus sade till dem, att for mycket vilse.Vid uppståndelsen tar inte man en hustru, eller en hustru ges åt en man. De är som änglarna.Ett underbart löfte.Alltså har jag andlig kropp och behöver inte bära på den köttsliga barlasten.Lärjungarna på förklaringsberget och de romerska vakterna föll på sina ansikten och var som döda(läs medvetslösa). Vilken besvärlig situation jag skulle hamna i om jag hade köttslig kropp.
Hej!
Matteus 11:11-15. Den minsta ängeln i himmelriket var större än Johannes Döparen. Det står i min bibel, att människan är ringare än änglar och Johannes Döparen var en människa. Människorna är födda av kvinnor. Den minsta ängeln är skapad av Gud.
När JESUS utropar: DET ÄR FULLBORDAT då rämnade förlåten, detta hände straxt innan Jesus uppger andan.
Varför skapa förvirring och oro ?
VAR DET INTE FULLBORDAT ???
Upp.1.18
Jag var död, och se, jag lever i evigheternas evigheter och har nycklarna till döden och helvetet
Hur kan ni påstå nåt så oerhört som att Gud skulle ’tagit bort’ Sin Son från Jesus?! Detta är kätteri! Vet ni inte att Jesu gudomliga och mänskliga natur är oskiljbara? När Sonen i Inkarnationen antog människonatur, var det för evigt. Om det inte var Guds Son som dog på Korset, utan bara en vanlig människa, hur skulle Hans död.då kunna vara försonande? Jesus var, är och kommer alltid att vara lika mycket Gud. Det var det oerhörda att Gud cSonen blev skild från Gud Fadern som var skiljet.Inte att Jesu gudomliga natur skildes från Honom! När Han steg mer i helvetet var Han lika mycket Gud som när Han skapade världen. Det var därför döden inte kunde behålla Honom. Istället för att komma med massa falska läror om Inkarnationen, läsa vad Kyrkan alltid här undervisat: Guds Son antog mandom genom den Helige Ande och föddes av Jungfru Maria. Han är både Marias Son och Guds Son. Gud blev för evigt människa, ut
tan att fördenskull förlora Sin gudomlighet. De två naturerna är för evigt förenade i personen Jesus Kristus. Ang. Uppståndelsen så kommer vi, precis som Jesus för evigt att ha en fysisk kropp, fast förhärligad. Att vara människa innebär att vara ande, själ och kropp. Varför skulle annars kroppen uppstå (om än en ny härlighetskropp)? Människan är inte bara en själ/ande instängd i en kropp, det är gnostiska tankar. Att säga att Jesus dog andligen, innebär att Han skulle ha misslyckats, att Han skulle ha fallit för.frestelsen och syndat, liksom Adam. Hans Offer skulle vara meningslöst, eftersom Han skulle haft Sin Egen synd att dö för. Det innebär ett förnekade av hela Försoningen! En fruktansvärd hädelse och absolut en irrlära. Däremot bar Jesus synden i Sin Kropp, och i Hans Kropp (!) Fördömde Guds synden. Jesus tog på Sig all världens synd. Det är inte samma sak som att säga att Han blev en syndare.
Mvh
Mikael