Om man är vad man läser, då vet jag inte riktigt vad jag är. Jag tycker om att läsa och har därför alltid flera olika böcker på gång samtidigt. Det beror ju på vilket humör man är på, om det är fritid, uppbyggelse, instudering, förberedelse eller avkoppling, andlighet, politik eller spänning. Det finns alltid en bok för varje ”säsong” och för varje intresseområde. Det är också roligt att läsa sådant som man inte alltid håller med om. Det blir ju utmanade för tanken. Någon sa:”Om du bara lyssnar på dig själv, lär du dig aldrig något nytt.” Hittade en klassiker om de mänskliga rättigheternas historia för 40 kronor. Det kan det ju vara värt, även om den utgår från ett rätt så sekulariserad utgångspunkt.

K-G Bergström intervjuade Carl Bernstein, (han med Watergate-Alla presidentens män) angående en tegelsten till bok han nyligen skrivit om Hillary Clinton. Såg den på en flygplats och impulsköpte och är snart färdig med den. (Flygresor ger utmärkta tillfälle att läsa länge och ostört.) Tänkte att om hon blir president i USA så måste jag veta lite mer om henne. Det var mycket man inte visste, en del intressant, en del rätt skrämmande. Nu kanske det inte blir så att hon blir nominerad som demokraternas presidentkandidat. Ännu har hon dock inte gett upp i kampen emot Obama som håller lysande och retoriskt fulländade tal med rätt tunt och ospecificerat innehåll.

När jag var ung, 1968-69, var jag utbytesstudent i USA. Jag kom dit strax efter att Robert Kennedy mördats och reste hem strax innan den första människan landade på månen. Däremellan var det studentuppror, hippierörrelse och Vietnamkrig. Det var mycket historiskt omvälvande dagar. Då var det också valår i USA och Nixon var på tapeten. Jag fick lära mig hela den amerikanska presidentvalsprocessen och har inte kunnat slita mig sedan dess. Var fjärde år fastnar jag i CNN och alla delstatsval, valdebatter och oändliga valanalyser. Det har blivit som en hobby. Lyssnade på Obama som gjorde ett lysande jobb att försöka distansera sig från sin pastor, Rev. Wright, som gjort många kritiska uttalanden från predikstolen om USA:s raspolitik, om Irakkriget etc. Obama klarade sig bra och börjar nu jämföras med Martin Luther King. jag tycker den liknelsen haltar rätt betänkligt med tanke på Kings aktivism och unika insatser för medborgarrättsrörelsen under 60-talet. Nu är det 40 år sedan han mördades. Vad Obama egentligen har för åsikter djupaste inne vet jag inte men det är helt unikt att en färgad politiker kommit så långt i presidentkandidatsnominering i USA.

Annars blir det ju mycket andliga och teologiska böcker. Just nu om mission och om den helige Ande. Mer om det vid ett annat tillfälle.