Det har nu gått några dagar sedan Jesusmanifestationen i Stockholm och de kristna medierna har kommentarat det hela i överlag positiva ordalag. Övriga media förbigick det hela i stort sätt med kompakt tystnad. Jag tror knappast man kan lägga skulden för detta på arrangörena. Det låter alltid på samma sätt från riksmedia när de inte vill täcka något. Det handlar mest om slingrande ursäkter som att man helt plötsligt har sååå ont om journalister just denna dag etc. Praktiskt och ofta oärligt.  

Det är ingen tvekan om att detta event var unikt på många sätt och framgångsrikt. Även kritikerna fick ge sig. Självklart är detta inte enda sättet att nå Sverige med evangeliet, de som känner för det får gärna ägna sig åt alternativa aktiviteter, men det har absolut sitt värde att samlas på detta sätt. Det ingjuter nytt mod och glädje i troende som ofta marginaliseras på hemmaplan. Det är verkligen en dragkamp om det offentliga rummet. Och det är inte allt för ofta vi har bönemöten i denna storlek.

Att som någon bloggare tala om att denna manifestation vore hyckleri är att dra ner ett bra initiativ i smutsen. På tal om hyckleri så kan man väl kalla att sitta och klaga, osa och attackera allt som rör sig för hyckleri. Det är knappast dessa personer som hyr ett helt X 2000 tåg för att hjälpa till att få upp människor till Stockholm för denna manifestationen. Inte heller sitter de i bussar en hel dag för att sedan på tröttta ben vara med i en hel dags möten och marscher under ständig bön. Dessa vanliga kristna som gett av sin tid, sina pengar och krafter för att komma till Stockholm för att be för väckelse i Sverige är värda all heder. De behöver inte syrliga kommentarer och bitska angrepp från professionella tyckare som alltid själva verkar ha så mycket bättre förslag på allt. Förslag som ofta aldrig materialiseras i verkligheten. Nej, ett stort tack till alla som arbetat så hårt för att detta skulle förverkligas, inte minst UMU som hade så mycket folk aktiverade.