Ett av det moderna sekulariserade samhällets mörkaste baksidor är människohandeln. Trafficking har antagit enorma propotioner i Europa och denna sexhandel verkar bara öka. Inte minst utsatta har kvinnor i Östeuropa varit som ofta lockats väst genom fagra löften om arbete. En del har helt enkelt kidnappats andra har känt sig tvungna att mer eller mindre medvetet gå med på att sälja sina kroppar.

Hela denna företeelse är en skamfläck och ett lågvattenmärke i cyniskt utnyttjande av kvinnor och barn. På samma sätt som metodismen på 1700 talet engagerade sig emot barnarbete i Englands gruvor och skorstenar och som Frälsningsarmen gick till storms emot prostitutionen i 1800 talets England så måste kristna idag reagera lika starkt.

Risken idag, genom sekulariseringens effekter på trosinnehållet gör att kristna inte längre alltid vill engagera sig vare sig i moraliska eller politiska frågor. Privatiseringen av tron har gått så långt att det ofta är de kristna själva som mest värnar om att inte låta tron få några konsekvneser i det allmänna. man håller sig för god för ”politisering av tron”. Wesley och Booth skulle ha häpnat.

Detta är mycket betänkligt, kortsiktigt och i längden farligt för trons uttryck, nämligen nästankärleken. Vi lever ofta i en skenvärld, omgivna av media, som ofta ersätter ord för handling. Har man visat sin åsikt, varit tillräckligt rapp och fräck i kommentarerna så verkar det som om man tycker att man har gjort sin samhälleliga insats. Det räcker knappast. Tron har sitt utryck i kärleken och kärlek är handling, inte bara romantisk känsla. Inte minst förtryckta kvinnor och barn måste få kraftfull hjälp idag. Det är absolut nödvändigt att alla krafter tas i anspråk för att stoppa det moderna gissel som människohandeln är. Det är djupt ovärdigt, både för moderna demokratier och för ett kristet samvete att detta förekommer. Läs gärna debattartikeln i UNT den 8 maj, skriven av tre skarpa kvinnor. Varför har inga män skrivit under?