P1 har visst på söndagmorgnar ett program som heter ”Den heliga familjen”. Ett bättre namn vore nog ”Död åt familjen.” Det verkar var en gammal kvarleva av marxist-leninistiskt snitt från Östtyskland, med radikalfeministiska inslag. Gudrun Schyman medverkar naturligtvis.
Att familjen inte står högt i kurs i SR det visste man ju från förr men nu verkar det vara en intensiv kampanj för att helt nedmontera kärnfamiljen. Frågan är väl om inte DDR hade en bätte familjesyn än SR?
Det är märkligt hur farlig kärnfamiljen är för stora delar av det politiska etablissemanget. Det är också märkligt hur blinda man kan vara när det gäller den mångfasetterade vinst samhället faktiskt gör när kärnfamiljen fungerar väl. De samhällsexperiment genom historien som försökt avskaffa familjen har själva slutat i återvändsgränd eller katastrof. Franska revolutionen och ryska revolutionen gjorde sådana försök men skapade bara anarki. Både Napoleon och Lenin satte stopp för dessa experiment då man insåg att utan familjen gick det inte att bygga ett stabilt samhälle. Detsamma gäller idag. Imorgon också!
Familjen kommer aldrig att kunna avskaffas. Den är faktiskt helig eftersom den är instiftad av Gud och inskriven i själva naturen. Den har sin utgångspunkt i Treenighetens inre liv. Josef, Maria och Jesus är och förblir det främsta exemplet på jorden av en liten familjeenhet som kom att revolutionera världen.
Länge leve kärnfamiljen!!
Jag tror att de flesta i samhället stödjer kärnfamiljen.
Liberala ideologier som du beskriver vill bryta ned familjen som grundstomme i samhället. Sedan följer i dess fotspår fri abort, andra äktenskapslagar, mm. Tyvärr är det så att dessa ideologier har enormt starkt fäste i Sverige.
Klart inte familjen kommer avskaffas, men familjens betydelse är säkerligen försvagad i många delar av det svenska samhället. Även om detta är försvagat är jag säker på att det går att bygga upp familjens betydelse i samhället.
Amen!
Äktenskapet och familjen är instiftat av Gud, och det Gud fogat samman ska inte människan skilja åt. Sanning efter sanning monteras ner och perverteras av djävulen. Varför sover jag som kristen så tungt när jag har ett ansvar att inte bara hålla fast i de byggstenar som ligger där utan också bygga nytt! Gud kom med väckelse och börja med mig!
Kan verkligen rekomendera:
http://www.livfam.org/ http://www.focusonthefamily.com/
Massor av bra uppbyggande för familjen och äktenskapet.
Som min lilla (gamla) mamma sa i går ” Barnen har inga föräldrar längre. Stackars barn!”
Ja! 🙂
Det ofödda fostrets/barnets rätt att leva (en självklarhet i t ex Brazilien). Att sedan få välkomnas i kärnfamiljen, ja där finns Guds välbehag. Barn kan bli föräldralösa på olika sätt, det kan hända saker. Men att proklamera död åt familjen, och försöka sig på att uppnå detta mål, det är att gå emot det som rör djupet Guds hjärta .
Alla familjer är heliga, och kärnfamiljer kan det finnas många konstellationer av. En familjs värde eller helighet kan inte vara beroende av föräldrarnas kön eller antal utan på föräldrarskapet.
Det tycker jag kommer fram alldeles utmärkt i programmet.
Och har du tänkt på att familjen som du exemplifierar som det främsta exemplet hade inte varit utan en tredjeparts inblanding i befruktelsen, precis som var fallet med våra underbara döttrar och hundratusentals barn i hundratusentals familjer över hela världen.
Länge leve den kärleksfulla familjen, din och min lika i välsignelse.
Kärnfamiljen är absolut det bästa alternativet för ett barn att växa upp ( i ett lyckligt äktenskap där mamman och pappan älskar varandra) tror jag. Och tror man det så är också en skilsmässa något extra jobbigt att gå igenom.
Du menar säkert inte att dissa allt annat än kärnfamiljkonstellationer, men du skriver ”Familjen kommer aldrig att kunna avskaffas” och då reagerar jag som den ensamstående mamma jag är. Jag anser att man i högsta grad fortfarande ÄR en familj trots att man kanske är skild och bara består av mamma/barn. En lite mindre familj och inte den ultimata familjen, men fortfarande en familj där Gud har omsorg om en.
Jag har svårt att förstå kärnfamiljshyllandet från ett kristet perspektiv. För det första är ”familj” och ”kärnfamilj” inte samma sak. Den moderna kärnfamiljen är (väl?) i mycket en produkt av modernismen och industrialismen. Kärnfamiljen måste hållas liten, flexibel och relativt isolerad så att den är rörlig och kan stå till arbetsmarknadens förfogande. I åtminstone vissa andra kulturer handlar det mer om storfamiljer tex.
Dessutom är det intressant att läsa tex Lukas och studera vad Jesus säger om familjen. Den som gör det kommer att upptäcka att merparten av Jesus uttalanden är familjekritiska! Jesus verkar se den biologiska familjen som ett lojalitetshot mot Guds rike, och han verkar sätta Guds nya familj (dom som gör Guds vilja) över den gamla familjen, eller åtminstone utvidga den gamla. (tex Lk 2:41-49, 8:19-21, 9:57-62, 10:38-42, 12:49-53, 14:20,14:25-) Och Paulus menade att äktenskapet tillhörde ”världen” och tyckte det bästa var att vara ogift/utan sexuellt umgänge.
Trohet är superviktigt och att fostra eventuella barn och hedra sina föräldrar är en messiansk förmån och plikt. Att hylla kärnfamilj däremot kan jag inte se är en sån plikt.
Amen!
Länge leve kärnfamiljen sen när då? I alla kulturer (inklusive Jesu tid) innan fr.a. industrialisering och globalisering så är kärnfamiljen (så som innefattande man-kvinna-barn) som minsta och grundläggande enhet i ett samhälle ett undantag. Storfamiljen är ett bättre begrepp med man- kvinna- barn + farbror, mor- och farföräldrar, kusiner osv. Naturligtvis är det helt korrekt att beskriva Maria och Josef som de människor som kom Jesus närmast när han verkade på jorden, i synnerhet jungfru Maria. Men Jesus bodde säkert med flera släktingar i samma hus och de hade sannoliktvis en storfamilj. Men det är ju inte riktigt lika hippt idag att propagera för att svärmor ska sova i rummet intill som för kärnfamiljen. Även om poängen ju ändå borde vara att det är de trygga uppväxtförhållandena som är viktiga, och det kan ske även med svärmor i huset. Länge leve tjocka släkten!
Amen!
Det är klart att kärnfamiljen är ett hot mot det etablerade samhället där det bara gäller att tänka på sig själv = jag, mig och mitt.
Det har blivit en sport att vara otrogen med så många som möjligt och dom främsta dokusåporna handlar bara om att förnedra varandra.
Kärnamiljen å andra sidan står för ansvar och att ställa upp för varandra.
Tänker på när FI = Feministiskt initiativ bildades. Ett av deras mål är att utrota den trygga kärnfamiljen i dess ursprungsform. Först var deras planer så hotande så jag döpte dom till ”Förfärliga Intriger.”
När dom sen bråkade inbördes och börja läcka medlemmar som ett såll fick dom namnet ”Febril Inkontinens.” =)
Sen när Gudrun Schyman skrek död åt familjen så vittnade detta bara om partiets och medlemmarnas inkompetens. Jag tyckte dom mest var arga på något hela tiden istället för att presentera något konstruktivt.
Och är det något jag saknar i livet som gick så var det en lycklig uppväxt i en hel familj.
Men jag har fått en ny god Far istället för den jag aldrig hade, och en ny familj i min hemförsamling. Tack Jesus för det.
Ser hela familjer med trygga barn och det glädjer mitt hjärta enormt mycket.
Så tack Jesus för mamma, pappa, barn.
Hasse Gardelach i Gamleby :o)
Kärnfamiljen är en gåva när det är bra givetvis. Sedan är det inte alltid så enkelt för alla att hitta den vägen även om man är kristen. Har själv en grabb som kom med storken i unga dagar några år innan jag kom till tro. Efter några års bön fick jag ett fantastiskt bönesvar – en styvpappa till honom som är underbar. Det har lett till stor rikedom för honom och alla involverade. Så visst kan Gud bjuda på gåvor av rikt mått även utanför kärnfamiljen.
”Den man som finner en rätt hustru har fått nåd av Gud-Det barn som får en rätt styvfar har även fått det”!
Det främsta exemplet på en familj ”Jesus, Maria och Josef”? En ung gravid tonårstjej med en förmodat dubbelt så gammal man, som levde i celibat tills barnet fötts, ett barn han inte var biologisk far till?
Ja, det var i så fall ett trevligt exempel som skiljer sig från den traditionella kärnfamiljsnorm som ofta presenteras i debatten.
Kärnfamiljen som den ser ut idag, med strikt små enheter, är en effekt av industrialismen. Men det vet du ju redan, du som läst historia.
Som jag skrev på min blogg skulle jag önska familjekonstellationer med fler generationer i sig än två. Det skulle vara bättre både för barnen och de vuxna.
I huvudsak är det ju mamma, pappa, barn som är kärnfamiljen. Vad han vill få fram tror jag är att det inte är pappa, pappa, barn eller mamma, mamma, barn eller pappa, mamma, mamma, barn.
Sedan om vi tittar på Kina eller andra asiatiska familjer så är det ju ofta så att man bor tillsammans med sina svärföräldrar och far/mor föräldrar men det tar ju inte bort sanningen att Gud skapade oss till man och kvinna och att vi ska bygga på en familj bestående just av dessa två parter och frukten av detta.
Som vanligt är det rätt fram med en viktig poäng när du skriver, Ulf.
Ibland kan jag ana ett viss förakt mot vänstern. Men jag klandrar dig inte. Jag har det nog likadant åt andra håller.
Men oroa dig inte. Vi finns, vi ”vänstervridna” som verkligen värnar om kärnfamiljen och dom kristna värderingarna.
Likaså hoppas jag, och tror, att ni ”pengahungrande girigbukar” där borta på högerfronten inte alla är förblindade av mammon och eran stolthet.
Nej, men lite skämtåsido så tycker jag om att du verkligen slår slag i sak om att familjen är grunden får vårat samhälle – något som ack så många av mina politiskt aktiva vänner inte förstår. Be för dom (oss)!
Allt gott/ Samuel Varg Thunberg
För skojs skull skulle man kunna kräva att innan paret gifter sig, innan de gör barn, så måste paret gå gifta för livet eller annan äktenskapskurs. Då skulle de antingen komma på att de inte skall leva tillsammans eller ha bättre förutsättningar att klara att leva tillsammans livet ut. Detta skulle vara bättre för barnen, för familjen och för samhället. Låt oss hjälpas åt att göra reklam för levande familjer och andra äktenskapskurser.
Till Anders Lundberg:
”Därför skall en man lämna sin far och sin mor….”
Även jag tycker att vi borde ta mkt bättre hand om tex. våra gamla. Samhället tycker ju att vi kan sätta in dem på ett hem så att våra egna liv blir mer flexibla och smidiga.
Jag träffar mina mor- och farföräldrar, fastrar, morbröder och kusiner så ofta jag kan 🙂
Men när vi talar om den dagliga vardagen är det just ”mamma, pappa, barn” som är idealet tror jag. Där kan barnen uppfostras av FÖRÄLDRARNA, och i familjen lär sig alla att ta det ansvar man måste lära sig för det dagliga livet.
Tack och lov finns det fortfarande möjlighet att få skillsmässa om ens partner varit otrogen! Nej kärnfamiljen kan vara ett elände om bara en partner vill.
Kärnfamiljen: Adam och Eva fick Kain och Abel.
Det är så Skaparen vill ha det och det är så mänskilgheten fungerar som bäst.
Så som Han har tänkt sig.
Alla andra varianter är bara mänskliga påhitt.
Den här världens härskare hjälper till själv klart.
” Har Gud verkligen sagt…” det började i Eden
och det bara fortsätter.
JA .Han har sagt att det.Och det Han har sagt det går inte att avskaffas. Inte i längden.
Tack för inlägget.Bless.
Ett av mina barnbarn fick frågan från sina lekkamrater som hade iakttagit att syskonen hade två pappor:
-Var är eran mamma?
Svaret kom blixtsnabbt:
– Han!
– Han föddes som mamma men blev en pappa.
Ja så kan det vara, en gosse i en flickas kropp. Förnekelse, kamp, bejakande och befrielse. Jesus känner oss alla och det har hela tiden varit naturligt att gå till honom med frågorna. Svenska staten krävde skilsmässa (efter åtta års äktenskap) för att ge den nya identiteten. Så är svensk lagstiftning. Jag tror inte att de för ett ögonblick varit skilda inför Gud utan jag ser det som om deras äktenskap inför Gud är intakt. Ty det Gud sammanfogat kan inte människor skilja åt.
Dina predikningar på webben hjälpte mig under år av tappat fotfäste. Tack! De liksom lovsången var en lisa för mig.
Från att ha varit skuldbäraren, trasan, strutsen med huvudet i sanden kan jag nu efter snart fyra år tänka:
– Tack Jesus att du hade förtroende för oss att bära en av dessa ”nya”familjer. Din kärlek till dem och oss är intakt och din nåd är var morgon ny. Kyrkorna i Umeå har i sin tidning Spira har skrivit om deras familj.
http://www.tidningenspira.com/artikel.php?id=455
Hej Ulf,
jag har växt upp i en kärnfamilj och har inte mått bra av det. Allt har funnits där, allt det som du beskriver. Men ändå har det inte varit tillräckligt. Kanske hade jag haft en bättre barndom med en ensamstående far eller mor, eller två mödrar.
Själva konstellationen innebär inte per automatik lycka så som du vill se den. Jag tror snarare att kravet på kärnfamiljen som norm gör många fler olyckliga än lyckliga.
Kärnfamiljen är inte lösningen för alla. Det kanske är det för dig, gratulerar i sådana fall.
Mvh
David
Takk for flott innlegg med fokus på familien!
Mange av oss, ja de aller fleste, har opplevd brutte familieforhold enten personlig eller i nær slekt og vennekrets.
Men det er allikevel så viktig å tro på familien og det som jeg tror ligger Gud på hjertet! Å STYRKE familiens betydning og leverett i ett ellers så skiftende samfunn.
Da jeg var barn, var det ”normalt” å tale vel om familien.
Den norske dikteren Einar Skjæråsen har skrevet et nydelig dikt om en harmoni som kan oppleves i en familie.
Diktet heter ”LYKKE”
Åtte øyne i hverandre.
Fire munner rundt et bord.
Fire vegger kring en lykke:
Vesla, Påsan, far og mor.
Åtte hender hektet sammen
til en ring om stort og smått.
Herregud-om hele vide
verden hadde det så godt.
Takk for så bra blogg!
Det inspirerer masse!
Bra inlägg!
Det känns så oerhört viktigt i tiden att lyfta fram kärnfamiljen.
Ärligt talat förstår jag inte vad du menar. Ena stunden talar du om kärnfamiljen och nästa om familjen som om bara kärnfamiljer är familjer.
Kärnfamiljen är ett modernt påfund som hade en väldigt kort livslängd som norm.
Familjen däremot har funnits längre än människan själv och kommer att överleva oss med råge. Det är bra om familjen värderas i ett samhälle men den behöver verkligen inte värnas om för sin egen skull. Den kommer definitivt att överleva allt. Till skillnad mot människan.
Ja jag håller med dig.
Länge leve kärnfamiljen.
Jag tror att de som sår ut död åt kärnfamiljen en dag kommer få skörda det de sått.
När vi ser vad politiker sår ut i sverige. En sådd av ett hat och en förakt åt kärnfamiljen. Då är det så viktigt att vi kristna står upp för kärnfamiljen. Och sår ut liv åt kärnfamiljen. Om vi inte gör det, vem ska då göra det?
/Jimmy
Hej igen,
ville bara tillägga till mitt tidigare inlägg att jag är uppväxt i en kristen kärnfamilj. Så avsakand av gud var inte orsaken…
Vänligen
David
Jag håller med. Att SR som skall skildra saker ur båda sidors utgångspunkt (vad jag vet) sänder det här programet är märkligt!!! En annan sak som är märkligt är att hela det Pk samhället ställt in sig på nån queer-HBT-smörja. Vi som har en mer traditionell syn måste fråga oss om vi själva har varit för slappa…
Dravel
Kärnfamiljen är idag ingen lösning för alla! Helt klart inte alls!
Men herr Ekman har rätt i en enda mening i texten ovan och det är följande :
”Familjen kommer aldrig att kunna avskaffas”
Naturligtvis kommer familjen att finnas kvar … men hur den ser ut är upp till alla som älskar och älskar varandra … oavsett kön.
Inget Amen kommer från mig … däremot kan jag sända kärleksfulla tankar till alla människor som älskar, älskar av hjärtat och inte älskar efter någon gammal otida text.
Kärnfamiljen är den starkaste gemenskapen som människor har mellan varandra. Var någonstans i samhället ställer man upp så för varandra som där? En trotsig 6-åring som prövar vingarna blir inte omplacerad, en 11-åring blir inte fördömd för sina förälskelser. Hamnar en tonåring i trubbel en tid ringer man inte polisen. I en kärnfamilj finns en enorm kärlek vars likhet inte finns någonstans i världen. Och det tycker världen inte om.
Om mannen oxå älskar sin hustru som Kristus älskar församlingen och hon låter honom göra det, blir det en enhet som samhället inte kan manipulera. Och familjen håller generation efter generation.
Tyvärr ser inte alla familjer ut så här och är så oskyddade mot influenser utifrån. De blir som skadeskjutna fåglar som inte kan flyga fast de försöker förtvivlat. Vi måste i Kristi församling finnas omkring dem och ge stöd och kärlek med stor respekt. Fördöm inte människor som inte lyckas fullt ut. Det är svårt nog ändå.
Ulf Ekman skriver om kärnfamiljens värde i ett blogginlägg. Jag förstår ganska lite av vad han säger. Till exempel skriver han: ”Det är märkligt hur farlig kärnfamiljen är för stora delar av det politiska etablissemanget.” Och så antyder han att det finns starka krafter som vill montera ner familjen. Vad menar han?
Jag kan bara komma på två kontroversiella frågor kring familjepolitiken just nu. Vårdnadsbidrag och samkönade äktenskap. Vårdnadsbidraget kan säkert ge ett välkommet tillskott till de familjer som meriterar sig för det. Men är de riksdagsledamöter som röstade emot vårdnadsbidraget fientliga till familjen? Det låter överdrivet. Inte heller kan väl samkönade äktenskap innebära något hot mot någon konkret familj. Snarare tvärtom. En del familjer som redan finns kan då få sin status som familj mera erkänd. Sammanlagt blir det bara plus och inga minus för familjerna i vårt land. Möjligen skulle motstånd mot samkönade äktenskap kunna ses som ett angrepp på vissa familjer. Men det var nog inte så Ekman menade.
Ska vi finna någon mer radikal familjemotståndare får vi lämna riksdagen och vända oss till Jesus själv. Nästan allt Jesus säger om kärnfamiljen är negativt. Den som vill vara en lärjunge måste vara beredd att välja bort sin familj. Inte bara föräldrar och syskon kan man bli tvungen att lämna för Jesu skull, utan också hustru och barn (lite androcentriskt formulerat, men det är så det står t ex i Luk 18:29). Även den familj som Ekman hyllar som det främsta exemplet på kärnfamiljens betydelse, Jesu egen familj, ifrågasätts av Jesus. När hans mor och bröder kommer och vill ta hand om honom vägrar han att träffa dem. I stället pekar han ut dem ”som gör Guds vilja” som sin egentliga familj.
Våra folkvalda är nog inget större hot mot kärnfamiljen. Möjligen kan det efter hand bli utrymme för lite mera variation i familjernas sammansättning. Men om kristna började ta Jesu undervisning om familjen bokstavligt, då skulle kärnfamiljen bli utmanad på riktigt.
Marianne. Det vore intressant att höra dig kommentera antingen på det Hapax skrev eller det jag skrev ovan om Jesus och familjen. I mina öron låter din formulering om kärnfamiljen som den starkaste gemenskapen mellan människor faktiskt som ”villfarelse”/heresi i ljuset av vad Jesus och apostlarna säger om församlingen och Guds folk.
Jag uppfattar inte att Jesus fördömer familjen utan att Han poängterar vikten av att först älska Gud och sedan människor. Om man i första hand ser till sin livspartners vilja och sedan (om det blir tid över) gör vad Gud vill, blir det en katastrof.
Människan existerar för att leva i gemenskap med sin Skapare. Det är det som är meningen med att vi finns överhuvudtaget. Och eftersom vi är skapade till den gemenskapen, borde det rimligtvis vara så, att det är det vi mår bäst av!
Tidigt i 1 Mosebok beskrivs hur Gud skapade man och kvinna för att det skulle föröka sig och hålla sig till varandra. Kärnfamilj?
Vad jag vet, står inget om att män gifter sig med varandra och låter en utomstående föda ett barn till dem. Det står heller inget om att svärmor och farfar ingår i just den föreningen. Däremot står det att mannen ska lämna sina föräldrar för att hålla sig till sin hustru.
Ja, jag tror att kärnfamiljen är den starkaste gemenskapen mellan människor oavsett om man är kristen, hindu eller ateist.
Däremot när Gud finns med i bilden är det inte bara människor emellan. Då är det helt andra förhållanden som gäller – pånyttfödelsen.
Den pånyttfödda människan lever i en evig gemenskap men Gud och andra pånyttfödda människor. En gemenskap i anden – i den helige Ande – där kärnfamiljen bara är en svag återspegling av den sanna gemenskapen, i och med Honom som skapat oss. Jag tror att det var det Jesus försökte förklara för oss, när han sa att den som gör Faders vilja är hans familj.
Vad Hapax tänker på, tror jag, är församlingen i Jerusalem (se Apg 2 ff). Så det är knappast heresi Hapax predikar.
Sommaren är den årstid då familjen utsätts för fler och mer påfrestningar än övriga året.
Visst finns det en poäng i inlägget, men det verkar som att många som debatterar i familjefrågor idag har fastnat i varsina diken. Antingen så upphöjer man kärnfamiljen som det enda rätta för alla människor, eller så hatar man den intensivt.
Alla människor är i behov av trygg gemenskap och familjen när den fungerar som den är tänkt fyller en otroligt bra funktion där. En familj kan ju vara så mycket mer än en kärnfamilj, dock. Ett kollektiv kan fungera som en familj för en ensam student, en cellgrupp kan fungera som en familj för en singel, och en församling kan fungera som en familj för en änka vars barn har flyttat hemifrån. Eller vadsomhelst! Kärnfamiljen kan säkert för många människor lätt bli en avgud, något man strävar mot mest i ett socialt syfte för att passa in i olika (ofta frikyrkliga) sammanhang. Detta kan skapa otroligt stora utanförskapskänslor och en enorm stress hos de som inte passar in i ramen.
Däremot tror jag inte på att helt avfärda kärnfamiljen som något alltigenom ont heller. Som så ofta annars tror jag på att försöka balansera på den gyllene medelvägen och tillsammans dra upp varandra ur dikena längs vägen.
Jag skulle vilja vara ännu mer radikal och gå rill rätta med den synd som råder i församlingar runt om i landet. Allt myspys mellan vissa samfund och längtan efter enighet har gjort en del ledare blinda inför det faktum som vi inte kan bortse ifrån. Skilsmässor i församlingarna ökar och vi som borde veta bättre gör samma misstag som världen, varför!?
Dels brister det stort i kunskapen kring relationen man/kvinna. Sen har många varit så upptagna i köttet med att ”tjäna” att de satt sin fru/man långt ned i prioriteringen. Självklart kommer djävulen sättandes och det är svårt att fälla ett hus som är splittrat.
Själv vill jag utspy den ljumhet som råder bland många s k singlar. Äktenskapet är ett fundament som gud instiftat för att skapa stabilitet i en församling. När män och kvinnor ytligt letar partner lider hela kristi kropp.
Hur ofta hör jag inte både kvinnor och män säga om sin nästa att hon eller han inte duger. Detta ogudaktiga prat tror jag gud avskyr. Han har skapat människan till sin avbild och älskar sin skapelse. När vi poäng bedömer vår nästa får vi skörda dess frukt.
Det behövs skapas sunda förutsättningar i församlingen så att människor kan komma samman och lära känna varandra. Världens barn vet bättre att skicka sig en vishetens säger ordet och vad menas med det?! Jo att det som för världen är fullt naturligt blir något onaturligt och konstlat i församlingen.
Världen är inte vår måttstock bort det men sättet människor träffas på där ute skapar bättre förutsättningar än på många håll inom kristenheten.
När män i församlingarna jagar den ”snyggaste,läckraste och vassaste” tjejen tror jag gud gråter. Det viktiga egenskaperna, insidan har ställts åt sidan. Lär oss inte guds ord att prydnaden INTE ska vara utvärtes allena. Jag menar inte att vi ska gå runt i säck och aska men det måste finnas balans och sundhet även på detta område.
Då äktenskapet och familjen är så viktigt för gud borde alla församlingar ständigt undervisa om hur vi ska relatera som singlar och gifta. Vi måste också kalla på familjer, äktenskap och upprättelse i de befintliga.
När en man eller kvinna vill gifta sig och går längre än ett år t ex borde man kalla det för KRIS(uttjatat ord jag vet men ändå) och agera därefter. Om någon vill gifta sig måste det finnas förutsättningar för det där personen befinner sig.
Det är hela kristi kropps angelägenhet. När kvinnor t ex gråter sig till sömns över att de inte träffat någon man att dela sitt liv med(har träffat många sådana) så måste det ses som ett problem, och sådana är vi pliktiga att ta itu med.
Religiositet lägger antingen locket på eller förnissar felaktiga fasader. Herren utrannsakar hjärtan och njurar, honom kan vi ALDRIG lura. Vi kan åka över hela världen men förlora oss själva. Gud vill att vi ska älska vår nästa såsom oss själva. Det är jätte kul att många träffat varandra men varje ensam själ som inte funnit något borde ligga högt upp på böneberget.
Vi kan inte ge upp, utan måste ständigt uppdatera läget i församlingen. Den som har öron höre vad anden säger till församlingen.
Be, men agera också. Är någon hungrig säger man inte bara att jag ska be för sig syster eller broder, man GÖR något, eller hur!?
Världen och kristenheten har samma problem, nämligen det att för få äktenskap ingås. Vi borde veta bättre och kasta ut SYNDEN ur kroppen. Om en lem lider så är hela kroppen sjuk. Bittra män och kvinnor skapar ingen god atmosfär. En lycklig själ är bättre än en sorgsen. Vi måste ta de ensammas dilemma på större allvar.
Den som är gift och har varit det länge kanske saknar förmågan att sätta sig in i hur det är 2008. För gud är ingenting omöjligt, men om det finns 100 singelkvinnor och 50 män får någon gärna förklara för mig hur det rent praktiskt ska gå till.
Visst ibland är många otroende duktiga med att komma farandes med bibelord, men jag föredrar att visa min tro genom gärningar och först då blir det bestående frukt. Ordet ska förgås, kunskapen likaså men kärleken ska bestå. Har inte Jesus lärt oss att det är genom gärningarna från tron som frälser och inte ordet i sig självt. Klingande cymbaler är inte något gud har fördrag med
Jesus ÄR vägen sanningen och livet
Madeleine
I ditt inlägg lägger du ett mycket stort och tungt ok på många svenskar av idag!
Alla vi som inte tillhör någon inskränkt församling, det du verkar leva för och leva genom.
Det är nämligen också så att alla , det du kallar församlingar, drastiskt minskar i antal eller i alla fall i antal medlemmar.
Varför kan man då fråga?
Därför att i dagens 2008 har många insett att Jesus inte alls är den enda och inte heller den rätta vägen att följa!
Kanske också för att i olika församlingar blir man bemött av torr inskränkthet och av människor som inte har en susning om LIVET utanför sin lilla församling.
Bibeln är en gammal skrift, ingen vet med säkerhet sanningshalten i den … ska vi då anno 2008 blint följa den så kommer världen att gå under.
Du visar på att många som kallar sig kristna är mycket trångsynta, lever i en trång och instängd värld, ser inte det ”vi andra” ser = verkligheten i livet. Den verklighet vi lever i och inte via en gammal bok.
Det finns LIV, och det LIVET finns i allt större utsträckning utanför de små församlingar du skriver om.
Kärleken är till för ALLA, glöm inte det Madeleine … kärleken är till för ALLA!