Mitt liv består av terminer, höst, vår och sommar. Däremellan spridda skurar av enstaka ledig tid. Sommaren blir ju lätt högsäsong så det kan bli hektiskt, men härligt.
Nu har hösterminen startat på Livets Ord för bibelskolan, och universitetet. Det var så härligt att träffa både bibelskoleleverna och studenterna på LOU. Härliga, friska, vakna och andligt hungriga. Det bådar så gott för framtiden. Det finns ett så stort behov både av en ny generation av pastorer och en ny generation av andligt starka, mogna och överlåtna gudsmänniskor som både kan sin teologi och känner sin Gud.
Det kommer ju direkta frågor till mig med jämna mellanrum och som jag skrivit förut kan det blir svårt att direkt besvara. Det kom en fråga om vår lokala enhet och där kan jag bara säga att det är ingen tvekan om att vi har jobbat mycket på detta och att det ekumeniska klimatet förändrats rejält i Uppsala, men mer kan alltid göras naturligtvis.
Någon tycker att jag inte skiljer mellan relativism och postmodernism. Jodå, det är naturligtvis skilda begrepp och kan inte klumpas ihop. Det var olyckligt om det verkade som att jag gjorde det. Man behöver däremot inte ha läst alla de postmodernistiska filosoferna i helhet eller på originalspråk för att komma med vissa uttalanden. Det finns ju faktiskt en del beröringspunkter mellan postmodernismen (som i och för sig kan ha sina förtjänster också när det gäller öppningen emot en andlig/övernaturlig sfär) och relativismen. Det tror jag ingen skulle förneka, men samma sak är det naturligtvis inte och det menade jag väl inte heller.
Någon är lite undrande över att jag sa i Oslo att ”tänk om det dröjer 1500 år innan Jesus kommer”. Det var alltså inte en tidsberäkning och jag har inte detta årtal som en absolut eskatologisk övertygelse. Min huvudpoäng var en annan, nämligen att vad gör vi om Jesus inte kommer i vår livstid? Då måste vi på allvar förbereda nästa generation och överföra tron till dem och arbeta intensivt på att säkerställa kristendomens överlevnad i framtiden. Det var detta jag menade. Bibeln är klar på att vi verkligen skall förvänta oss Jesus snart men t. o.m. Paulus, som förväntade sig Jesu snara ankomst fick inte uppleva den. Inte heller Luther eller Lewi Pethrus som båda hade en stark förväntan.
Till sist: Någon undrar varför lyssnar på P 1 ibland. Jaså, varför inte? Praktiskt i bilen och koncentrerade nyheter och man slipper TV-bilden. Var jag går i skogar berg och dalar kommer man nog att få höra mycket vinklat och bedrövligt. Det får man väl i någon mån stå ut med?
Pastor Ulf! Uppskattar verkligen att du kommenterade mitt lilla inlägg! Det är klart att man inte behöver ha läst alla postmoderna filosofer, och definitivt inte på ”originalspråk”. Och visst finns det kopplingar mellan relativism, eller snarare än tidig form av grekisk skepticism som är långt mer genomtänkt än svensk slapp vulgär-relativism, men den är inte alls så självklar som många verkar tro. Men jag menar nog att det finns mer konstruktivt och kreativt att hämta inom ett postmodernt tänkande än endast öppnandet för en andlig verklighet, även om det naturligtvis är bra och spännande. Till och med när det gäller så pass ”farliga” saker som sanningsbegreppet finns mycket att begrunda för en modern kristen. Det kritiska här rör egentligen frågan om samhällskontext (social, kulturell, intellektuell osv), ska man som kristen anta att en modernistisk sådan, förankrad i tänkare som exempelvis Descartes, bör fungera som en sorts evig form för det kristna tänkandet? För det är nog så man måste argumentera om man på allvar vill utå ifrån så laddade begrepp som ”obektivitet” och ”absolut sanning”, särskilt i den förvetenskapligad form dessa begrepp har fått de senaste två hundra åren. Ingenstans har det högmodiga modernistiska projektet fått sig en sådan kraftig känga som inom den postmoderna litteraturen! Det kan väl ses som en form av gudstjänst, eller? Långt bättre än många kristna försök till ”uppgörelser med kulturen”, åtminstone om du frågar mig.
En lärdom man kan dra av det postmoderna är att även dylika storord har formats i en specifik historisk kontext, och det fanns en tid när det var andra begrepp och berättelser som bildade ram för det kristna tänkandet.
För man måste väl tillstå att Bibelns berättelser och utsagor är skrivna inom helt andra kontexter, miljöer där modernistiska sanningsbegreppp inte alls är tvingande för den troende. Inte har exempelvis skapelseberättelsen skrivits som en ”objektiv sanning” i modern vetenskaplig mening? Den är skriven som sanning, helt klart!, men på ett annat sätt med delvis andra innebörder än vi lägger i vårt sanningsbegrepp. Berättelsen vill säga oss att allt skapat är givet av Gud, genom hans Ord och Ande, och att vi är hans avbild, helt beroende av honom för liv, anda och allt, och så vidare. Den talar inte som en modernistisk historiebok på biologistisk och geologisk grund, den talar ett annat språk. Det måste man väl tillstå, utan rädsla att hamna i gammal förlegad liberalteologi?
Jag vill våga mig på att rekommendera pastor Ulf att läsa några introduktionsböcker till postmoderna tänkare, om du nu inte vill läsa dem i original (som jag i och för sig tror att du skulle ha större glädje av med tanke på dina intellektuella förmågor). De kristna introduktionsböckerna, både de positivt hållna och de negativa, är ofta bristfälliga eftersom de oftast inte vill försöka förstå vad dessa tänkare vill ha sagt själva, utan omedelbart vill försöka förstå vad de kan ha för nytta, eller skada, för en kristen. Detta är i och för sig viktiga frågor men bör komma först efter man har reflekterat över vad de egentligen säger och vad de egentligen vill.
Hoppas att du orkade läsa även detta!
Frid!
Jompa
Hei Ulf:)
Jga vet at detta inte har noget med ditt blogg innlegg,men det er noe jag undras over och jag vil så gjerna ha svar. Jag undras vad du tenkar om dagens situasjon i usa og hendelsen 9/11. I disse dagor kan vi se at 9/11 er grunden til at vi snart måste chippes med RFID (the mark of the beast) Dom seiar at det er pga av kampen mot terrorism.Men terroristane i deras øgon er inte muslimane men heller vi kristne och andra som inte vil chippes.Bak denna rfid chippen står selskapet IBM, som var ansvarlig for merking av judorna under holocaust.(http://news.cnet.com/2009-1082-269157.html) dom reklamerer nu at for at fremtiden er rfid och at RFID vil inneholda ”cash under skin” (http://news.cnet.com/2100-1041_3-5111637.html) slik at man inte kan kjopa eller selga uten den. Just som vi får lesa om i johannes åp. 13:15-18 se deras reklam på denna linken: (http://www.youtube.com/watch?v=eob532iEpqk) Varfor predikas det så lite om dette i dissa tider? Varfor advares det inte mot dom biometriska pass som nu er på veg til Norge och sverige och som er starten på the djurets merke,och påtvunget rfid chip? varfor ser kristen media på president George W.Bush som en kristen, da han er en frimurare från den farliga och hemliga sekten sculls and bones. Vi levar nu i endetiden och år 2008-fram til 2012 er en meget viktig tidspunkt på mange måter. Det kan man også se med tanke på den kalde fronten mellam Russland och Usa, och om inte lenga kan den vara en slags rot for den kommande tredje varldens krig.Man skulle tro at det var viktig at dom kristna ble opplysad om detta,men enndu så får vi høra lite om vad som hender ute i varlden om det som nu hendar. Spesielt burde kristna ledare predika mer ut ifrån Åpenbaringsboken och opplysa folket. Forbereda folket på bøn och andlig krig.
Hoppas verkligen du har tid til att svara på dette, gjerne via min mail….
Tack for din herliga och velsignade blogg:)
Med helsning från Norge..
Nästa generation är verkligen oerhört viktig, att föra vidare ett liv i tro tillsammans med Jesus verkar viktigare än någonsin i den tid vi lever i. Om vi tycker att tiden nu ”är ond” så kan man ju t o m se att det blir värre… sånt ser man när man lyssnar på t ex P1 och tar del av vad som är på gång och hur människor tänker utanför kyrkans väggar. Det är nog så viktigt att veta vilken värld man lever i (men inte av naturligtvis).
Frid allihopa.
Ja Ulf. P1 är den enda lyssningsbara radiokanalen i vår eter… det vågar jag faktiskt påstå. Även om min blivande hustru inte håller med. 🙂
Tack annars för bra bloggande och kloka ord. Mycket tänkvärt om Kristi ankomst. Tänk på dessa ord, ni som påstår att vi inte behöver bry oss om Skapelsen då ”Kristus ändå kommer snart”!
Allt gott/ Samuel Varg Thunberg
Bra och intressant skrivet.
Jo, nog ska det bli intressant med en ny hösttermin. Alltid lika trevligt med nya hungriga människor. Inte för att jag brukar umgås med de nuvarande bibelskole eleverna. Men man ser i alla fall deras hunger.
Är det ngt fel på komentar räkningen?
Hej,
det finns något befriande ekumeniskt över ditt sätt att skriva. En av dina stora bidrag till svensk kristenhet är att bevisa att den gama motsättningen mellan gammal Luttersk intellektualism och tung akademisk tradition och frikyrkans mer lättsamma karesmatik är konstruerad och omodern. God litturgi, stor kunskap och andlig, karismatisk frihet går att förena. Tänk en gudstjänst på Livets ord med den musik och andlig frimodighet som finns kombinerad med stämningsfull och medveten litturgi, där Weisbrott , Ekman och Brander lägger grunden för en ny ekumenisk gudstjänsttradition. Det vore grejer det.
I kristus
Politrucken
Er det virkelig noen som lurer på hvorfor du lytter til radio? Er du et menneske?
Da må jeg spørre et kontroll spørsmål – leser du aviser, spiser du mat og går du på toalettet?
Hva tror de som kan stille så enkle og naive spørsmål – at du liksom skulle være stilt like under Gud i hirarkiet og ikke leve av annet enn ånden? Merkelig hva folk kan spørre om i blandt!
Jo, for du går vel i jeans av og til også?
Vi sees snart!
Blessing Lillebror
Hej Ulf Ekman!
Jag följer din blogg- tycker att den fyller en viktig plats. Ert arbete på livets ord och er förkunnelse är oerhört inspirerande och uppbyggande. Men du borde skriva något varje dag!
Det finns väl alltid något av värde att skriva om, det är min bestämda övertygelse. Gud är så god!
Hej allihopa!
Jag måste säga att jag håller med Jompa om att postmodernismen har fler förtjänster än vad Pastor Ulf har upptäckt. Erkännandet att vetenskapen ofta präglas av den subjektiva förståelsen är givetvis något gott och förhoppningsvis ödmjukande för forskare och andra som ska lära oss ”sanningen”.