Snart kommer firandet av 10-årsjubileet av Ecce Homo-utställningen i Uppsala Domkyrka. Nu skall den visas igen. Suck! Det hade aldrig hänt i kristenhetens historia att man visat bilder på Jesus på detta sätt och så försåtligt kopplat honom till en homosexuell livssyn.

Bilderna i sig har inte något större konstnärligt värde, tvärtom är de rätt platta och mediokra, men budskapet är explosivt och grovt vanhelgande. Den som överhuvudtaget ifrågasättter denna utställning blir naturligtvis kallad hatisk i vanlig ordning men det ingår som alltid i de kulturliberala utstötningsmekanismerna. Jag tänkte återkomma mer om detta när firandet går av stapeln den 13 september.

Det som är intressant att fundera över är bildens plats och funktion i det andliga livet. Det finns en ådra av negativism gentemot bilder, ibland emot bildkonst i allmänhet, som är förödande i det väckelsekristna lägret. Man vänder sig emot skulpturer, fresker och ikoner, emot kors och andlig utsmyckning, samtidigt som man ser på filmer som ”The Passion” och annat, där ju Jesus verkligen blir mycket grafiskt framställd. Med andra ord, gamla bilder känns fel medan nya, om de är på DVD eller storbildskärm i kyrkan är OK. Detta är naturligtvis inkonsekvent och i längden utarmande.

Genom att vägra att uppskatta och använda bilder tar man bort ett av de medel Gud använder för att tala till människor. Han skapade världen så vi kunde se något, inte bara mentalt fundera på det. Han gav oss skönheten så vi skulle kunna uppfatta något av hans väsens ljuvlighet, inte bara abstrakt tänkande och formler.

Människans hela uppfattningsförmåga är knutet till minnen, bilder, drömmar och visoner och ”en bild säger mer än tusen ord.” När Gud ville uppenbara sig helt och fullt för oss sände han Jesus, som är ”hans avbild”. Det grekiska ordet där är ”ikon” som alltså helt enkelt betyder ”bild”, ”avbild”, Hebr. 1:3, 1917, 2000. Gud sände alltså en bild, en avbild av själv för att visa oss vem han verkligen är.

När vi vägrar att se att Gud kan använda bilder och att vi kan och får skapa heliga bilder som lyfter sinnet till Gud, då bildas ett tomrum där vi istället omedvetet släpper fram osanna, osunda, värdsliga och orena bilder som drar sinnet åt ett helt annat håll.

Livet är proppfullt av bilder, inte minst genom TV som en del kristna använder mycket tid till att ägna sig åt. Dessa bilder formar vårt inre mer än vad vi anar men kanske inte åt det håll vi vill. Bilder påverkar oss mer än vad vi förstår. Som sagt, mer om allt detta lite längre fram.