Alkoholkulturen i Sverige skördar många offer. Det visar statistik som Folkhälsoinstitutet redovisat nyligen. 385 000 barn har minst en förälder som har en riskabel alkoholkonumtion. De kallas för de glömda barnen.

Mellan 5-7000 människor dör varje år i Sverige av skador eller sjukdomar som är alkoholrelaterade. Cirka 1/5 av alla som tas in på akutsjukvården har alkoholproblem. Sedan 1998 har antalet anmälda trafiknykterhetsbrott per invånare mer än fördubblats. Alkoholförsäljningen i Sverige är högre än på 50 år. De senaste tio åren har alkoholkonsumtionen ökat med ca 30 %. Samhällskostnaden för alkoholen beräknas till ca 111 miljarder kronor. I mitten av 1800 talet, och då var superiet förfärligt, drack svensken ca 7 liter alkohol per år. År 2003 drack svensken 10, 3 liter per år, alltså mer än på 1800-talets förfärliga tider. 

Detta är smått ofattbara siffror och förskräckande. Ännu mer förskräckande är den alltmer tilltagande tolerensen emot alkohol i frikyrkligheten. Det var ju just frikyrkligheten som torrlade stora delar av vårt land genom väckelsens eldar men dessa väckelse eldar fanns också inom kyrkan där kraftfulla personer trädde upp emot supandet och räddade tusentals människor från ett liv i misär och elände.

Onsdagkvällen tillbringade jag med att samtala om allt detta med två viktiga personer. Dels Mikael Bedrup, son till Bengt Bedrup, känd TV-sportprofil med alkoholproblem. Mikael fick själv samma problem men är idag s.k. nykter alkoholist, kristen och på väg att bli präst. Han gjorde ett oerhört duktigt arbete i den samtalskväll vi hade.

Det gjorde också journalisten Felicia Svaeren vars pappa var alkoholist. Både berättade väldigt inlevelsefullt och engagerat om sina erfarenheter och varnade för den alltmer utbredda toleransen i vårt samhälle emot alkoholen. Felicia gjorde ett mycket bra jobb med sitt lugna, allvarliga och sakliga sätt där man ändå kände att det låg en stark glöd bakom.

Det verkar oerhört tunt när frikyrkliga sitter och försvarar sitt vindrickande med sin ”evangeliska frihet” och med att man har kontroll på läget. Det luktar av själviskhet när man inte är beredd att ge avkall på sin ”frihet” till förmån för alla dessa som har och har haft alkoholprobelm och inte heller verkar vara villiga att upprätta alkoholfria zoner i vårt land. Det är så viktigt att kyrkorna blir alternativa kulturer och inte bara jamsar med i den allmänna samhällsdekadansen.

Det var en viktig och innehållsrik kväll. Du kan se samtalskvällen här. Du kan också skaffa en utmärkt liten bok av pastor Patrik Olofsson, Vetlanda, som heter ”Ett torrlagt Sverige sätts lättare i brand”. Jag rekommenderar den verkligen!