Nu är TV-debatterna över och bara några veckar är kvar till valdagen i USA. Det är ett viktigt val eftersom USA, på gott och ont påverkar sin omvärld kraftigt. Synen på USA är ofta stereotyp i Sverige och vi har ett väl ingrott USA-förakt som går från generation till generation. Det är inget nytt. USA är nog emellertid mycket mer komplext än vad vi i vårt lilla land riktigt förstår och vi är väl inte världsbäst på att förstå dem. USA är en hel kontinent, inte ett litet homogent land.

McCain ligger klart efter och det blir nog svårt för honom att ta igen Obamas försprång. Obama är skicklig och ligger helt rätt i tiden när amerikaner är trötta på de de gångna åtta åren med Irakkrig och nu en allvarlig finanskris. Problemet med Obama är naturligtvis hans oerfarenhet och hans outröttligt återkommande schabloner där han egentligen inte säger något alls vilket gör det svårt att veta vad han egentligen har för sakpolitik.  Den verkligen förloraren är president Bush som har hånats som kanske aldrig förut en president har hånats. Amerikanernas dom över honom är hård men frågan är om inte historien kommer att vara mildare emot honom när man fått lite mer perspektiv på hans ämbetsmannatid. Då kommer man nog uppmärksamma elfte september mer. Den händelsen har helt kommit i skymundan för det mer eller mindre fiaskoartade Irakkriget. 

Historiskt perspektiv, djupare analyser och saklighet är väl inget som präglar den mediaberoende, konsumtions- och underhållningsinriktade genomsnittsamerikanen som är mer inställd på omväxling, spänning och bekvämlighet. Obama vinner nog och och en ny Clintonera kanske kommer såvida inte den ekonomiska krisen går vidare. Då har nog Obama inte så mycket att komma med. Clinton-eran hade ekonomisk tillväxt men en alltmer urspårad moral och sekulariserad livsinställning där de traditionella kristna dygderna, åsikterna och beteenderna mer och mer urholkades både i det offentliga livet och i det privata.

Sedan får man ju tillstå att den märkliga blanding av evangelikal teologi, allmän social konservatism och amerikanska stormaktsdrömmar inte är något som speciellt mycket tilltalar resten av världen. Det är alltid lätt att evagneliet insnärjs och blandas upp med den omliggande kulturen. Det kan nog aldrig helt undvikas men det måste åtminstone uppmärksammas. Dock utan det antiamerikanska fördomspaketet som i sin ytlighet är rätt tröttande och som vi svenskar älskar att gott oss i.