Nu har det varit tyst ifrån mig ett tag. Det har varit skönt att under några dagar stänga av allt och låta hela systemet ligga i träda. Under vardagen blir livet intensivt och det blir få tillfällen till verklig vila. Informationssamhället pockar ständigt på vår uppmärksamhet och e-posten kommer i en ständig flod med bestämda krav på omedelbara svar. Ibland undrar jag vad vi gjorde innan e-post, sms och bloggar samt 24 timmar om dygnet nyheter.
Att skriva ett vanligt brev verkar nu som flaskpost eller röksignaler. Då kunde man vänta flera veckor på svar. Nu ligger det i luften att ett sms skall besvaras inom några sekunder. Detsamma gäller mobiltelefoner. Om det ringer, varför måste man svara? Speciellt om vi redan samtalar med någon annan, äter middag eller något annat. Om jag skulle avbryta någons samtal skulle det verka ohövligt, men telefonen avbryter ständigt och jämt och får nästan alltid företräde.
Vad är det som är så viktigt egentligen? Inte undra på att många känner sig stressade, jagade och okoncentrerade. Effektiviteten är nog inte så hög som vi lätt inbillar oss. Däremot blir vi lätt fladdriga i blicken, ostrukturerade i tanken och allmänt uppjagade. Det har varit skönt att stänga ner allt några dagar. Världen gick trots allt inte under även om alla inte fick svar på allt och jag inte hade koll på de senaste nyheterna. Men nu återgår allt till normalt mediebrus igen.
Hei Pastor Ulf.
Det er deilig å kunne hvile ut, og det er deg og din hustru så vel unt.
Jeg sitter her på Ribbingebäck och bare nyter av höyhellig undervisning under ditt Livets Ords Nordiske pastorskurs.
Det er så fantastisk.
Kurset er intenst, levende og inneholder en herlig og dyp undervisning fra smurte lärere, og det er samtidig som en stor, avslappende og oppbyggende rekreasjon.
Personalet her gjör dessuten en underbar jobb for at man skal trives, bo godt og kunne ete god mat etc.
Det er siste dagen i dag på förste modulen.
Gleder meg til neste modul allerede.
Om noen pastorer eller andre ledere leser dette og undrer på om dette er for dem og deres menighet, så er svaret ubetinget ”Ja! Det er det!”. Gå her! 🙂
Mvh
Malvind Börresen
pastor i Tana,
med i Det Norske Misjonsforbund.
http://www.himmelriket.no
Helt rätt Ulf.
Jag håller helt med dig. Jag tycker att detta mediebrus snarare binder oss än gör oss mer fria för mesta. Själv lämnar jag nästan alltid mobiltelefonenn hemma då jag går på stan eller på en promenad. Jag själv försöker att använda den så lite som möjligt och nyttjar den bara i egentlig mening då jag reser iväg någonstans.
Idag lever vi i stadens brus, med mp3-spelarens musik i våra öron och mobiltelefonens ringande vart vi än beger oss. Det kanske inte är konstigt att en lugnt gudsjänst eller en stilla andakt kan anses vara underligt då allt ska gå i ett rasande tempo idag!
En liten rekomendation till alla: Sitt ner, i stillhet och tystnad, 10 minuter varje dag (5 minuter morgon och 5 minuter kväll) och lyssna på Guds tystnad. Han säger mycket i den…
Allt gott/ Samuel Varg Thunberg
Man kan ju fråga sig, varför intresset för retreater har ökat de sista åren. Är det inte många gånger så, att man helt enkelt vill komma undan det påträngande media-bruset?
Skönt, broder och pastor Ulf, att ni fick några dagar utan detta brus!
Må väl!
Stig Walldin
Hahaha…Jag ser Magnus,Brasse o Eva framför mig. När Brasse står med sin lattjolajban låda, plockar upp 4 olika djur. En ska bort! och de velar fram o tillbaka om vilket djur som ska bort.
VAD av all media ska bort? så här krävs vishet, kunskap och nykterhet. För visst är det på tok för mycket även om man har vilat……
Tycker det låter sund att du kan ta ”semester” från bloggande mm. Det är små energitjuvar att hela tiden hålla sig uppdaterad.
Björn
Bra, rolig observation! Det verkar som om sättet vi kommunicerar på, i all sin moderna effektivitet samtidigt saknar en väsentlig beståndsdel, nämligen att fördjupa relationer. En människa reduceras till en informations-mottagare och vidarebefordrare. Bara ta det lugnt ibland Ulf, det behöver du säkert!
Jag håller verkligen med dig när det gäller telefonens företräde. Värst är det när man får besök i sitt eget hem och besökaren ”får” ett viktigt samtal som drar ut på tiden. Man känner sig kränkt och avvisad och vet inte vad man ska göra av sin egen tid när den andra samtidigt både ”besöker mig” och samtalar ”med världen utanför”.
Vi stänger inte telefonen när vi äter middag, men här är inte så hårt tryck på telefonen, men om det ringer när vi äter så ber vi personen i fråga att återkomma senare. På samma sätt kan man bli uppringd själv när man har besök, då måste man prioritera den levande människan som sitter i hemmet före telefonen om det inte är något absolut akut.
Jo, vist kan det ständiga mediabruset vara jobbigt och tröttande. Man vi kan ju själva välja vad vi ska ta in. Vist! Vi behöver inte svara varenda sms, mms, e-mail telefonsamtal mm. Vi behöver inte ens titta/lyssna på nyheterna tre gånger om dagen.
Jag tror vi skulle ha gott av att då och då ta 100% media fasta. Där vi taggar ned och hämtar kraft och styrka. Media är ju trots allt en tidsbov utan dess like. Men media kan också vara bra. Då vi använder den på rätt sätt.
Drog mig apropå detta bibelskoletiden till minnes, då vi hörde talas om den sk ”livetsordssjukan”;-)
Symtomen var en flackande blick, svårt att fokusera på den man talade med för stunden, alltid ”på spaning” efter någon annan man ”måste” tala med… Aldrig närvarande i nuet, aldrig till för sin nästa där denne stod mitt framför en riktigt.
Vet inte, men jag tror att det var mest ”lantisar” som ställde denna ”diagnos”. Storstads-kyrklivet är ett sånt där jagande(faktiskt ganska oartigt, gäller även andra sammanhang också förstås).
Vi behöver sannerligen våga stanna upp!
Hej,
Helt rätt.
Vi har inte flera hjärnceller än våra förfäder så någonstans tar det stop.
Konsekvenserna syns långt efter.
Har precis läst färdigt Siewert Öholms bok Pastor Ulf. Känslan : RESPEKT.
Jaa,de e väl upp till var och en hur anträffbar man vill vara.
Och är det så att man tror sej vara oumbärlig så får man nog planera om.
Många stora viktiga namn går att läsa på slipade stenar i vårt land,vilka oxå glömdes efter bara några dagar.
Jesus sade”Mitt ok är lätt att bära”dvs.är oket tungt,är det inte hans.
Visst skulle det vara ett roligt test att stänga av all internettrafik och mobiltelefoni i ett par månader? För oss som befinner oss i den lägre skalan av ålder är ju ett sånt liv nästan som en avlägsen fantasi, något som endast existerar i sagor. Vi vet inte hur ett sånt samhälle ser ut. Men det låter som ett behagligt liv.
Instämmer! Ibland tror jag att både vårt medvetna och undermedvetna är så till bredden igengäggat av intryck att Gud torde behöva borra sig igenom med en tryckluftsborr. Det tar tid. Tid som jag ofta inte ger honom tillräckligt. Då längtar jag efter att äga en avlägsen stuga, bortom mobilnätens teckning, avskild från intryck och tilltyck. Ärligt talat så finner jag ofta det sociala nätet och höghastighetssamhället som svårare utmaningar än att avstå mat.
/broder Gustaf
Du har så rätt. Helst av allt skulle jag vilja pyssla om en liten trädgård i tystnad en stund om dagen. Men det fungerar inte riktigt på tolfte våningen…
Visst är det konstigt vad stort utrymme information nu tar i våra liv! Och vi stannar inte ens upp tillräckligt för att ifrågasätta det. I en undersökning på en av kvällstidningarnas nätupplagor frågade man vad man inte kunde leva utan. Det listades saker som: mitt husdjur, min partner, min ipod och min dator etc etc. Det som skakade om mig var att det var så pass stor procent som helt allvarligt menade sig inte kunna leva utan sin dator.
Det måste vi kunna.
När jag bodde i Uppsala blev vi ibland uppmanade att ta en tv-fasta då och då. Du, vad nyttigt det var. Och när det gått en vecka så saknade man inte ens tv:n. Vi behöver nog fasta lite från både dator, mobil, tv och annat som tenderar att ta för stor plats i våra liv. Inte minst för att hejda stressen.
Ja, jag håller med er Pastor Ulf. Det är så sant. Det är så viktigt att man ska ta några dagar utan varken mobil eller internet. Inte så konstigt att vi är ofta stressade och kan inte tänka och resonera rätt, när hela vårt samhälle snurrar runt den högsta teknik. Man behöver lugn och ro.