Det har varit dramatiskt värre den senaste veckan kring SVT:s avslöjande angående påven Benedikt XVI beslut att upphäva exkommunikationen av en mycket konservativ skismatisk grupp, SSPX. Där visade det sig att åtminstone en av fyra biskopar inom detta sällskap var djupt antisemitisk och en förnekare av Förintelsen. Det har varit en världsvid mediastorm. Israels överrabbiner har reagerat starkt och avbrutit samtal med katolska kyrkan.

SVT:s intervju med biskopen (se här) är mycket avslöjande och graverande och enligt deras utsaga det mest internationellt uppmärksammade journalistiska arbeten de någonsin gjort. Det säger inte lite. Vad denne biskop Williamson säger är inte bara lögnaktigt. Det är också brottsligt i Tyskland där han befinner sig när han gör dessa förfärliga uttalanden. Nu utreder tysk åklagare det hela.

Timingen för påvens agerande verkar i efterhand katastrofal. Likaså den inre kommunikationen inom Vatikanen. Trots allt bör det nog påpekas att hävandet av en exkommunikation inte innebär att denna grupp automatiskt återintas i katolska kyrkan.  Det var tydligen ett sätt att undanröja låsningar inför vidare samtal med dem. Att påven arbeter för återförening av  olika grupper som av olika skäl lämnat är i och för sig inte anmärkningsvärt. Det skall han ju göra. För övrigt är det fel att döma ut påven för detta. Han har också sagt och gjort utmärkta saker, inte minst till försvar för äktenskapet och klarare än de flesta kyrkoledare idag på många punkter värnat om evangeliets grundläggande sanningar. Att han då blir kritiserad av profan media är inte konstigt.

Inte heller innebar ju detta upphävande att man sanktionerade denne Förintelseförnekare men det är subtiliteter som varken media eller allmänhet så lätt kan uppfatta. Timingen däremot är katastrofal. Påven skall snart besöka Israel. Det hände ungefär samtidigt som Förintelsedagen firades. Visste inte Vatikanen om denne obskyre biskops sjuka åsikter? Fanns det en enögdhet här som gjorde att man inte såg hur detta kunde uppfattas?

Att däremot beskylla påven för antisemitism på grund av denne biskop är  felaktigt. Han har upprepade gånger uttalat sig emot detta och står i den linje som följt efter Andra Vatikankonciliet och där måste man nog säga att katolska kyrkan har mer officiella dokument emot antisemitism än någon annan kyrka eller samfund i världen.  Härom dagen kom starka uttalanden från Vatikanen som verkade tillfredsställa flera judiska grupper och få överrabbinerna att börja se mer positivt på det hela. Påven har också krävt att biskopen helt tar avstånd från dessa upprörande åsikter om man skall fortsätta samtala. Om biskopen gör detta blir intressant att se. Hitills har det mest rört sig om  allmänna ursäkter angående ”om man har skadat något med detta”. Det låter mer som en reträtt i ett trängt läge.

Att SVT råkade få detta scoop, enligt journalisten mest av en tillfällighet, kan man nog se som en Andens vind som blåste fram dolda synder som behövde komma i dagen och nu ger Vatikanen tillfälle, trots den något klumpiga hanteringen, att kraftfullt ta itu med både sådana grupper och sådana åsikter. I slutändan kan detta faktiskt åstadkomma något mycket gott.