I många år nu har jag haft ett årligt seminarium, ända sedan mitten på 80-talet. Förr var det på hösten men de senare åren har det blivit ett vårseminarium. Det är krävande men väldigt roligt. Det är tre dagars undervisning med tre lektioner varje morgon och två kvällsmöten. Det pågår från torsdag till och avslutas med söndag förmiddag. De senare åren har allt fler predikanter från olika delar av världen dykt upp och det blir en härlig internationell gemenskap.

Nu är det inte enbart ett predikantseminarium utan undervisningen och betjäningen har alltid varit för alla. Inte minst brukar det komma f.d. bibelskoleelever, vilket är väldigt roligt. Roligt är också att det kommer troende från många olika samfund.

Jag brukar följa ett speciellt tema varje år men känner mig fri att göra lite olika utvikningar. I år kommer jag att tala om ”den profetiska Anden”. De senare åren har det varit  en koncentration kring den helige Ande. Jag har känt behovet av att uppmuntra varje enskild troende till att lära känna den helige Ande mer och att våga lita på smörjelsen och flöda i Andens nådegåvor.

Det känns väldigt viktigt och priviligierat att kunna ta mer än en predikan kring ett ämne och fördjupa det mer och låta Anden leda i tillämpningarna. Det är alltid viktigt att det inte bara blir undervisning utan också direkta tilltal in i människors liv och utrymme för betjäning. I år blir det också tre eftermiddagspass, ett varje dag, med praktiskt undervisning  som inte minst är bra för församlingsarbetare plus ett pass med besök av israeliska politiker som delar lite av utmaningarna i landet.

Lika väl som det är viktigt att betjäna individer så tror jag att det finns tilltal till nationen. Det känns som om Den Helige Ande förenar och mobiliserar oss i Kristi kropp inför framtiden och att det också finns profetiska tilltal till oss som Guds folk och till vår nation. Den profetiska Anden ger också bilder av det aktuella andliga läget som tar bort både illusioner och felaktiga önskedrömmar såväl som missmod och resignation och ger oss en väg framåt med Herren.

Det är alltid lika pirrigt inför ett seminarium. Det är viktigt att ordet kommer från Herren och inte är människomeningar och det är viktigt att det är betjänande för många. Allt detta får mig alltid att känna vånda och osäkerhet. Det blir alltid en kamp innan men Herren är god och bevarar våra bönen så jag tror att det med hans hjälp kan bli både viktigt och bra.