Det är, som sagt, alltid lika pirrigt att starta men nu har det hela börjat och det kändes mycket bra. Det har kommit deltagare från många nationer och det blev mycket hälsande i pauserna, så roligt att träffa folk från så skilda håll som Indien och Uzbekistan, Moskva, Italien, Mongoliet, Belgien, USA och Kanada, m.m.

Använde förmiddagen att tala om den Helige Ande som profetians Ande utifrån bl.a. Uppb. 19:10 att ”Jesu vittnesbörd är profetians Ande”. Det känns viktigt att inte bara fastna i de mer spektakulära sidorna av profetia utan att se hur Jesuscentrerat det profetiska Ordet är i NT och hur viktigt det är att slå fast sanningen om den kristna tron som uppenbarelse, inte bara mänsklig spekulation.

Aposteln Petrus säger ju att han inte talar om myter utan var ett ögonvittne till Jesus härlighet på det heliga berget när Gud ärade honom där. ”Den rösten hörde vi själva från himlen” säger Petrus och lägger till ”Så mycket fastare står nu också det profetiska ordet för oss och ni gör rätt i att hålla er till det.” 2 Petr. 1:16-19.

Det från himlen uppenbarade Ordet bedömer människors hjärtan, skiljer ut vad som är sant och vad som är falskt, visar vägen, stärker troende att gå den rätta vägen och uppenbarar Kristus för oss genom Andens upplysning av Ordet i våra hjärtan och befriar oss. Inte undra på att det är strid om uppenbarelsens äkthet, giltlighet och auktoritet i våra liv.  Vi värjer oss gärna emot dess udd. men samma Ord är både mat, ljus och ett svärd som skiljer, inte bara en av dessa saker.