Så är det måndag morgon och lite ledigt. Igår avslutades Vårseminariet med söndagsgudstjänst. Den blev späckad. Dels hade vi högtidlig avslutning och diplomutdelning för 37 deltagare i vår NPK, nordisk pastorskurs. Dels hade vi en härlig nattvardsgudstjänst där många av delegaterna från de olika länder som varit på seminariet deltog.

För en del är det nytt med kombinationen av både frimodig förkunnelse, Andens flöde och en levande liturgi i nattvarden. Det finns något härligt när allt detta sammanstrålar och ger kraft, tyngd, frihet, glädje och högtidlighet åt söndagens ”celebration” av Jesus. Vi firar honom intensivt för den han är när  vi kommer tillsammans i den stora församlingen.

Vi hann också med ett dop. Sonen till vår indiske centerledare ville bli döpt så vi började söndagsgudstjänsten med detta. Det är alltid härligt att döpa, inte minst med tanke på hur starkt Guds närvaro är genom  den Helige Ande och den nåd som förmedlas i dopet. Det är fantastiskt att stå i vattnet och fråga om dopkandidaten tror på Gud, Fadern, på Jesus Kristus, Guds enfödde Son, på den Helige Ande och om han bekänner Jesus som Herre, om han vill avsäga sig djävulen, världen och köttet och följa Jesus för resten av sitt liv. Att se hur ögonen lysa av glädje vid varje ja på dessa frågor är mycket speciellt.

Varje år när jag sammanfattar så ser jag hur mycket jag inte hunnit med. Anteckningarna är alltid långt fler än vad jag hinner dela. Trots att det är många underisningspass, (Det blir 12 stycken med  2 kvällsmöten och söndag förmiddagsgudstjänst.), så känns tiden alltid för kort för allt som skulle kunna sägas.

De har varit så viktigt att tala om den profetiska Anden som är över alla troende och att bredda detta till att inbegripa den insikt, förståelse och försvar av den uppenbarelse som en gång för alla givits åt de heliga. Profetia handlar inte bara om speciella ord i speciella situationer, (det handlar det också om), utan också att med profetisk insikt och urskiljning kunna se, bedöma och beskydda det Ord Herren har gett till Kristi kropp att genom alla tider förvalta.

Utan uppenbarelse, utan det profetiska ordet går vi vilse, hamnar fel och kan gå förlorade. Det finns  en strid som blir alltmer tydlig idag angående klarheten och noggrannheten i uppenbarelsen så att evangeliet inte förvanskas utan behåller sin kraft till frälsning även för moderna männsikor i dagens förvirrade och sekulariserade kultur.

Det är också intressant att se vilken dragkraft det finns i bibelordet. Varför skulle annars sammanlagt 3500-4000 personer komma på bibelstudier och sitta flera dagar i rad med Biblar i handen och lyssna, läsa och anteckna? Kom inte och säg att Bibeln är uträknad i Sverige!

Här kan du se seminariet på webben.