Precis som den helige Ande ofta är den bortglömda tredje personen i Gudomen så är Pingsthelgen ofta bortglömd bland kristna. Den kommer bort i studentfester och skolavslutningar av olika slag. Den sekulariseras till att bli ”hänsyckningens tid”, då med tanke på förälskelser, vigslar och att våren exploderat i grönska. Och så förstås alla konfirmationer eller kanske en snabbsemester.
Hela tanken på att fira något viktigt i kyrkan verkar har kommit bort i väckelsekretsar som tyvärr ofta har kastat ut barnet med barnvattnet. I rädslan för stelbenthet och tomma ceremonier har man istället ingenting eller skaffat sig sekulära ceremonier. Vi firar varandras födelsedagar, församlingarnas olika jubiléer och Mors och Fars dag samt en mängd nya märkesdagar, Livets söndag m.m. Allt detta är helt i sin ordning men frågan är om vi inte håller på att införa en helt annat kyrkoår med mer självpåhittade saker att jubilera kring.
Det finns mycket att celebrera i kyrkan men framförallt tre stora högtider: Jul, Påsk och Pingst. Eller för att använda bättre ord: Jesu Kristi födelsefest, Passionsveckan och Kyrkans födelsedag. Med andra ord: Det är viktigt att fira och påminna sig ständig om Inkarnationens verklighet, om priset Jesus Kristus fick betala för våra synder, hans ställföreträdande död och hans uppståndelse och himmelsfärd (som är mer än värd en eget firande), och Andens utgjutelse över lärjungarna i den Övre Salen och församlingens födelse. Den troendes hela liv rör sig mellan dessa tre så viktiga och helt gigantiska händelser.
Varför skall vi fira? För att ständigt påminna oss! För att uppliva verkligheten av dessa händelser i våra egna liv! För att djupare skåda in i dessa hemligheter som blivit uppenbarade för oss! För att åter och åter igen tacka Gud för allt han gjort för oss! För att förena oss i den lovsång och tillbedjan som ständigt pågår inför Guds tron där Lammet prisas och äras! För att ta del av dessa andliga sanningar så att de ger ny kraft in i våra liv till att leva ut allt detta underbara i vardagen. Inte minst gäller detta Pingst som är den högtid som påminner oss om vad som har givits oss genom det nya överflödande livet i Anden, något som Herren vill att i skall leva i varje dag.
Det är dags imorgon att fira den Tredje personen i Gudomen, Gud den helige Ande! Utan honom finns inget kristet liv.
”Men ni skall fa KRAFT nar den HELIGE ANDEN kommer over er, och ni skall bli mina VITTNEN forst i JERUSALRM och i hela Judeen och Samarien och anda till JORDENS YTTERSTA GRANS.” APG.1:8
Ha en underbar Shavuot/veckohogtid
till minne av mottagandet av det skrivna ordet &
Ha en underbar Pingst
till minne av den Helige Andens utgivande
[Ordet] + [den Helige Anden] = [LIV]
mvh fran andra sidan jordklotet,
JoEl (Johan & Elisabeth)
Du, helige Ande, som ger en sådan total tillfredställelse, men ändå en hunger efter mer av Dig.
Du som möjliggör att vi kan älska Gud av hela vårt hjärta.
Du som får, i våra ögon, den mest triviala bibelvers att vakna och undervisa oss om det som är viktigast just nu.
Du som lockar oss att i tro våga lite till.
Du som lär oss att förstå andra och oss själva när våra själar beter sig som snabbt växlande aprilväder.
Du som får oss att snabbt känna igen varandra som syskon i Jesus Kristus, trots olikheter.
Du som fyller hela kyrkan med lovsång. Kom och påminn oss om Din ljuvlighet!
Tack Fader vår för hjälparen den helige Ande….
Jag behöver dig för att vandra i dag och för att möta en ny morgondag.. Du styrker mig du hjälper mig du uppehåller mig…
Varför vill du fokusera på det negativa i att Pingst blivit en bortglömd helg Ulf? Jag vill inte hålla med om att det är så mer än i undantagsfall. I hänryckningens tid borde vi i stället glädja oss åt allt det som är positivt i livet. Det kommer många människor att göra i kyrkorna över hela landet i morgon och det skall vi vara tacksamma för. Att sätta namn och adress på dem som glömt bort pingstens betydelse är en grannlaga uppgift.
Jag håller med om att det är ledsamt att pingsten, kanske med bortfallet av annandagen, tenderar att falla bort ur allmänhetens medvetande. Det gäller även i en del kristna kretsar. Det blir en vanlig söndag, och prästen eller pastorn försöker att göra litet extra.
Som katolik ser jag firandet ungefär så här: Julen är en liten återspegling av påsken. Julen förbereds i advent och firas på julafton och juldagen, men firandet avslutas med ”pukor och cymbaler” – med epifanian och Herrens dop (följande söndag). På motsvarande sätt förbereds påsken av fastan, och firas de heliga tre dagarna och varje dag helsa den följande veckan. Firandet avslutas med salut och fanfar. Pingsten följs av att vi firar att Gud blivit helt och hållet uppenbar i trefaldighet följande söndag. Söndagen därefter firar vi att Jesus är kvar hos oss i nattvarden, och fredagen därefter att vi är kvar i Jesus i hans allra heligaste hjärta – i hans tankar, i hans kärlek.
Pingsten är bara höjdpunkten i firandet av att Gud fortsätter med oss ut i livet, ut i vadragen. Det är svaret på att han togs upp i himmelen, och inte längre ”vandrar här”.
Jag undrar om inte kyrkorna i sig själva vittnar om detta. Sedan är det naturligtvis roligt om vi även förmår glädjas som kristna.
Vi som är kristna får lyfta fram pingsten och flagga för den dagen.
Läste en artikel i världen i dag om ett bön- nätverk över hela jorden, under just pingstdagen och att det har gjorts under ett antal år vid denna högtid.
Länge leve den helige Andes verk i våra liv och runt hela vår jord.
Det är hög tid för svensk kristen het att damma av sig och göra sin röst hörd.
Nu skall jag gå och fira med lite tungotal var välsignade.
V v v v Thommy Bergenwall.
Hej Ulf jag vill inte problematisera med vad jag säger nu ,och det kanske är mest ett behov hos mig, be gärna därför för mig den som vill .Som en bön till Gud om hur Gud vill det ska vara? Och att han ska få hjälpa och ledda livet och Israel och männskligheten ? Och församlingen som han vill tryggt och till tro på Honom och frälsningen .Och hans Ord och Goda vilja därefeter.Och alltmer som han vill trots omständigheterna och tiderna som är och kommer och varit i sin nåds välsignelse och frid med Gud i varje fall ? Och de som vill???
Och något som kunde var bra att få komma till Guds insikt och vilja om och få frid med Gud om. Och få nåd att vilja och lära av Gud och tro liksom om allt som Gud vill .På ett så gott och fridfullt vis som Gud kan låta de ske och vill.Det vore bla. om kyrkoåret och div, andra inom de traditionella Kyrkorna och frikyrkornas läror och traditionner och praktiska tillämpnig. Det vore ifrågan om trovärdighet .
Och även angående vår kyrkohistioria och forskning i om detta .Och samröret med samhälle kultur traditionner och ideer och ideal i övrigt med .
Angående vad som verkligen har sitt urprung från Gud och Guds Ord och inte har det .Och vad som var Guds vilja för sin tid och alltid är det och aldrig varit det.Och vad vi ska Göra åt det som Gud vill.
Och om vad som är viktigast att prioritera här livet .Och om tron på Gud och Guds Ord och Guds vilja överhuvudtaget och för sitt privatliv och sin församling etz ??? Det skulle vara roligt att känna till Guds nåd och sanning och Goda vilja om??? Och få nåd att leva som Gud vill om för gott för var och en anser jag.Istället för sånt som är bra för visa men ej för andra eller inte för nån eller nåt.
För tänk er själva en sjuk mor med tre barn , är kyrkans tradtionner att prioritera ,före dem . Eller att modern och barnen får så bra vård och omsorg som bara möjligt från Gud och de som kan och vill hjälpa . Jag tror att kärleken i evangeliet .Om hans nåd och omsorg om vår nästas och vår frälsning .Och om livet i övrigt och Gud och Guds Ord som Gud vill är störst och viktigast… Därefter det andra . Som en bibeltrogen församling och ett Kristet civiliserat samhälle. Och framgång och frmagånsrikt företagande och högre bildning och telogisk bildning. Och att Guds rike får mackt och inflytande här i världen .För evangeliet tron på Gud och Guds vilja är främst kärlek och ett kärleks budskap i världen men inte utav världen. Guds frid och välsignelse !!! Ronny
Märligt hur du, Ulf, med din erfraenhet av Jerusalem påstår att de satt i övre salen. Jag tror du vet bättre.
Om den nu är så bortglömd, kanske det är för att ledare undervisar om den utanför ett Bibliskt sammanhang…
Jag tror dessutom du skulle vinna på och få en större inre frid att hålla dig till sanningen.
Framför allt skulle du bli mer trovärdig.
Det var mer Ande över dig förr och inte så mycket Agenda.
Är ceremonier verkligen tomma?
Som nybliven katolik var det första gången jag firade pingst i katolska kyrkan.
Och jag upplever då inte ceremonierna som tomma.
Tvärtom.
Det var en underbar stark närvaror av den Helige Ande. Säger man att ceremonier är tomma så tror jag att man har tappat en dímension av Guds närvaro. Jag tror tvärtom att det är just i ceremonierna, den regelbundna upprepningen som den Helige Ande kan manifestera sig mycket starkt. Det är när mässan sitter så i ryggraden att du inte behöver tänka på det yttre…som du totalt kan fokusera på det inre…på den Helige Ande och Guds närvaro.
mvh
Stefan L:
Ulf menar givetvis den övre sal som det står om i apg. 1:12-13. Så visst satt de i övre salen.
Sen vet alla som varit med på Livets Ords Israelresor att Ulf inte tror att turistattraktionen ”övre salen” är den sal apostlarna satt i på pingstdagen.
Så Stefan, tänk två gånger nästa gång du kommer med förnumstiga tillrättavisningar.
Carl,
Så vänligt att du tar Ulf i försvar, eftersom han inte svarar själv.
Men nu vet nog Ulf vad jag menar…
Men för dig Carl, så visst var de samlade till bön i Apg 1:12-13, i övre salen.
Men när Pingsten kom i kapitel två, så var de naturligtvis som alla andra i ”huset” i Jerusalem.
Eftersom du verkar stå Ulf så nära att du känner att du måste hjälpa honom med att svara, så kan du ju passa på och fråga honom vad som menas när man använder den frasen.
Fråga honopm om vilket ”hus” man salmas i under exempelvis högtiden Pingst i Jerusalem.
Så tänk två ggr Carl, innan du ger dig in i en diskussion som inte berör dig.
För övrigt… nog är det snarare din egen tillrättavisning som är förnumstig…
Det brukar vara så när man skall gräva gropar åt andra…
I Charisma firade vi en härlig Pingstdag inkl Mors dag – väl värt att fira!
Jag har full förståelse för problemframställningen. Men, det ena behöver inte utesluta det andra!
Jag hade förmånen att besöka en konfirmation i helgen, och där var den röda färgen framträdande och budskapet klart präglat av att lyfta fram Den Helige Ande. Dessutom poängterades att detta var Kyrkans födelsedag.
Visst finns risken att allehanda temagudstjänster riskerar att förminska helgens betydelse. Men den här helgen fick jag under två dagar se motsatsen bevisas. Man kan ha konfirmation OCH tydligt bära fram ett budskap om vem som äras bör denna helg! Fantastiskt var det iallafall!
Stefan L.
Det här är en blogg. Där är det helt ok att man kommenterar andras kommentarer. Det hör liksom till bloggens natur. Så din uppmaning att inte ge mig in i en diskussion som inte berör mig blir svår att ta på allvar.
Dessutom så blir din förklaring om övre salen inte särskilt mycket klarare.
Lyssnade på pingstaftons helgmålsbön ifrån P1, där en präst mest talade om pingsten som “hänryckningens tid”. Han talade mest om blommornas prakt och att sommaren är fantastisk. På pingstdagen fick jag däremot höra dig pastor Ulf tala om vårt beroende av den helige Ande och varför den helige Ande föll över lärjungarna under den första pingsten. Tack för den predikan som var inom ramen för Livets Ord Universitys högtidliga avslutning. Teologi och den helige Andes kraft hör sannerligen ihop!
Hej Ulf!
Jag har en fråga till dig som är kopplad till pingsten. Pingsten sammanfaller ju med att lagen gavs i det gamla förbundet varpå 3000 människor miste livet. Och det nya förbundet trädde i kraft i samband med Andens utgjutande då Gud istället skrev lagen i våra hjärtan och 3000 människor blev frälsta. En intressant iaktagelse angående skillnaden mellan det gamla och nya förbundet, för övrigt.
Till min fråga: Ett oerhört viktigt tema och ämne i Paulus undervisning handlar om att vi har dött bort ifrån lagen (Rom. kap 7 och stora delar av Galaterbrevet). Hur kommer det sig att det så sällan undervisas om detta på djupet inom trosrörelsen? Detta är ju en sanning som är oerhört viktig för den kristna vandringen och absolut avgörande om jag ska kunna bära frukt åt Gud (Rom. 7:4) på det sätt som Gud önskar.
Mvh
Svenska kyrkan följer alla hötider ,så varför skulle pingsten vara bortglömd.Det är väl så att man får kolla andra sammanhang så man vet vad som säjs innan man uttalar sej.Det gäller väl alla att ha den inställningen vare man är pastor eller medlem.
Vi behöver verkligen mer ANDE än KÖTT – den saken är säker… o´boy… ”övre eller undre salen” – who cares?
ANDEN FÖLL JU !!! =)
Vi ska ösa vatten med fröjd ur frälsningens källor!
Jo, det är verkligen sannt. Vi borde fira pingst i kyrkan. Vi borde lyffta fram denna högtid i kyrkan. För den har ju betytt oerhört mycket för kristenheten. Även för modern väckelse rörelse.
Ja, pingsten är av många bortglömd… de flesta karismatiker ignorerar den ekonomiska delen av Apg 2 och fokuserar bara på det karismatiska delen, men det är ett faktum att alla kristna (ja, alla) sålde allt de ägde och delade allt gemensamt den första pingsten… de utrotade rikedom och fattigdom i ett slag. Detta var inte bara en ”Jerusalemföreteelse” som andra församlingar inte praktiserade, kyrkohistorien vittnar om att majoriteten av församlingarna de första 200 åren praktiserade egendomsgemenskap (se t ex http://www.christarchy.com/profiles/blogs/early-christian-teaching-on).
Jag vill ha en sådan pingst igen! Dock vet jag att det kan gå utför tills man har det omvända problemet: att man bara bryr sig om den ekonomiska delen av pingsten och inte den karismatiska. Vi behöver andegåvor likaväl som egendomsgemenskap, under och tecken likaväl som fattigdomsbekämpning. Jag vill återuppväcka HELA pingsten, inte bara en del av den. Det är detta jag ska skriva om på den nystartade bloggen http://helapingsten.wordpress.com/ framöver. Läs också David Åhléns blogg http://operationovresalen.blogspot.com/ som manar till en karismatisk förnyelse som innebär både helande och ekonomisk utjämning.
Carl,
Jag förstår om du inte hittar någon förlaring till övre salen, eftersom jag inte ansträngt mig att ge dig någon. Jag bad dig istället att fråga honom jag skrev kommentaren till. Han du vill ta i försvar.
Naturligts är detta en blogg, och du behöver inte ta mig på allvar, eftersom jag inte riktat något till dig.
Att jag skrev till dig, var för att försökte bara besvara dig med din egen metod… att tänka två ggr om du förväntar dig att bli tagen på allvar.
Inte finns det mycket kunskap om pingsten ute i samhället, inte. Det är nog en allmän glädje över sommar och sol och kärlek de tänker på, tror jag, när de gärna vill gifta sig just denna helg. Och inget ont i det – Anden är Livgivaren och Kärlekens Ande – men det finns ju mer! 🙂
Själv tyckte jag det var fiffigt att mors dag och pingstdagen sammanföll i år. Satt där i kyrkan och drömde om att Anden skulle falla över alla oss mödrar och låta oss resa oss som en kraft i Kristi kropp. Man blir ruskigt stark av att vara mamma. Tänk moderskärlek i Den Helige Andes kraft! Jag tror den skulle svämma över och rinna ut i hela den trasiga världen.
Fick denna pingstquiz från Svd mailad till mig för nån dag sen. Överaskande bra. Rekomenderas!
http://quiz.svd.se/?sTid=347
Bless
Tack Ulf för de du skrivit och tack Marianne för din syn på vår vän och hjälpare D.H.A. !