Härom dagen, 2/9, hade DN en mycket intressant opinionsartikel skriven av Roland Poirier Martinsson om att konservativa väljare kan göra KD till ett stort, kanske det tredje största partiet. Det kanske vore något för Hägglund att fundera över? Något måste väl ändå göras innan KD smälter bort i sommarvärmen och mer och mer övertas av snällismens menlösheter. Det är nog ingen tvekan om att KD har alienerat sig från sina kärnväljare och idag framstår som ett mycket märkligt och allmänt velande parti. Allt för att klamra sig fast både vid regeringsmakten och de futtiga 4 procent man har i opinionsundersökningarna.
Martinsson bygger sin artikel på en Demoskopundersökning som säger att 7 av 10 svenskar har konservativa åsikter men kallar det för en ”tolerant konservatism”. Han ställer den i motsats till Sverigedemokraternas, som han säger ” skräniga ölsjappspopulism.”
Undersökningen visar att 7 av 10 svenskar värnar om familjen, lag och ordning, att man skall försörja sig på sitt arbete, att man inte har något emot invandrare eller minoriteter och inte heller är principiella motståndare till välfärdstaten.
Han menar att KD, om det går i mer konservativ riktning, skulle attrahera en stor mängd väljare som har just dessa åsikter. Detta om partier blir tydligare än nu och klarare tar parti för låga skatter, fri företagsamhet, starkt försvar, lag och ordning, stöder friskolor, personligt välfärdsansvar och färre aborter, är för ett gott klimat för familjer och främjar ett starkt civilt samhälle.
Enligt Martinsson finns det mängder av svenskar som idag har dessa värderingar men som är hemlösa i de nuvarande partierna. Så är det nog (även om KD säkert till stor del menar att de är just dessa åsikter man förespråkar). Risken finns ju att man antingen tröttnar helt på KD och politik i allmänhet eller att en del av okunnighet och populism förfaller till SD .
Vad göra? Finns det hopp för ett uppfräschat KD i mer konseravtiv riktining eller finns det plats för ett nytt moralkonservativt parti i Sverige med social passion? Om inte Hägglund vaknar upp och lyssnar på de som röstat fram honom finns nog möjligheten att den ”toleranta konservatismen” som visar sig vara en mittfåra i Sverige i framtiden tar sig andra vägar.
Mycket bra skrivet. Inte en stavelse ska du behöva be om ursäkt för.
Har själv under flera år arbetat aktivt för KD, försökt hålla den kristna värderingen högt.
Avsade mina politiska uppdrag och gick ur partiet, när KD tycktes nästan stå i fronten och välkomna abortinvandringen som var på tal för ca: 3 år sedan.
Tror på ett nytt parti.
Gud välsigne dig.
Det är givetvis hoppfullt att följa detta resonemang. Samtidigt känns det något urvattnat. Om man frågor människor om de vill ha lag och ordning, ett starkt civilt samhälle och möjligheter för en stabil familj, är jag förvånad att det inte är fler än 70 % som anser detta. Problemet är när den stabila familjen blir en fråga om abort och hbt-frågor (som media garanterat kommer vrida det till), när ett starkt civilrättsligt samhälle och lag och ordning kommer till kritan är det nog humanism och snällism som segrar för det flesta. Och bara för att dessa frågor är viktiga, innebär det knappast att de är de viktigaste för dessa 70%, tyvärr. Om jag gör en kvalificerad gissning så associerar nog de flesta begreppet tolerant konservatism med helt andra partier en kd, tyvärr. Dock tror jag att kd absolut skulle kunna få upp emot 15% av rösterna, om man maximerar och får en ledarprofil av Alf Svenssons kaliber. Ett nytt parti riskerar att skapa två kristetprofilerade partier (kd och det nya) som hamnar fjärran från riksdagsspärren och marginaliseras i media. Tyvärr.
Något måste i alla fall hända. Jag själv, liksom flera av mina vänner har traditionellt röstat på KD, men nu vet vi inte på vad vi ska rösta eller om vi överhuvudtaget ska rösta. Jag var väldigt nära att rösta blankt i EU-valet. Funderade ett tag på att starta en röstbojkott mo KD, och uppmana folk att rösta på Krisdemokraterna, eller på annat sätt markera att nu är vi trötta KDs feghet, liberalisering och populism. Vad många år tar det innan KD också blir ett sexualliberalt, homokramande parti? KD är ett parti i moralisk nerförsbacke; mycket negativt har hänt på ganska kort tid. Om inte den utvecklingen stoppas kommer då i alla fall jag att fly partiet.
Jag tycker att Sverige behöver ett riktigt kristet parti
Jag håller med! Dax att igen ha mer synliga huvudspår som sticker ut.
Patrik
Heja Roland,var väl titeln på en gammal svensk film om jag inte minns helt fel.
Hur som helst så kan man allt stämma upp en aning när man hör dessa underbara tankegångar, om vad det svenska folket tycker och vad dom egentligen vill ha.
Själv har jag fört fram tanken på att Sd kan ta Kds plats vid 2010 års val om inget drastiskt händer,men efter ha läst den här artikeln så kan man allt hoppas på ett litet halleluja och själv kanske min cynism angående svensk politik kan bli lite mer nyanserad.
Som jag brukar säga vi får inte den plats vi förkärnar, utan vi får ta oss den platsen och kanske kan ett nytt parti eller ett förnyat Kd bli den rösten för ett kommande uppvaknande.
Det är känns väldigt hoppfullt och hoppas nu att Hägglund förstår att ta vara på folkets intressen och att 7 av 10 vill ha ett annorlunda Sverige och en annan politik än den som saluförs på Almedals veckan just nu.
Ha en skön sommar och sök först Guds rike och hans rättfärdighet,så skall allt det andra tillfalla dig.
V v v v Thommy Bergenwall.
Sverige behöver en tydlig röst i politiken som bygger vidare på den historiska grund som skapat det västerländska samhället.
EU-valet var en vånda. Det enda som alls fick mig till valurnan var möjligheten till personröstning.
Antingen fullföljer KD sin urvattning, utplånar sig själv och antar namnet KrisDemokrater, eller tar sitt förnamn på allvar.
Ett kristet parti, som inte duckar för att ta strid, skulle vinna många röster – även från icke-troende som tröttnat på att se landet sakta förvandlas till ett nytt Gomorra.
Utrymme för ett nytt parti finns finns säkert. KD har lämnat de flesta grunder ch värderingar som en gång var anledningen till att partiet bildades. Hägglund tycks trivas bra i alliansvärmen och tycks gå med på allt för att vara kvar.
Frågan är om vi hinner starta och förankra ett nytt parti i de djupa leden innan nästa val. Det skulle tyvärr kunna resultera i en ny regering och landet kommer då att styras i fyra år av socialdemokrater, världens största kommunistparti och ett miljöparti. Med Mona Sahlin (”slösa i lyckoslanten”)vid spakarna kan det bli vad som helst.
Vi kanske måste strategirösta på KD ännu en gång men samtidigt vidtaga mått och steg till en förändring. Jag är övertygad om att det finns stort stöd för ett parti som inte byter bort alla sina värderingar mot första bästa kortsiktiga ”grynvälling” och som vågar hävda fundamentala sanningar om rätt och fel, ordning och reda, och att det skall löna sig att försöka.
Go for it
Det är nog dags att SEA går in i partipolitiken… de skulle få min röst!
Det är alltför sällan ”konservatismen” diskuteras (som ett alternativ), därför är det bra att Roland Poirier Martinsson tar till orda och vi med honom.
Att KD inte alltid varit ett litet parti som balanserat på 4% spärren, talar siffrorna från riktsdagsvalen 1998 och 2002 om (11,7 och 9,1. Orsak till denna (dramatiska) minskning? Alf Svenssons effekten, javisst men det finns nog flera faktorer. Att KD numera ser snuset som en stor politisk fråga är nog också en bidragande orsak, politik får aldrig bli trivialiteter.
Någoting annat? Begreppet ”konservatism” behöver kanske revideras i våra ordböcker, ….texten ”politisk åskådning som motsätter sig samhällsförändringar” speglar väl inte dess intentioner.
Det finns eller iallafall borde finnas en radikalitet i den konservatism som jag talar om.
”Radikalitet” är vanligen enligt ordboken att förvandla samhället i socialitisk ritning, detta måste också gå att förändra, att det bara är ”vänstern” som står för det politiska förändringsarbetet.
Med ”rätta” och grundläggande frågor borde det inte vara en ommöjlighet att etablera ett parti i 10-12 procentklassen
(Konservativa kan också vara intellektuella – om någon trodde något annat – läs George H. Nash ”The Conservative Intellectual Movement in America Since 1945”
Ett nytt parti är ett måste för oss som inte längre attraheras av KD:s haltande i den politiska korrekthetens namn. Det politiska underlaget är som sagt stort. Det finns potential att skapa ett parti som väl kan bli det största konservativa partiet i Sverige, bara man är beredd att stå upp och försvara en rak, värdekonservativ politik.
Risken är väl tyvärr att det hela kan urata i det som skedde inom vänstern på 70 talet och inom höger/nationalistiska partier och organisationer under senare tid, att det hela bara blir nya bokstavskombnationer när man anser att det”gamla” partiet tappat i radikalism, till slut sitter man där med en fyra,fem sex olika små grupperingar som mest samlas för inbördes beundran. Istället bör man fråga sig hur det kunde gå som det gjorde med KD, fanns det verkligen inget sätt att stoppa utvecklingen, var oppositionen för svag, för tystlåten, för snäll?
Jag håller med ”stagg”. Den som tror att det är så lätt att starta ett nytt kristet parti kommer att bedra sig och andra. Hoppas ingen ens försöker. Det kommer att splittra den lilla enhet som finns genom KD. Nej, gå in och arbeta genom demokratiska vägar och få till en förnyelse istället.
Ekman tycks gripa efter fragment av konservativa halmstån baserad på en insändare. Det är väl snarare så att det finns en frustration över vad vi skulle kalla för radikal kristendom? Att den inte längre tar sig uttryck i praktiska politiska frågor på ett tydligt sätt numera?
Men om sanningen ska sägas så finns väl knappast radikal kristendom vädligt marginell numera förutom här och var i väldigt små konstellationer i församlingar i landet. Om det är halmstrån inom kyrkans värld, hur ska det då inte vara inom den offentliga arenan i övrigt?
Ett politisk parti kan ju aldrig gå längre än dess medlemmar, och likaså är det i kyrkan. De verkligt konservativa värderingarna har förpassats till den privata sfären och där lär de stanna så länge det uppdämda behovet av att uttrycka den inte blir större.
Jag hoppas verkligen det blir en förändring i KD. Nog borde Hägglund lyssna mer på sina väljare än meningsmotståndare. Man kan inte stoppa huvudet i sanden i all evighet.
Det vore onekligen intressant att se hur ett parti som hävdar att rättfärdigt liv ska löna sig mer än orättfärdigt…
Just nu känns det som om ”politisk korrekthet” har ett strupgrepp om Hägglund 🙁
Mycket intressant inlägg
Självklart kommer en tydlig konservatism att stärka KD. Det kommer naturligtvis att skramla och gapas i media om högerspöken men det lägger sig snart. KD kommer troligen att åka ur regeringen, om det fortsatt blir en borgerlige sådan, men kommer att komma tillbaka starkt valet 2014.
Sverige har tillräckligt många partier som skvalpar i mitten och som vill vara så politiskt korrekta de bara kan.
Tyvärr verkar det idag som det har blivit viktigare för Kd med själva regeringsmakten, och att landet har en borgerlig regering, istället för att konsekvent stå upp för den värdegrund och de värderingar som var orsaken till att partiet en gång kom till.Förvissad om att den mer liberala inställning,som idag finns inom det nuvarande Kd i olika frågor,kommer att straffa sig i valet 2010. När pastor Lewi Pethrus en gång tog initiativet till att dåvarande Kd:s bildades, var det inte för att det behövdes ett nytt borgerligt parti och en borgerlig regering, utan för att det behövdes en motkraft,ett nytt parti i sveriges riksdag,som vågade stå upp för en värdegrund förankrad i kristen tradition. Kanhända är det dags igen,inför valet 2010, med en sådan mobilisering ?
Min pappa var med i starten av KDS och hans motivation till att rösta på KDS var att rösta på det parti som bäst befrämjade utbredandet av Guds rike. ”även om partiet alltid skulle vara litet så har jag röstat efter min övertygelse” var svaret jag fick när jag som barn undrade varför. Jag försöker varje val att ställa mig samma fråga vilket parti som bäst befrämjar Guds rike men har inte något självklart svar på det.Därför!!!! KD-bli ett tydligare kristet parti. Partier utan kristen profil finns det redan.
Starkt försvar?
”Du skall icke dräpa.”
Ingen som hört talas om Ny framtid? Bildat 1993 av högskoleprofessorn & fd kristdemokraten Sune Lyxell? Han startade en kristen friskola i början av 70-talet och är (vad jag hört) anhängare av framgångsteologin. De fick 1171 röster 2006 och lyckades 2002 få strax under 10 000 röster (9337 tror jag).
Lade senast min röst på Sverigedemokraterna men det känns som att jag har mer gemensamt med NYF, blir nog en röst på de 2010. Bifogar länk till deras hemsida.
Sverigedemokraterna är inte ett ”konservativt” parti. Sverigedemokraterna är ett parti ursprungligen skapat av gamla svenska nazister, och har rötterna i själva helvetet. Jag tycker inte om att en gång behöva läsa partiets namn på den här bloggen.
Jag kan för mitt liv inte heller förstå denna ivriga strävan mot katolicismen.
Bäste Ulf Ekman, den här kommentaren kommer inte att bli publicerad, men jag måste ta tillfället i akt att fråga – varför? Varför ska Livets Ord gå i ok med en religion som bygger på mänskliga påhitt, vidskepelse och avgudadyrkan? Det är både obegripligt och obehagligt och är minst lika förvirrande som KD:s velande.