Undersökning efter undersökning kommer till samma slutsatser: Gud och religion är tillbaka i det offentliga rummet. SvD, 14:e juli, berättar om boken ”God is back” som är en beskrivning av detta intressanta och märkliga fenomen. Med andra ord, sekulariseringen är inte något som automatiskt slutar i religionens frånvaro och Guds död, om nu humanisterna hade hoppats på det, tvärtom! Intresset för religion, behovet av att förstå religion för att förstå sin omvärld samt antalet aktiva religionsidkare ökar ständigt. Sekulariseringen har troligen skapat ett vakuum som gör att pendeln istället slår tillbaka. Människor har helt enkelt blivit trötta på att det ständigt tjatas om att Gud inte finns, inte är relevant för samhällsdebatten eller bara tillhör den privata flumsfären.

Detta betyder naturligtvis inte att alla blir personligt kristna eller att alla ”når fram” till ett visst definitivt religiöst ställningstagande. Det betyder däremot att modernismens myter om att rationalitet innebär avskaffande av religiositet definitivt kan avskrivas. Idag i Kina tror en tredjedel av kineserna definitivt på Gud medan förut det bara var en tiondel. Denna trend gäller i stort sett över hela världen, på alla kontinenter, med undantag för vår egen kontinent Europa. Här har sekulariseringen gått som längst. Jag tror däremot inte att det innebär att den gått för långt. Däremot tror jag att många varma troende inte riktigt förstått hur långt den verkligen gått och hur påverkade vi faktiskt har blivit i det som kallas för ”kyrkans inre sekularisering”. Jag har skrivit en artikel om detta i senaste numret av Keryx, nr 2 2009, ”Kriser i kristenheten idag” som jag rekommenderar till läsning.

Utmaningen är alltså att nå vår egen kontinent med evangeliet på nytt. Utmaningen är också att göra det på ett relevant sätt så att moderna människor förstår och attraheras av Jesus. Utmaningen är också att denna relevans inte slår över i en slags modern trendighet med urvattnat innnehåll så att det blir den moderna jeanssorten på predikanten som avgör om han är relevant eller inte. Utmaningen ligger också i att våga gå emot strömmen med ett tidlöst och vissa stycken alltså helt omodernt evangelium som definitivt sticker ut och inte anpassar sig efter modern politisk korrekthet eller spolformad trendighet.