Så var det igång och det kändes riktigt bra. Det är roligt att så många människor kommer för en vårhelg för att sitta ner och ha bibelundervisning, tillbedjan, lovsång och förbön. Jag tror som sagt på en renässans av bibelstudiet. Det innebär att vi tar med oss Bibeln till kyrkan, att vi slår upp bibelställena, att vi studerar Bibeln hemma, själv och i grupp, att vi lever av Ordet och när oss av det dagligen.
Guds Ord är både ljus, bröd och svärd. Ljus som leder oss dagligen framåt. Bröd som stärker oss på vägen och ett svärd som rensar bort det som hindrar oss att gå. Det är ett stort privilegium att leva i ett land där man fritt kan läsa sin Bibel.
Det är fascinerande att läsa i Ordet om de andliga nådegåvorna och veta att de är tillgängliga för oss idag, för oss alla, inte bara några få, inte bara experter eller proffs utan var och en av oss och i alla situationer. Andens nådegåvor kan vi inte bara läsa oss till. De måste upplevas och vi måste våga öppna oss, med risk för att ibland misslyckas, för att bli brukade i dem.
Jag talade lite om den miljö som måste finnas för att gåvorna skall komma i bruk idag. Jag tror det är en inställning av andlig fattigdom som gör mig beroende av Andens hjälp, hunger efter och kärlek till Jesus, överlåtelse till att gå ut med evangelium och villighet att försaka för att följa honom. Detta tillsammans med kärlek till sanning i hjärtegrunden ställer mig i en position där Anden kan fylla mig, leda mig, hjälpa mig och flöda genom mig.
Vi behöver ett sunt klimat och en generös miljö för de andliga nådegåvorna att frodas i. Vi behöver undvika både diket med övermisstänksamhet gentemot allt övernaturligt och en öppenhet som är så godtrogen att den sväljer allt, hur konstigt det än är. Det finns en väg mellan allt detta, en helig och härlig väg, som gör att gåvorna kan bli till stor välsignelse i våra församlingar idag.
De är verkligen nödvändiga, mer än någonsin, och vi behöver röja undan tveksamhet, tröghet och motvillighet när det gäller att söka dessa. Paulus säger att vi skall vara ivriga att söka dem. Denna iver är en helig passion parad med medvetenhet om nödvändigheten av att vara andligt utrustad för att verkligen möta människors behov.
Hej!
Det behövs positiva vittnesbörd där den helige Ande har talat och verkat och lett så det blivit rätt i användandet av gåvorna.
Vi behöver massor av sådana vittnesbörd så att vi vågar komma ut i att använda gåvorna.
Min erfarenhet är mer att man inte vågar alls för att det kan bli fel.
Det finns ju så många gåvor så man ju träna på dom som inte är så synliga.Då blir det spännande att se hur Anden verkar om man tar det i det lilla.
Det här, livet i Jesus med DHA, kan bli oerhört spännade, och – i all enkelhet och anspråkslöshet – fullständigt revolutionerande. Ständigt en äventyrlig vandring och varje dag, i smått och stort, nya fält som öppnar sig…
Amen, vi behöver sannerligen en renässans när det gäller Ordet. Vi behöver också en reformation när det gäller hur vi förstår Ordet.
Ett av de största problemen i svensk kristenhet idag är att man inte har insett skillnaden mellan det nya och det gamla förbundet.
Allt som står i GT är inspirerat av Gud och nedtecknat till undervisning och uppbyggelse för oss idag, men vi måste filtrera GT i ljuset av korset – annars hamnar vi fel.
Till och med vissa saker som Jesus sade måste filtreras, då de uttalades före korset och under det gamla förbundets era. Till exempel kallar Jesus en hednisk kvinna som söker befrielse för sin dotter för ”hund”. Det skulle Han aldrig göra efter korset i och med att skiljemuren mellan hedningar och kristna i och med korset är nedbruten och vägen in i det allra heligaste är öppen för var och en som sätter sin tilltro till Jesus!
Ett annat exempel är den rike unge ynglingen som kom till Jesus och frågade vad han skulle göra för att få evigt liv. Jesus frågade honom om han hade följt buden, då Hans tjänst som sagt utspelade sig under det gamla förbundets era. Efter korset låter det annorlunda när en fångvakt frågar Paulus och Silas vad han behöver göra för att bli frälsta: TRO PÅ HERREN JESUS… lyder svaret!
”Kristus är lagens slut till rättfärdighet för var och en som tror.”
Jesus kom med en ny ordning. Han var medlare för ett nytt förbund. Paulus kallar sig själv det nya förbundets tjänare. (Tyvärr är många predikanter idag inte det nya förbundets tjänare, utan i praktiken det gamla förbundets tjänare, då man blandar förbunden på ett otillbörligt sätt.)
NÄR VI LÄSER GT BEHÖVER DET FILTRERAS I LJUSET AV DET NYA FÖRBUNDET! Ett exempel är Jabes bön. Vi behöver inte be Gud välsigna oss på det sätt som Jabes gjorde. Istället kan vi sätta tilltro till att Gud i Kristus redan har välsignat oss med all den himmelska världens andliga välsignelse i Kristus Jesus! (Om detta är sant: varför jaga något man redan äger i Kristus?) Det vore otro att be samma bön som Jabes idag – efter korset! Att göra detta är att ignorera Jesu fullbordade verk.
Exemplen utöver detta är otaliga. Som sagt: VI BEHÖVER EN NY REFORMATION AV DET NYA FÖRBUNDET! Det gamla förbundets slöja behöver tas bort! Detta innebär att predikanter och pastorer på allvar måste börja lita på Gud. För om gamla förbundets bevekelsegrunder (morot och piska) inte längre finns kvar, så finns inte heller samma möjlighet för kristna ledare att utöva kontroll över folket. Istället måste man tro Gud om att ta hand om den saken; ”Alla ska de känna mig – från den minste till den störste.”
Blessings om med önskan om ett lyckat seminarium!
Tack för allt, pastor Ulf!
Tack för vårseminaret och pastor Ulf Ekman och en stor tack til Jesus för mångfallet av uppenbarelser och tolkningar av hur biblen kan läsas under frihet och ansvar.
Shalom
I det nya förbundet (Jer 31) får vi alla tydligen nåden att lära känna Gud , genom Anden lagd i våra hjärtan. ”Ingen skall behöva undervisa den andre ..alla skall känna mig..”
Jesus lovar sina efterföljare den Helige Ande som skall undervisa och vägleda . ”Han skall vara i er..”
Vidare säger han att ”Ni skall inte kalla någon på jorden för er lärare , ty en är er lärare , Kristus..”
Evangelium -värt ett Halleluja!:)
Gillar inte den ”katolska” inriktningen på LivO men jag älskar lovsången. Ni vet hur man gör.
Dock är du den Helige som tronar på Israels lovsånger
Takk for et herlig seminar! 🙂
Bosse J är grym på att leda lovsång – ingen tvekan om det!!!
Takk for et fantastisk seminar! Det er mat-nyttig og oppfriskende og livgivende og mye mer:-)Takk Gud!
Broder, det är bra att betona Andens gåvor, men de föregås av att vi lever enligt Andens frukter.
Av dessa Andens frukter, som beskrivs i Galaterbrevet, är kärleken grunden, och enligt den helige Antonios, den förste munken, kan ingen bli frälst utan ödmjukhet.
Några oerhört vackra dagar, men oxå allvarliga.
Ibland låter det så mekaniskt när vi talar om Guds ord och andegåvorna. Kristna har i åratal suttit ”under ordet” och flera har läst bibeln fram och baklänges utan att någon egentlig FRUKT uppstått.
När Jesus gick förbi trädet som inte bar frukt förbannande han det, och så vissnade det ned och dog! Guds ord är självklart livsviktigt, men vi får aldrig glömma KÄRLEKEN till den vi läser om, Jesus Kristus. Det räcker inte att göra teologiska utläggningar i tid och otid har det visat sig. Är det något vi måste predika så är det kärlekshandlingarna som kommer av den sunda och sanna gemenskapen med skaparen. Andegåvor är starkt kopplade till relationen med Skaparen. Alltså inget vi kan läsa oss till. En relation måste vårdas ömt & utvecklas. Ordet är liv och för att växa måste relationen till Herren fördjupas. Det görs inte genom teologi!
Det har även hånats när man talat om kärleken i vissa sammanhang och ändå är den större än allt.
Kärleken upphör aldrig.
Men profetiorna skall upphöra
och tungomålstalen skall tystna
och kunskapen skall förgå.
Nu består tron, hoppet och kärleken, dessa tre,
men störst av dem är kärleken.
Första Korintierbrevet kap 13,
Att vara fylld av den Helige Ande innebär ett förhärligande av Jesus (ex 1 Kor 12:3) och ett etablerande av Hans herravälde. I Guds rike ges inte Guds ära till någon annan än Gud,(Jes 42:8) och ett kännetecken på att någon är sänd av Gud(smord av Anden) är enligt Jesus att personen ifråga söker Guds ära(joh 7:18) och inte sin egen. Vilket istället känntecknar de som kommit i sitt eget namn och talar av sig själva. Fader Vår som är i himmelen. Helgat vare Ditt namn!Tillkomme ditt rike. Ske Din vilja , såsom i himlen ,så ock på jorden. Amen
Vi har en goooood Gud!
Vi hade planerat att köpa en hund i juni. Jag har tagit semester för att kunna vara hemma med valpen. Men makens firma har nyligen blivit konkurshotad och valpköpet kommer inte att gå. ( En renrasig valp kostar många 1000-lappar ). Med sorg i hjärtat fick jag meddela kenneln att vi inte kan reservera valpen längre pga osäkert pennigläge.
I fredags skulle jag vara med på kvällsmötet under vårseminariet. Jag sa till Gud att om vi kommer att få en hund, låt pastor Ulf nämna ordet hund i sin predikan. OCH DET SKEDDE. Han pratade något om att det inte går att ha filosofisk diskussion med en hund ( men jag vet inte om jag kan hålla med ). Jag är som en träskalle och tänkte att detta kanske var en slump och bad till Gud att pastor Ulf skulle nämna ordet hund en gång till. På lördag var det dags för seminarier och jag satt med. Då sa pastor Ulf igen ”Skälla som en hund…” då han pratade om tungotalet. Halleluja!
Så jag vet att vi kommer att får en egen liten vovve snart. Det har Gud i sin barnhärtighet visat tydligt. Visst har vi en god Gud som bryr sig allt i vårt liv!
Tack Gud att jag får vara ditt barn. Och tack för underbar vårseminarium.
Var på fredags mötet,som var mycket bra och inspirerande.
V v v v Thommy Bergenwall………
Ja vårseminariet var helt enkelt underart. Det känndes skönt att sätta sig ned och lyssna på undervisning om nådegåvorna. Hoppas detta medför att vi vågar flöda i Guds nådegåvor till större utsträckning än tidigare.
Vilken nåd att ha fått vara med på detta seminarium. Tycker att Ulf tog upp om Anden och gåvorna på ett mycket vist sätt. Han talar utifrån många års erfarenhet. Andens gåvor hör till kristi kropp.
…Faktiskt riktigt kul att läsa ditt inlägg, Arja. =-) Skulle vilja ha mer av under o ”tecken” i vardagssituationer själv, även om det kan tyckas lite fånigt eller överdrivet. Hellre det än ett liv utan överraskningar – det kan gälla både stort och smått. Visst kan det också bli fel, men Gud bryr sig också om detaljerna…Har själv upplevt Guds påtagliga ledning just när jag fick en hund, och den fungerade då även som ett redskap, vågar jag säga, för att lyfta mig ur ett sorts tillstånd av depression.
(P S. Glömmer aldrig Severins ”hamster-predikan”)
Till Per
Ulf har tidigare här talat om den miljö, där gåvorna skall brukas. Men skulle Gud vänta tills vi bar Andens frukt på ett rikt sätt, skulle Han inte få någonting gjort!
Stig Walldin
Broder Stig, tack för ditt inlägg. Angående relationen mellan Den Helige Andes frukter och gåvor, vidhåller jag att frukterna föregår gåvorna. Vi är alla syndare, men om vi i sann ånger bekänner våra synder, förlåter Kristus oss.
När det gäller fullkomlighet är det skillnad mellan den absoluta – som tillhör Gud allena – och den relativa fullkomligheten till vilken vi alla är kallade. Andens gåvor ges till dem som anses värdiga att bära dem, i ödmjukhet och enkelhet.
Per,
de är så skönt att det är DHA som fördelar gåvorna och inte du =) Inte illa ment alls, men jag vet de som blivit andedöpta med tungotal etc i samband med att de blivit frälsta och varit allt annat än ens relativt fullkomliga eller passat i en mall för den ”gode kristne”.
Juha, det är också – menar jag – viktigt att vi inte själva ber om Den Helige Andes gåvor. Om någon får andliga gåvor är det sannerligen inte hennes eller hans egen förtjänst, men som nämnts tidigare, det finns vissa grundförutsättningat.
Vidare, Gud är ordningens Gud och inte oordningens. Allt som sker till Guds ära, ska just vara till Hans ära, och inte någon människas. Inte ens Herren själv, i sin ödmjukhet, sökte människors ära, för att ge oss ett föredöme. Dock, vi prisar och lovsjunger Honom som är vår Frälsare och Gud. Slutligen, vi bör dock be om nåden att få kraft att leva enligt Andens frukter, efter vår förmåga.
Broder Per! Enl. Pauli undervisning skall vi eftersträva de andliga gåvorna, så jag förstår inte vad du menar med, att vi inte skall be om dem.
Gåvorna skall dessutom vara till nytta, till församlingens uppbyggelse. Självklart skall Gud ha all äran.
Gåvorna är verkligen inga medaljer för lång och trogen tjänst.
Stig
Per, ditt svar förvånar mig något när du säger att vi inte ska be om de andliga gåvorna. Paulus uppmanar oss att ”söka vinna de andliga gåvorna”, dvs ska vi sträva efter dem. Naturligtvis får vi dem inte efter förtjänst, vilket var precis vad jag menade i mitt första inlägg med exempel på dem som fått tungotalets gåva direkt då de tagit emot Jesus och blivit frälsta. Ingen ”relativ fullkomlighet” där, vilket skulle ha varit att få dem efter förtjänst. När du hävdar att Andens frukter måste föregå gåvorna argumenterar du ju precis för förtjänst. De är NÅDEgåvor, inte FÖRTJÄNSTEgåvor.
Det har varit ett väldigt bra seminarium med klargörande och inspirerande undervisning som syftar till ett sunt och övernaturligt liv. Jag har hört många tacksamma ord från våra internationella gäster och det finns en förväntan och längtan efter att se ännu mer av Andens gåvor i funktion.
Per,
får jag fråga om du är katolik!? För det skulle göra att jag förstår lite bättre hur du tänker. Inom katolska kyrkan är det ju Påven högst upp som har den yttersta auktoriteten, och sen biskopar och kardinaler. Där ges ju syndernas förlåtelse av speciellt utvalda.
Mvh
/Madeleine
Hej Arja,
visst får man vara barnslig, till och med bör vara barnslig i sin tro på Gud.
Ang. hundar; en amerikansk kennel som föder upp mixed breeds (i USA är blandraser mycket populära eftersom de ofta är friska och sunda plus lite spännande hur de blir, precis som med ett barn!) har på hemsidan de kristna ägarnas kärleksförklaring till hundar och det står ungefär; Vi är övertygade om att Gud skapat hundarna för att visa Jesu kärlek till oss.
En hund är oftast trofast och innerlig i sin kärlek, när husse eller matte kommer innanför dörren blir glädjen stor oavsett om man är okammad, har trasiga kläder, kommer sent och har misslyckats på kontoret… eller är en perfekt person som verkligen skött sig bra på alla sätt.
Vilken hundras var det du skulle ta? Om man hör någon som ska omplaceras och kanske säljs billigare kan man ju tipsa.
Per m fl, angående andliga gåvor, min första chock som frälst pånyttfödd kristen var att se hur människor med andliga gåvor kunde leva ett ganska köttsligt liv parallellt, något jag hade svårt att förstå. Jag tycker inte det verkar som att de ges enkom till dem som utmärker sig för ödmjukhet och andlig mognad.
Kära syskon i tron, jag ser en skillnad mellan att sträva efter de andliga nådegåvorna och att be om dem. Vi kan be om frukten men inte om gåvorna. Om gåvorna kommer, genom Guds nåd, är de en följd av frukten (1 Kor 12:31-13:13, Gal 5:22-23).Tungomålstalandet har genom kyrkohistorien inneburit att apostlarna och deras efterföljare biskoparna kommit till främmande länder, genom Den Helige Andes hjälp lärt sig främmande språk, för att predika och undervisa. Tungomålstalandet är alltså inget konstlat språk, utan ett högst normalt predikospråk (se också Apg 2:4)
Jag tillhör Koptisk-ortodoxa kyrkan. Vi motsätter oss att Påven i Vatikanen ska vara överhuvud för alla kristna. Kristi ord i Matt 16:18 om Petrus, klippan hänvisar till apostelns tro och inte till hans person. Den helige Petrus var förvisso ofta talesman bland apostlarna, men han stod inte över de andra och fattade inga egna beslut (Apg 15:6-29). Angående andedop, enligt den kyrkliga tradition jag tillhör sker andedopet i samband med myronsmörjelsen som äger rum i direkt anslutning till dopet, viket förrättas av en präst(”äldste”, presbyteros) som är ordinerad enligt apostolisk, nytestamentlig tradition. Att vara ”frälst” innebär oftast omvänd och inte frälst. Vi ska ”arbeta med fruktan och bävan på vår frälsning”. Vi kan inte, så länge vi lever här på jorden, veta vilka som slutligen blir frälsta och inte, vid Kristi andra tillkommelse.
Så där Anden är verksam blir Jesus förhärligad. Av frukten känner man trädet..”Detta är min älskade Son, lyssna till honom.. Och när de såg upp såg de ingen utom Jesus..” Petrus ville bygga hydda på förklaringsberget men blev tillrättavisad av rösten från himlen. Kanske vi som kristenhet idag har samma läxa att lära innan vi får se väckelse? Eller har vi fallit för ormens list? 2 Kor 11:3 ”Låt oss ha blicken fäst vid Jesus..”
Per, med all respekt, men jag förstår att du talar om andedopet och tungotalet utan egen erfarenhet av dem. Det är lite dumt att indirekt tala om för andra som har egna erfarenheter av dem, och som inte stämmer med din syn, att de bara inbillar sig.
Tack för et fantastisk bra och helande(Fredag Kvälls mötet) Vår Seminar 2010:)
Juha, det är verkligen inte min sak att avgöra vad som är äkta eller falskt, inbillat eller verkligt. Jag ville ge en objektiv beskrivning, och ber om ursäkt om jag har sårat någons känslor.
Tack Ulf för den smörjelse som du låter Guds Ande leda dig i. Jag ber att du ska fortsätta med Guds beskydd. Om du bara visste hur mycket näring jag hämtar dagligen ur ditt bibelförkunnande. Tack för att du lytt och lyder Guds kallelse att utrusta Guds folk i SVerige och norden!