I eftermälet av Benny Hinns besök har Stefan Gustavsson skrivit ett utmärkt blogginlägg angående att ”ljuga för Guds ära”. Det Stefan tar upp, och jag håller med, är att det måste hållas rent ifrån överdrifter och direkta lögner för att ”förbättra” för den egna tjänsten, organisationen eller samfundet, ytterst ”hjälpa” Gud på traven.

Detta har blivit aktuellt i samband med den massmediala uppmärksamhet Benny Hinns besök medförde och de påstådda överdrifter han kan beslås med. Det finns en del att säga om detta och jag kommer i ett senare skede kommentera det mer i detalj. I detta blogginlägg vill jag däremot bredda diskussionen något. Då handlar det i första hand inte om Benny Hinn utan om en ganska så väl utbredd kultur inom kristenheten att inte alltid hålla sig till sanningen. Denna kultur tror jag Herren är ute efter att rensa i.

Några exempel: För ett antal år sedan uttalade sig en viss evangelist om hur många som varit på en kampanj han haft. Vi hade vårt folk där och lät dem räkna stolarna. Överdriften var väldigt stor. Vid ett samtal om detta exploderade han och ville sedan inte tala mer om detta. Tråkigt men inte helt ovanligt. Vid ett annat tillfälle upptäckte vi att ett annat samfunds predikant hade offentligt redovisat en kampanj vi haft som om det var han som haft den. Det finns åtskilliga exempel på liknande saker men de är absolut inte begränsade till vissa evangelister utan kan förekomma på närmare håll. Det gäller t.ex. hur man räknat studiecirklars medlemmar, hur man beskriver församlingsstatistik, tillväxt respektive nedgång i samfund, m.m. Exemplen är legio. Alltså finns det också anledning till nykterhet och återhållsamhet hos oss alla så att det till slut inte blir så att man kastar sten i glashus. Här tror jag att själva kulturen måste ändras. Man blir förblindad av att hela tiden skydda det egna samfundet eller rörelsen så man ser inte att man till sist faktiskt far med osanning eller lever i en osund förnekelse.

Ett område som i detta sammanhang bör undersökas mer kritiskt är massmedias sätt att hantera sanningen. Nu är verkligheten komplex och det är inte lätt att alltid redovisa allt på ett objektiv och fullödigt sätt. Inte minst när det finns många som är snabba att märka ord utan att vilja visa någon förståelse för det större sammanhanget, bakgrunden eller intentionerna. Här skulle jag kunna ge många exempel på förvrängningar som skett under åren. Risken är stor att media har en underliggande åsikt, agenda eller politik som helt enkelt styr faktamaterialet på ett försnävande och därmed felaktigt inskränkande sätt. Det innebär otillbörliga vinklingar, nedsättande kommentarer, utelämnande av fakta som skulle ge ett annat ljus över problemet, fakta insatta i felaktiga sammanhang eller helt enkelt förtigande av händelser som man inte vill skall ha skett, för att inte för mycket ljus skall komma på saker man helt enkelt inte tycker om. Frågan är hur man vinklar eller ignorerar fakta, vilka rubriker som sätts och varför de så ofta har megastorlek, om man är ute efter att skapa konflikt eller sensation m.m?

Allt detta ingår också i en kultur av osanning där journalister kan ha ett skråtänkande som innebär att man till varje pris skyddar varandra och inte alltid reder ut saker på ett grundligt, fördomsfritt och sanningsenligt sätt. Så kanske vi alla skall vara lite försiktiga i alltför snabba uttalanden och hårda domar. Kanske vi inte vet hela bakgrunden eller faktiskt kan tro på all massmedial information som senare visade sig inte vara helt korrekt.

Äktenskapsbryterskan i Joh. 8 blev benådad av Jesus. Hon vände säkert om men detta nämns inte i NT. Det är mycket som är bra som sker i det tysta och som aldrig kommer ut i offentligheten. Tack och lov för det!

Ett litet tillägg: Vem har sagt att detta enbart handlar om profan media? Det rör i allra högsta grad även kristen media.