Söndagsgudstjänsterna är alltid en fest inför Herrens ansikte. Det är underbart att komma samman och prisa den levande Guden. Det var en stor välsignelse att kunna predika på Livets Ord igår. Med tanke på mycket resande och många arbetsuppgifter predikar jag inte varje söndag som jag gjorde förr i tiden. Vi har många duktiga predikanter och det är viktigt att församlingen får en varierad kost och att många predikanter tränas och utvecklas. Det har varit roligt att under åren se så många duktiga förkunnare växa upp och bli till välsignelse för många människor över hela världen. Vi har nu ett stort team på ett 30-tal predikanter som betjänar på olika sätt.

Igår predikade jag om det centrala och grundläggande i evangeliet, syndernas förlåtelse. Jesus uppmanade lärjungarna att predika omvändelse och syndernas förlåtelse i hans namn för alla folk, Luk. 24:47. Utan synd, ingen förlåtelse. En rädsla att tala om syndens realitet skapar dimridåer kring syndernas förlåtelse och ger ingen verklig frihet. Där synden överflödar där överflödar nåden desto mer. Syndens genomgripande realitet får oss att se allvaret och djupet i Jesu död på Golgata. Det var ett oerhört högt pris Jesus fick betala genom utgjutandet av sitt blod på korset. Vilken välsignelse och nåd detta medför i våra liv när vi vänder oss om, bekänner våra synder och tar emot förlåtelse och allt vad Herren erbjuder oss genom Andens liv. ”Salig är den som fått sin överträdelse förlåten, sin synd övertäckt:” säger David i Ps. 32:1.

Det är sådan styrka i förlåtelsen- all synd kan förlåtas när den bekänns.

Det är sådan glädje i förlåtelsen- man blir så tacksam över den överflödande nåden.

Det ger sådan frid och renhet- samvetet renas, tröstas och blir gott.

Känsligheten inför Guds Andes tilltal ökar, kärleken till Gud förökas, det andliga livet blir verkligare och relationen till andra människor blir äkta. Livet kommer tillbaka när synd bekänns, förlåtes och kastas i glömskans hav.

Vilken gåva syndernas förlåtelse är!