Sverige har en spännande andlig historia och den börjar med Ansgar, inte Gustaf  Wasa. En person som framträder mer än alla andra är den heliga Birgitta. Helig därför hon på medeltiden helgonförklarades och är den enda person i Sverige som blivit ett internationellt erkänt helgon efter dåtidens seder och mönster.

Birgitta, född 1303, död 1373, levde ett otroligt fascinerande liv. Hon var stormansdotter, adel, dotter till lagmannen i Uppland Birger Persson som ligger begravd i Uppsala domkyrka. Birgitta föddes i Finsta i Uppland, uppvuxen ibland landets högsta kretsar och bekant med kungen och drottningen, m.m. Hon gifte sig med Ulf, lagman i Närke och tog säte i Ulvåsa i Östergötland.

Hon var rik, välbeställd och inflytelserik och umgicks med landets mest inflytelserika kretsar.Trots detta väljer hon att lyssna på Guds kallelse och följa Kristus på ett på den tiden mycket radikalt sätt. Efter sin mans död bor hon en tid i Alvastra kloster och åker sedan till Rom. Redan innan sin mans död har hon vallfärdat med honom till Trondheim och Santiago de Compostella. Redan tidigt fick hon syner, visioner och besökelser och när hon föddes fick kyrkoherden i Rasbo ett tilltal att:”åt Birger har fötts en dotter vars röst skall höras över hela världen.” Så blev det verkligen. Hon fick en profetisk gåva som var ovanlig och en frimodighet som gjorde att hon både uppmuntrade, förmanade och bestraffade kungar, biskopar och påven.

Uppbrottet från Sverige, 1349, till Rom och de över 20 år hon bodde där för att få tillstånd av påven att starta en nunneorden är fantastiskt att läsa om. Påven var i Avignon och ville inte tillbaks till Rom men Birgitta visste att han skulle återvända och väntade tills det till slut skedde. Hon fick ett modifierat tillstånd. Då vallfärdade hon till Jerusalem och Betlehem, återvände till Rom och dog där 1373 utan att ha återsett Sverige. Hennes dotter Katarina tog med sig kroppen hem och fullbordade det kloster i Vadstena som mamman planerat.

Att läsa om hennes liv, hennes tro, hennes visioner och alla uppenbarelser hon skrivit ner, om hennes mod, hennes bergfasta övertygelse att Gud var med henne och hennes uthålliga tålamod är mycket uppbyggligt. Hon var en helt unik människa vars betydelse för både Sverige och den internationella kyrkan ignorerats och förträngts under länga tider i Sverige. Hon är väl värd att återupptäckas igen. Hon utförde verkliga stordåd.