Det var ett tag sedan nu som vi hade en demonstration emot Israels ambassadör på Livets Ord. Det var inte i sommaren 2011 då han besökte oss på Europakonferensen utan tidigare, inför minnet av Förintelsen.
När ambassadören klev upp i talarstolen reste sig ett tjugotal ungdomar längre bak i kyrkan och började visa banderoller och skandera slagord. Det hade ju fungerat i en laglig demonstration på offentlig plats, t.ex. ett torg, eftersom vi har laglig rätt att demonstrera, men knappast inne i en kyrka i ett möte.
Nåväl, alla andra besökare reste sig upp och började sjunga och allt oväsen drunknade, rätt elegant faktiskt. Detta var självklart mycket stötande på en minneshögtid för den helt makabra och unika ondska som Förintelsen utgör.
Det var lätt hetsigt när demonstranterna avhystes av vakter och en del skarp ordväxling när de möttes av utposterad polis och det hela ledde till rättsligt eftermäle. Det känns som rätt länge sedan nu. Häromdagen kom dom i målet. Myndigheternas kvarnar mal rätt långsamt.
Så här lät uttalandet från domstolen: ”En kvinna som skrikit ”Död åt alla judar” i samband med en demonstration i Uppsala döms för hets mot folkgrupp till villkorlig dom och 40 dagsböter. Demonstrationen var riktad mot Israels ambassadör som var på besök hos Livets Ord. Genom sitt agerande måste kvinnan ha förstått att hon spritt hot eller meddelande som utgjorde hets mot folkgrupp, anser tingsrätten. Hon försvarade sig med att ”hon vet att hon sade så som påstås, men hon kan inte rå för det för hon hatar judar. ” Hovrätten fastställde tingsrättens dom. ”
Hon menar alltså att det är rätt att hata judar om man bara inte kan rå för det? Makabert, osmakligt och lite skrämmande och ett fullständigt sjukt sätt att fly från ansvar för sina tokiga idéer. Bara tanken på att någon faktiskt i Sverige idag vräker ur sig att man vill att alla judar skall dö måste anses som oerhört allvarligt och graverande. Det är en stark varningssignal om hur illa det verkar vara ställt. Så varför villkorlig dom? Vilken signal sänder det?
Jag minns när Israels ambassadör var på Livets Ords Europakonferens i somras när jag gästade er där.
Det var intressant att höra på Benjamin Dagan och vad han hade att säga om konflikten.
Men när Dagan säger ”Detta är den sanna bilden av vad som händer i Israel” så kan jag inte låta bli att känna mig skeptisk. Skulle en israelisk ambassadör vara helt opartisk och inte ge en vinklad bild av konflikten mellan Israel och Pelestina?
Det vore väldigt intressant om ni skulle ha ett samtal om problematiken i Det Heliga Landet med representanter för båda sidorna.
Mer trovärdighet. Mer förståelse. Mer fred.
Det är så ondskan fungerar. Rättfärdigar sitt handlande med enkla lösningar.
Jag minns åxå den gången i kyrkan, men när vi reste oss upp o sjöng Israels nationalsång, de va ett starkt ögonblick!! Man kände sej så ett med det Judiska folket o Israel..
Vi som kristna har ju Guds ord, o där står ju sanningen om Israel o de Judiska folket. Så..
Låt oss fortsätta välsigna Israel o de Judiska folket, o låt oss aldrig glömma.
”Rår inte för det” – sämsta ursäkten jag hört i hela mitt liv. Fast det finns visst någon sjukdom där den drabbade inte kan låta bli att vräka ur sig otidligheter. Kanske kvinnan led av något sådant? Fast då borde hon inte fått dagsböter utan vård…
Viktig dom!
I den tid vi lever är det mer och mer viktigt att vi står upp för Israel och det Judiska folket.Efter som lögnen mot Israel& Judarna ökar därför är det viktigt att vi står upp för sanningen….
>en fråga
Du säger att du inte fattar att man kan hata judar, men är det nån större skillnad på det hatet o de hat som antyds hos er när ni säger att alla de som inte tar emot jesus skall dö eller än värre plågas i helvetet,tycker detta andas lite dubbelmoral.
Kunde vara intressant o höra om ni tror på bibelns berättelse om Abraham o sara o hans bihustru hagar med sonen ismael som drevs ut i öknen o som ju enligt somliga var förfader till palestinierna?
Och om det i så fall är det som ligger till grund för er så orättvisa bild av problematiken Palestina
Första kommentatorn ser gärna en opartisk bild av problematiken.
– Gaza kom under Israel genom sexdagars-kriget 1967. Efter Oslo-avtalet 1993 (Bill Clinton!) fick Palestinska Myndigheten inre kontroll över området. Och i augusti 2005 lämnade Israel ”ensidigt” Gaza, och tvångsevakuerade alla israeler där.
– Och vad blev resultatet? Anfall! Raketer! December 2008 fullskaligt krig! Till januari 2009 hade man avfyrat över 8600 raketer från Gaza.
– Det blev lugnare se’n, men 2011 var det i alla fall 680 raketer och granater som avfyrats därifrån. (Data: Wiki)
– Egypten slöt faktiskt fred med Israel 1979, och fick tillbaka Sinai. (Idag är Israels ambassad i Kairo stängd.) Jordanien erkänner också Israel. Men i stort sett alla andra muslimska länder, från Marocko till Brunei, erkänner ännu idag inte Israel som stat, och accepterar inte israeliska pass.
– Kan någon förklara för mig varför Israel mot den bakgrunden skulle vilja ”sluta fred” igen? ”Erkänna” någon som inte erkänner en själv?
Romarbrevet 11:01 skulle vissa ”kristna” åtminstonde försöka förstå! Vi kristna är inte alls ett substitut för judarna! Glöm inte att Jesus Kristus (Yahushua) är en jude! Och står man upp för judarnas rätt till sitt land Israel, ja då kallas man ”New World Order Zionist”. Det finns så många sinnessjuka konspirationsteorier om Israel och judarna där ute i Internets nattsvarta mörker att magen vänder sig ut och in! Tack Ulf Ekman för att du står fast i denna tid av extremt judehat!
Att påstå att man inte kan ro för att man hatar Judar är en patetisk undanflykt. Alla har vi det fria valet att älska någon eller hata någon. Med andra ord väljer vi själva om vi ska hata, vi är inte tvingade till det
Gud välsigne Israel, Abraham, Isak och Jakob! Dom ska bo i sitt land för alltid, även på en ny jord. Prisat vare Herren, för pånyttfödda judar som har sin historia, sina traditioner och sin härliga judiska kultur oavkortat kvar! Tack Jesus, för Han Messias kommer till Jerusalem för att regera med judarna och kristna sionister i världens hörn i 1000-år. Då kommer allehanda vedersakare, en å annan FN-apostel se extrastora mega-församlingar prisa Jesus; ”Hallelujah!”, och helt demokratiskt valfritt inför trons å kärlekens Konung omorientera sig om dom vill. Jerusalem är Guds borg; they can not win.
Hatet finns kvar, tyvärr. Bara se Belgien,nyligen! men också här i sverige där Judar hotas, trakasseras och förföljs. Samma grupper som utgör detta hat ger sig också ofta på homosexuella..En människosyn som för tankarna till förintelsen! Fruktansvärt!