Hej alla läsare!

Det var nu ca 2 år sedan jag bloggade på allvar sist.  Så mycket har hänt sedan dess  och nu känns det moget att så sakteliga börja blogga lite igen. Från och med nu skriver jag som katolik. Det innebär bland annat att det kan finnas äldre blogginlägg där jag idag ser annorlunda på vissa frågor.

Det viktigaste för mig personligen är att jag den 9 mars offentliggjorde Birgittas och mitt beslut att förenas med Katolska Kyrkan. Den 21 maj, i onsdags, kom så äntligen dagen då vi blev upptagna i Kyrkans fulla gemenskap. Det skedde, som redan omskrivits i media i Birgitta-systrarnas kapell i Djursholm.  Det var en underbar högtid för oss och slutet på en längre vandring och en mycket intensiv sista tid sedan den nionde mars. Det var biskop Anders Arborelius som upptog och konfirmerade oss och celebrerade vår första mässa som katoliker. Och vår första söndagsmässa fick vi uppleva i min gamla hemstad Göteborg. Det var roligt!

Nu är vi katoliker och vi har kommit hem, och det känns oerhört bra och naturligtvis spännande. Det  en ny och förunderlig vandring som nu börjat och som vi i våra hjärtan längtat efter en längre tid.  Katolska kyrkan är som en vid och mycket stor kontinent. Om den protestantiska världen är stor, differentierad och spretig så är mångfalden stor även i Katolska kyrkan, men på ett annat sätt. Det finns en bredd, en höjd, en längd och ett djupt som är mycket omfattande. Kyrkan är mångfasetterad, fascinerande och dynamisk. Det känns som att ha kommit in i ett stort och öppet kulturlandskap, en myllrande stad,  en brusande flod av intryck, en historia som verkar omspänna och påverka alla former av mänskligt liv och kultur. I allt detta som vi mött och nu kommer att lära känna och upptäcka allt djupare, har vi på ett starkt sätt mött Jesus. Det är honom vi vill följa när vi nu går vidare. Jag är en vecka gammal som katolik och utger mig inte för att kunna svara på allt. Andra finns som sköter den uppgiften mycket bättre, men jag vill gärna berätta vad jag ser och hör längs vägen.

Några ord till sist om bloggen. Jag kommer att skriva allt efter som jag hinner och orkar. Jag kommer inte nödvändigtvis kunna eller vilja besvara alla kommentarer. Mitt fokus blir på egna erfarenheter och andliga och teologiska upptäckter, inte minst från olika resor och sammanträffanden med intressanta människor.  Det kommer inte att bli så mycket polemik utan mer om vad vi som kristna har gemensamt. Jag kommer att vinnlägga mig om att försöka hålla en så god ton som möjligt och hoppas på en hög nivå i kommentarerna. Man behöver naturligtvis inte alls  hålla med om vad jag skriver men en viss respekt behövs för att det skall bli ett fruktbart samtal.  Låga, tarvliga eller fördomsfulla utfall och personangrepp i kommentarsfältet kommer inte att publiceras. Jag ser fram emot en givande tid på bloggen.

Roligt att vara igång igen!