1 Petr 1:22 ”Ni har renat era själar genom att lyda sanningen så att ni älskar varandra uppriktigt som bröder. Älska då varandra uthålligt av rent hjärta. ”
För en kristen finns det ett ständigt behov av själens renande. Det är nödvändigt för vår fortsatta frälsning/helgelse och ingår i det stora verk Herren utför i oss för att förbereda oss för himlen. Att vi är av nåd, genom tron på Jesus, Guds älskade barn och har blivit försonade med honom genom Jesu blod i hans fullkomliga verk på Golgata är oerhört stort. Men det innebär inte att allt är fullkomligt och färdigt i våra liv. Det objektiva försoningsverk Gud i Kristus har utfört för oss på korset måste bli en subjektiv verklighet i oss, i våra egna liv, i vår dagliga erfarenhet. Detta tar tid och innebär också kamp.
Helgelsens väg är reningens väg, inte minst i våra själar. Denna reningsprocess kan ibland vara väl så smärtsam. Sanningens ljus, Guds eget ljus lyser in själens alla vinklar och vrår. Men det är inte ett kallt obarmhärtigt och ständigt anklagande ljus utan Guds milda barmhärtighets ljus som strålar fram ur Kristi ansikte med kärleksfull förlåtelse, rening och upprättelse grundat i försoningsverket på Golgata. Icke desto mindre är det ett skarpt och avslöjande ljus som verkligen avslöjar hjärtats fördolda motiv, dess egentliga uppsåt och tankar eftersom ingenting kan ligga fördolt för honom som ser så klart in i vårt inre. Han vill rensa bort den osanning och själviskhet pyr i vårt inre och som förleder och skadar oss.
Sanningen renar oss. Inte vad som är sant om andra, vad vi kan peka på hos de vi inte tycker om eller inte håller med, utan sanningen om det som finns, ofta undanskymt i våra egna liv. Det är den objektiva sanning som kommer från Jesu egen mun, genom Guds ord, genom Andens tilltal, genom samvetet, den stilla röst som talar i vårt inre och övertygar oss om sådant vi helst inte vill tala om eller låta oss påminnas om. Denna sanning är det som verkligen är frigörande för oss.
I en bok om biktens helande kraft säger författaren Scott Hahn: ”När vi berättar om våra problem-på jobbet eller hemma- tar vi då med sådana detaljer som kan kasta en skugga på vårt eget ansvar för det hela? Eller framställer vi istället oss själva som hjälten eller ett hjälplöst offer i ett pågående drama på kontoret eller hemma? Om du och jag tänker över ordentligt hur vi talar om det som händer oss i vardagslivet, kommer vi antagligen att hitta tillfällen då vi överdriver vår roll som offer, då vi förstorar upp andras fel samtidigt som vi inte låtsas om våra egna. Vi hittar ursäkter och förmildrande omständigheter för våra egna dumheter,samtidigt som vi är ganska obarmhärtiga när det gäller att räkna upp våra grannars och arbetskamraters felsteg. Ofta kommer våra vänner och familjer att tro på vår version av vad som hänt. ofta kommer vi till och med att börja tro på den själva. ”
”Denna förfalskning av minnet är en av våra värsta fiender, eftersom den angriper den djupaste roten i våra andliga och moraliska liv. Det finns inget lömskare sätt för villfarelser att få fäste, än genom denna förfalskning av minnet genom små retuscheringar, betydelseförändringar, urblekningar, utelämningar och ändringar av tonvikten.” Ur Scott Hahn, ”Herre, förbarma dig. Biktens helande kraft”, sid. 13, förlaget Catholica.
Resultatet av att följa och lyda sanningen, den sanning som renar våra själar, det är, säger 1 Petr 1:22 att ”ni älskar varandra uppriktigt som bröder.” En reningsprocess i min egen själ åstadkommer inte bara ett erkännande av vad som som är sant, värdigt rätt och rent, vilket är befriande, utan resulterar framförallt i kärlek till bröderna, till andra människor. Sanningen handlar alltså inte enbart om min andliga utveckling utan om att förflytta fokus till andras bästa. Kärlek handlar om andra. Kärlek är inte en flummig känsla, en berusning, utan viljan att sätta andra människors bästa, inte mitt eget, i centrum. En sanning som inte leder till att betjäna andra är inte en verklig sanning, hur faktiskt korrekt den än verkar vara. Därför duger det inte att tyckas ha rätt gentemot andra, att rättfärdiga sin eget beteende med att man ständigt pekar på andras uppenbara brister. Därför avslöjas också bristen på kärlek just då vi inte får som vi vill, då det inte går som vi vill, då andra inte gör som vi vill, då vi inte kan kontrollera skeenden och omständigheter eller då andra har åsikter vi inte tycker om och just därför tycker oss ha rätt att förringa och förakta dem.
Inte undra på att denna vers,1 Petr 1:22, slutar med uppmaningen:”Älska då varandra uthålligt av rent hjärta.” Alltså, vad var motivet för min ”kärlek” när det inte gick som jag tänkte? Att få något, vara något, utnyttja någon? Om omständigheterna förändras, om vi inte längre tycker lika, om vi inte har nytta av varandra längre, svalnar då kärleken? Förvandlas den då till likgiltighet, till agg, till irritation, till hån? Då var det kanske aldrig äkta kärlek? här behöver vi alltså både ett rent hjärta och uthållighet i relationer. Just dessa inre dolda motiv i oss alla behöver sanningen avslöja så att kärleken kan flöda renande fram i våra själar. Vi behöver inte heller bli för moralistiska eller chockerade, men inte heller urskuldande eller överskylande, över vad vi finner i oss under denna själens rening. Det tillhör det mänskliga livets ofullkomlighet. Vi syndar nämligen, ofta, åter och åter. Men detta kan övervinnas med den hjälp Gud gett oss i Kristus. Gud är ju för oss, inte emot oss och vi kan älska därför att han först har älskat oss.
Det är viktigt att vi lever i förlåtelse och ödmjukhet inför Gud men också inför varandra.För det står att vi ska vara till sinnes som Kristus Jesus var! därför är det så viktigt att vi jobbar på vår själs frälsning och låter Gud verkligen gräva oss på djupet och rensa ut det som står i vägen för Hans välsignelse i våra liv (Tack för en mycket bra artikel )
Åh så bra, tack Ulf för att du fortsätter att dela ditt hjärta.
TACK!!
Så bra! Tack!
Så sant, tack för dessa ord!!
Tack för en bra artikel, så viktigt budskap!
Det är som att sitta vid Jesu fötter,när man hör din undervisning. Frid!
Njaaa.. Kan faktiskt inte se att detta stämmer. Detta inlägg gör mig tveksam, kan jag verkligen lita på dig Ulf?
Ett helande och läkedom för den inre människan. Sanningen gör oss fria. Stort tack för fina kunskaps ord.
Så bra och då viktigt!
Så bra och sååå viktigt! 🙂
Som andra redan sagt; mycket bra! ”En sanning som inte leder till att betjäna andra är inte en verklig sanning, hur faktiskt korrekt den än verkar vara”. Man kan meditera på det hur länge som helst. Man blir uppmuntrad av vad du skriver Ulf. Tack!
Det lät ju väldigt bra men är tyvärr det förrädiska att göra om innebörden i en mening. Det är inte sanningen som renar utan Jesu blod som renar när du lever i sanningen.
Hej Susanne! Nu tror jag du missat något. Innebörden i denna vers är inte omgjord. Vi vet säkert alla att det är Jesus blod som renar oss, om vi vänder om, ångrar oss och bekänner våra synder och tar emot hans förlåtelse vilket aposteln Petrus talar om i bl.a. 1 Petr 1:18,19. Alltså i samma kapitel. Men i den vers jag talar om och utgår ifrån, vers 22, säger aposteln Petrus tydligt:” Ni har renat era själar genom att lyda sanningen…” Det ena utesluter inte det andra.
Javisst om man då först vet att Jesus är är vägen sanningen och livet. För det finns ju många som gör anspråk på sanningen idag.
Tack för en bra artikel som öppnar för att tränga djupare och gå vidare i det egna livet med Gud. Någonting jag fick att bära med mig denna dag.
Tack Ulf att du vill dela med dig!
Må Herren leda era hjärtan in i guds kärlek och Kristi uthålighet
Tack Ulf
Uppskattar dig för ditt mod och tack än en gång för att du fortsätter utgjuta det du har i ditt hjärta
Hej Ulf, jag har en fundering, tänker du försöka reformera den katolska kyrkan. Hur ska du annars få den enhet du söker bland alla kristna. Maria dyrkan kan vi väll inte praktisera.
Ingen katolik dyrkar Maria.
Ur Katolska Kyrkans Katekes:
2096 Tillbedjan är den första och främsta handling som religionens dygd är orsaken till. Att tillbe Gud är att erkänna honom som Gud, som Skapare och Frälsare, som Herre och Mästare över allt som finns, som oändlig och barmhärtig kärlek. ”Herren, din Gud, skall du tillbe, och endast honom skall du dyrka” (Luk 4:8), säger Jesus och citerar därmed Femte Moseboken (5 Mos 6:13).
2097 Att tillbe Gud är att i absolut vördnad och underkastelse erkänna ”det skapades intighet”. Det finns bara till genom Gud. Att tillbe Gud är att som Maria i Magnificat (Marias lovsång) prisa och upphöja honom och ödmjuka sig själv och i tacksamhet bekänna att han har gjort stora ting och att hans namn är heligt.[10] Tillbedjan av den ende Guden befriar människan från inkrökthet i sig själv, från träldom under synden och dyrkan av världen.
Du förväxlar förbön med tillbedjan, vilket kan vara vanligt bland protestanter.
Medmänniskor kan be för varandra. Vi kan dyrka/tillbedja den ende sanne treenige Guden. Gå till en katolsk mässa o se den enormt stora fokuseringen på just tillbedjan av treenige Gud.
Maria är vördnadsvärd p g a Sonen. Vi ber endast om hennes förbön för att Sonen lyssnar på Mor sin (jmf judisk tro om just vördnaden för Far/Mor) o därmed vördar vi henne också.
När prisade du henne salig sist?
Där fick jag så att jag teg.
Det finns så många kristna som kritiserar katolsk tro och praxis utan att känna till vad katoliker egentligen tror på…
Katolska Kyrkans Katekes finns på nätet, katekesen.se
John 14:6 Jesus sa ” jag är vägen och sanningen och livet”
Alla som älskar Jesus, är sanna kristna. Det är kärlekens band som enar oss. Amen Amen
Satan är eliminerad, och alla blir frälsta.
Vet ni vad Ultimat Paradigm — Optimal Kompromiss, är för något?
Vet. ni vad Ultimat Paradigm– Optimal Kompromiss är för något?
Alla människor blir frälsta. Tvivla inte utan tro på den här sanningen. JESUS är sanningen. Tack för förbön. Amen