När jag nu skriver lite mer om Guds nåd så får jag väl först säga att jag talar just om nåden, inte som någon antog uttrycket ”nådesförkunnelsen”, ett uttryck jag inte använde när jag började igår, utan just nåden.
En definition av nåden är ”det sätt , medel, varigenom Gud uppenbarar sitt kärleksväsen, sin rikedom och sin fullhet.” En annan definiton har med ”oväntad förtjänst och gunst” att göra och det bottnar i och uttrycker Guds godhet och barmhärtighet.
Orden ”nåd” och ”barmhärtighet” brukar överlappa varandra och används ofta tillsammans som tex. i Klag. 3:22-23 ”Herrens nåd är det att det inte är ute med oss ty det är inte slut med hans barmhärtighet. Den är var morgon ny, ja, stor är din trofasthet.” Man bör alltså inte spela ut dessa två uttryck emot varandra.
Man brukar kortfattat skilja mellan nåd som en frikännande dom, forensisk nåd, och nåd som ingjuten kraft. Här har det sedan reformationen stått många strider angående den rätta förståelsen av detta, vilket ofta händer när man hårddrar en sanning på bekostnad av en annan. Personligen tror jag att båda synsätten, rätt förstådda, är korrekta.
Det är ingen tvekan om att nåden är en frikännande dom. Paulus resonemang i Rom. 5 bygger på detta och han säger så ljuvligt i Rom. 5:15,16 att Guds nåd och gåva överflödat och ledde till ett frikännande. (Detta var ett kort sammandrag av dessa versar. Läs gärna hela sammanhanget.)
Denna ”frikännande dom”, Rom. 5:18, är absolut oförtjänt. Vi är inte värda detta. Vi har inte åstadkommit detta. Vi kan inte göra något för att förtjäna detta och vi kan inte lägga någonting till detta. Allt går tillbaka till Jesus unika verk på korset när han försonade oss från synden genom att dö för oss. ”Han fullgjorde vad vi borde och blev vår rättfärdighet” för att citera ur minnet en gammal psalm.
På denna grund, korset, blodet, försoningssoffret, och ingen annan, har vi blivit försonade med Gud, rättfärdiggjorda och benådade. Vi står nu genom Jesus Kristus i nåden, Rom. 5:1,2 och har tillgång till ”all den himmelska världens andliga välsignelse”, Ef. 1:3. ”De står som rättfärdiga, utan att ha förtjänat det, av hans nåd, därför att Kristus Jesus har friköpt dem.” säger Rom. 3:24. ”Vi hävdar att människan förklaras rättfärdig genom tro, utan laggärningar.” säger Paulus i Rom. 3:28.
Allt detta är ett oerhört starkt uttryck för Guds oändliga kärlek till oss. Han kärlek är så fantastisk, så stark. Det är denna genomgripande kärlek som vi alla behöver erfara, ta emot och leva i. Jesus säger att Fadern har älskat oss med samma kärlek som han älskar Jesus, Joh. 17:23. Det är ett makalöst uttalande, att Gud har en sådan kärlek till oss och ser oss var och en på detta sätt. Han älskar oss precis lika mycket som sin egen Son.
Denna kärlek kommer tilll utryck genom den nåd han räcker oss. Denna nåd är alltså dels ett utslag av hans frikännande dom gentemot oss. Vi var skyldiga syndare men trots detta, oförtjänt av det, förlät han och benådade han oss. Nu är vi förlåtna och frikända på grund av Jesus! Nåden uttrycks först genom syndernas förlåtelse, Luk. 24:45-49. Syndernas förlåtelse är en oerhörd gåva från himmelen till alla som vill gensvara på den.
Samma nåd är också en daglig kraft i våra liv. Paulus säger i 1 kor. 15:10 ”Men genom Guds nåd är jag vad jag är, och hans nåd emot mig har inte varit förgäves, utan jag har arbetat mer än de alla, fast inte jag själv utan Guds nåd som varit med mig.” Jämför även 2 kor. 8:9, 2 Kor 12:9,10. Väldigt starka ord på vad nåden gör i en människas liv som öppnar sig för den och lever genom den.
När man ser på Guds nåd blir man oerhört tacksamm. Samma nåd som vi blivit benådade med och som vi står i hjälper och styrker oss i våra svagheter dagligen. Vi lever av denna nåd. Då blir nåden inte bara ett abstrakt begrepp, en lära, en modenyck eller ett tillhygge i en teologisk debatt. Det blir en källa att dricka av dagligen. Då kan man inte heller tala om den, eller om något annat av Guds väsen och handlingar med annat än djup tacksamhet och respekt. Han som benådar kräver också att vi benådar. Det fostrar våra attityder och vårt språkbruk i vår relation till varandra. Samma nåd som drabbat mig har också drabbat de övriga lemmarna i Kristi kropp och ger upphov till tacksamhet och ödmjukhet både i relationen till Herren i relationen till varandra. Mer om detta får vi ta upp senare.
Yes! Utrolig herlig! Som du sier, nåden er ikke bare et abstrakt begrep eller en lære. Men det er en kilde som Jesus har gitt oss. Nåden, eller tilgivelse er jo et fundament som Gud har lagt ned selv, så vi kan få oppleve et liv med Ham.
Be blessed!
Ja det är sannerligen underbart att skuldebrevet är fastnaglat vid korset!
Tänk att samma nåd Herren visat oss skall vi visa varandra. Denna nåd, när den på djupet förvandlat oss, blir till en mäktig kraft i våra liv som kan förflytta berg 🙂
Jag personligen välkomnar en förkunnelse i nådens tecken då jag vill se Kristi kropp blomma ut i en levande verklighet i Kristus. När de okristna ser verkan av denna nåd ibland de kristna blir den oemotåndlig att stå emot.
Spännande läsning. Det blir intressant att se vilka aspekter av Guds nåd du kommer att beröra. Själv har blivit välsignad av undervisningen från Terry Virgo som inte betonat nåd som en modenyck utan sedan 80-talet förkunnat många aspekter av Guds nåd i våra liv. Detta är Terrys blog:http://www.janga.biz/terryvirgoblog/
David Aubert
Thomaskyrkan i Malmö (Evangeliska Frikyrkan/New Frontiers)
Tack för din blogg Ulf. Du verkar lägga ner kvalitetstid på dina inlägg, vilket imponerar med tanke på hur många järn man kan tänkas du har i elden. Man kan ju undra hur du hinner med att blogga när du har så mycket annat att göra… bara det i sig skulle vara väldigt intressant att veta…
Vad rätt du har när du beskriver vad Guds nåd gör med oss! Det är så fantastiskt att erfara den! Det är verkligen en oerhörd stor och livs förvandlande upplevelse Guds nåd kan ge oss när vi tar emot den.
Dessutom skriver du att det är samma nåd som är den daglig kraften i våra liv. När du påstår detta hänvisar du till några ställen i första och andra Korintierbreven där Paulus högaktar Guds nåd för allt det han är och gör i hans liv. I ett av bibelcitat du hänvisar till berömmer Paulus t o m sig av sin svaghet, för att han då tycker att Guds kraft och nåd ännu mer verksamma i hans liv!
För någon konstig anledning har jag sällan tänkt om den nåden Paulus talar om här i de här verserna som samma nåd man har erfarit från Gud i mötet med honom. Jag frågar mig hur jag har läst de här verserna och inser att jag antingen måste ha hoppat över ordet nåd och därmed innebörden av hela versen eller satt likhetstecken mellan ordet ”nåd” och ”obegripligt teologiskt begrepp”! Inte bra.
Det som är bra är att man kan inse detta och ta emot den nåd Gud vill ge för var dag. Wow! Bara att tänka på detta gör mig glad!
Vidare tycker jag att det är så sunt att du kopplar ihop nåden med hur vi behandlar andra människor. Då blir det verkligen konkret hur, eller kanske rättare sagt, om, jag verkligen tillåter Guds nåd verka i och genom mitt liv.
Tack Ulf för din blogg, den får mig att förstå saker, speciellt det här med nåden. Din blogg är verkligen en välsignelse i mitt liv!!!! Tusen tack Ulf och må fridens Gud välsigna dig med all den himmelska världens andliga välsignelser. /Eleven
Vad är nåd, om inte just fullhet.
Jag var i en svår situation – ja, knipa – på tåget från Gävle till Bollnäs i kväll. Jag tänkte på Jesus. Men gissa om jag var rädd? Men Han räddade mig ur ”lejonets gap”.