Makt är ett lite läskigt ord. Det ger lätt obehagliga associationer. Maktstrukturer låter ännu värre. I tidningen Dagens sjätte artikel om Livets Ord tas detta med makt upp. Jag tycker grundläggande att artikeln faktiskt är helt OK.
För ett tag sedan skriv jag en bok om andligt ledarskap, ”En andlig ledare” som jag rekommenderar åt den som vill veta mer hur jag ser på detta med att leda och betjäna, två ord som måste stå samman.
En annan sak som kommer fram i artikeln är det faktum att väldigt mycket av vårt arbete bygger på delegering. Det är inte allmänt känt, att jag faktiskt inte rotar i allt. Ibland har det nästan blivit lite festligt när man tror att det är så att jag lägger mig i varenda detalj och toppstyr varje andetag och jag har tänkt, att de skulle bara veta….. Men de urbana myterna är seglivade.
Delegering är faktiskt helt nödvändigt för att ett arbete skall kunna växa och ha framtiden för sig. Utan att ge ansvar och lita på att medarbetare kan utveckla olika områden någorlunda självständigt skulle vi idag aldrig haft ett starkt missionsarbete, en levande församling, ett stort förlag, en stor kristen skola och ett arbete med att hjälpa ryska judar. Det skulle aldrig ha fungerat i längden.
Själv ser jag alltså min roll främst som pionjär, grundläggare och inspiratör. Som pastor innebär det att ha ansvar för översynen över arbetet och arbeta med inriktning och den stora bilden. Det har ju naturligtvis inneburit att jag har varit offentligt synlig, och ständigt synats, men om vi inte varit ett väl fungerande team som arbetar tillsammans i endräkt hade det aldrig fungerat i vardagen.
Det hör nog till ovanligheten att vi har ett stort team som i så många år har kunnat arbeta i en sådan enhet med varandra. Vi talar ju om människor med starka personligheter, med ledaregenskaper och dessutom med så olika gåvor. Det är rätt fantastiskt att vi har kunnat göra denna resa tillsammans i 25 år.
Jag har en djup tacksamhet till Gud och till alla medarbetare, både anställda och frivilliga, och inte minst alla församlingsmedlemmar och partners, som har gjort allt detta möjligt. För oss alla som varit involverade har det varit ett stort under som vi tackar Gud för.
Det är en ära att få vara en av ’dina’ anställda!
Tack för en bra blogg!
/Katarina
Du har rätt pastor Ulf. Jag som har varit med på Livets Ord de senaste 15 åren (medlem i ca 14) är fortfarande fascinerad av att inte ett ”världskrig” har startats i pastorsteamet utan att ni alla står enade – hela tiden. Det ÄR ett stort mirakel som jag tackar Gud för. Det är tryggt för mig som församlingsmedlem och det skapar en sund harmoni i församlingen. Jag älskar er alla för er kärlek och överlåtelse till både Gud och oss själar ni är satta att vaka över.
TACK
Hej! I tidningen Dagens granskning av Livets Ord, artikel 6, skrivs bland annat om ditt föredrag i svenskkyrkliga S:t Laurentii-kyrkan i Lund. Där skrivs, han ”hade just nämnt att han tror på hierarki som biblisk princip, men att han vet att många avfärdar den tanken och anser att det är omodernt.” …”Det börjar med att Fadern sänder Sonen till jorden, och fortsätter sedan som princip”.
Och är det inte så att det är en paradoxal, men ytterst samverkande, dubbel hierarki som blir till nu nära tidens slut och nära till Jesu återkomst. Denna hierarki segrar dubbelt då, efter att i tiden och i historien varit nedtrampad av själafienden under människans hela förekomst. Faderns lag och rättfärdighet segrar på sitt sätt, när Sonen ges makt att hålla dom vid sin återkomst. Och Sonens evangelium segrar när paradiset och Guds rike tydligt öppnas för de troende, som ett efterlängtat kvalitativt genombrott i tiden och rummet.
Alltså hierarki som en helig, jämställd högsta maktordning mellan Faderns lag och Sonens evangelium. Båda dessa värden behövs i dagens globala civilisationsförfall. Det som genom bortvändheten från Gud är och har varit, något av ett andra syndafall, som kräver Guds kommande dom vid tidens slut. Men där det centrala dock är Sonens nådefulla räddning av oss troende till paradiset och Gudsriket. Detta enligt min gräsrotsteologi.
Detta med makt och ledarskap är så otroligt laddat och känsligt. Har alltid varit och kommer att vara… Jag håller med dig till mångs och mycket Ulf i dina åsikter i den här frågan. Men ibland skriker något inom mig när du talar om att ”utöva makt och auktoritet” eller att församlingar behöver vara ”starka och militanta”. Jag tror jag förstår dig. Men det känns så lätt misstolka just dessa ord och ta till dom sig mer än det du också säger att man alltid måste ha ett tjänande och älskande hjärta. Jag tror inte på auktoritet i bestämmande form utan i tjänande form. Och jag tror du gör det också. Men jag vill inte se det som en kyrklig hierarka och att det är något nödvändigt för att himlen har en hierarki. Vi måste inte avspegla änglarnas tillvaro i allt. I så fall skall vi också leva könlösa utanför äktenskap, som änglarna. Jag har stött på några
”LO-are” som hävdat att man måste ”ta för sig” av materiella och andliga ting och att det skulle vara en kristens rätt. Men det håller jag inte med om. Gud ger efter egen vilja. Vi får ta emot det. Att kräva det av Gud ser jag som blasfemi.
Tror du inte att man måste vara mer försiktig i sin framtoning av makt (i så väl andlig som världslig mening) och vad man har rätt till som kristen? Man får dock inte hamna i andra diket och aldrig våga kliva även när det behövs.
Det här blev lite spretigt men jag tror på en tjänande kristen person som kan hjälpa församlingen att nå dit Kristus önskar. Inte styra den efter sin vilja. Och det tror jag vi är fullkomligt överens om.
Allt gott/ Samuel Varg Thunberg
Den enhet som finnes innad i lederskapet på Livets Ord er nok ganske unik. Det kan tyde på at Ulf behandler sine medarbeidere med respekt!!!
Når det gjelder menighetsstruktur, finnes det jo så mange ulike modeller og meninger, og ingen av disse er perfekte. Det er heller ikke helt klart i NT hvordan ting skal være og fungere, men det vi ser klart er at det skal være en bredde i lederskapet. Det bør få vokse frem et kollegium av tjenester som står sammen.
Hvorvidt man skal brukes Moses’ lederskap som forbilde, eller ikke, kan diskuteres. Altså: Om én person skal få en overopphøyet rolle, med mye mer makt enn de andre. Én person på toppen, over alle andre. Typisk de senere år har denne personen vært pastoren.
Selvfølgelig er det nødvendig med en leder blandt lederne. En ”set-man”. Men hvor sterk og dominerende denne skal være, i forhold til de andre lederne, kan det være nødvendig å tenke godt i gjennom.
En interessant tanke er dette med læren om at ”man må være under autoritet for å ha autoritet”. Det ligger noe i dette, så klart, da det må finnes ordning og struktur. Men dersom dette skal gjennomføres full ut: Han som står på toppen; hvem sin autoritet er han under? Er han fritatt fra å stå under noe menneskes autoritet, eller er han direkte under Guds autoritet?
Hej,
I dag associeras ordet makt med något negativ. Makt och ledarskap. Och visst har makt missbrukas under alla tider.
Mycket av den negativa i folks medvetande är influerat och hänger kvar sedan 1968.
Redan från början gav Gud ” rikt linjer” för ledarskap: ledare över ett antal människor
(över 100, över 1000 osv).Han var tydligt med vem som gör vad.
De första kristna församlingarna hade en ledarskap struktur. I andevärlden finns det ledarskap bland änglarna t.ex.
Sedan är det andliga ledarskapet.
En ledare ledd av Gud som bloggar är till stor välsignelse. Når ut stort.
Jag är en partner. Gud leder mig både när det gäller min andliga liv eller vardagen ( ledare inom äldre omsorg)på olika sätt: genom min församling genom Bibel men ofta är det genom dina predikningar.
Jag har förmånen att pendla (tåg) till jobbet cca.2,5 timmar/dag och hinner lyssna både lovsång och en av dina predikningar. Gud har ledd mig att inte välja bara ” favoriterna ” utan välja de efter olika tema.
Det alla roligaste var i höstas när jag trött efter en jobbigt dag somnade medan jag lyssnade.Vaknade och hörde dig skrika: ”förlita dig inte på Benny Hinn förlita dig på Guds ord” Sedan somnade jag igen. Det var så att några månader innan läste jag boken God morgon den Helige Ande och jag pratade ibland för mycket bara om det. Gud har humör.
Var välsignad , med dagens teknik är du en nödvändigt andlig ledare även ….på distans.
Jag tackar Gud för alla andliga ledare i kristenheten. Ingen verksamhet funger någonstans utan en sambandscentral och i den någon som tar det yttersta ansvaret. Tack pastor Ulf och tack min egen pastor Marcus för att ni vågar stå där ni står!
Det jag vill skriva nu handlar inte om dagens ämne, men väl om den sista tidens diskussioner.
Nu har jag avslutat ett år på bibelskolan, Livets ord, och är tillbaka därifrån jag kom – en pingstkyrka i en annan stad. Började i skolan med min församlings välsignelse och återvänder dit med Livets Ords välsignelse.
Jag tackar Gud för att jag i lugn och ro fått lära mig vikten av att lära känna bibeln på ett djupare och mer levande sätt. Inget tvång eller hjärntvätt. Bara en vacker gemenskap mellan syskon i Jesus Kristus, där somliga varit lärare och andra elever.
Denna schism mellan LO och andra, är inget som jag upplevt i dessa ”mina” församlingar. Jag gissar att bland alla ”tysta” församlingar häpnar man över diskussionerna i media och bland de framträdande rösterna ur kristenheten.
Jag är säker på att Gud håller på att hälla ut sin lugnande olja över Sverige i dag. En tid av försoning som möjliggör att vi kan strida tillsammans, rygg mot rygg, för det som är av största vikt – människors själar!
Rodica mfl som vurmar för ledare över församlingen. Hur ser ni på Jesus undervisning: ”Kungarna uppträder som herrar (ledare) över sina folk, och de som har makten låter kalla sig folkets välgörare. Men med er är det annorlunda.” (Lk 22) ”Ni vet att de som räknas som härskare är herrar över sina folk och att furstarna har makten över folken. Men så är det inte hos er.” (Mk 10:42-43)
Ja, allt eftersom ert arbete utvidgats och församlingen fått allt fler grenar, har det naturligtvis varit nödvändigt att delegera. Oavsett om man har en episkopal, presbytariansk, eller demokratisk ledarskapssyn, är det en biblisk princip att makt och ansvar delegeras från den som utsetts till yttersta ansvarige. Och det är förstås löjligt att inbilla sig att du i dagens arbete skulle ha inblick i allt, kära nån, då skulle du få jobba 24h om dygnet om ens det skulle räcka.
Är det din uppfattning att delegeringens princip varit lika tydlig under hela er församlings historia? I början var det ju inte lika många grenar och kanske inte lika orimligt att ha större insyn i det enskilda.
Håller med Katarina!
Till Jonas:
När Jesus går igenom en av de svåraste stunderna och delar detta med sina lärljungar frågar de vem som är störst?(Lukas 22:24) Vid ett annat tillfälle vill två av de få de bästa platserna i himlen : på Jesus högra och vänstra sidan. (Markus10:37) Självcentrerade, egotrippade, skulle man kunna säga.De fattade inte bättre.
Jesus vill förklara för de att Hans rike och Hans ledarskap är annorlunda . Han tog som jämförelse det de kände till: den mänskliga riket och den mänskliga ledarskapet.
Jesus är mitt ibland de som tjänare(Lukas 22 :27)
Även en välgörande kungadöme (ledarskap) är av mänskligt natur.Jesuss kungadöme-ledarskap är av gudomligt natur.
Jesus syn på hierarkin är annorlunda än människornas. Och det är Hans syn som Han uppmuntrar lärjungarna att anamma.Och inte bara de .Det gäller i högsta grad oss också.
Den jag vurmar för är Jesus. Det behövs ledare även i församlingar för annars blir det annarki.
De är människor leda av Gud men de är fortfarande människor.Har gått olika långt i deras utveckling som andliga ledare och som Guds barn. Jag kan föreställa mig att Satan sparar de grövsta pilarna för de.
Tjänandet gäller för oss också.Vem är vår nästa som vi ska älska så som oss själva ? Kan församlingarnas ledare inkluderas i vår nästa?
Hur ser Jesus på det vi håller på med idag?
Hans lärljungar tvistade om vem som var störst. Vi tvistar om vem som har rätt.Tack gode Gud för NÅDEN.
Rodica. Av din kommentar tidigare låter det som om du tycker att det i Guds folk ska finnas ledare som uppträder som härskare och har makten över församlingen, precis som bland (hedna)folken. Som jag läser texten så menar Jesus att vi inte i Guds folk ska ha samma typ av ledarskap som i ”världen”, nämligen en person eller en liten grupp personer som makten är koncentrerad till. På mig låter det som om du tycker vi ska ha samma typ av ledarstruktur i församlingen som i världen (men med en annan attityd?). Men Jesus har förbjudit oss att kalla någon för ”rabbi” eller ”ledare” (Mt 23:8-12), vi är alla syskon. Jfr också 1 Pet 5. I den tidiga församlingen fattades beslut genom att man kom överens, inte genom att en liten klick bestämde. Och praktiken med en person som högste ledare (biskop) kom först en bit in på 100-talet.
Ett citat från Magnus Malms utmärkta bok ”Vägvisare” kanske passar in här:
”Tron på den ledarlösa gemenskapen visar sig alltid vara en myt. Om man inte tillåter ett uttalat ledarskap släpper man istället fram ett outtalat. Och det är i allmänhet det värre alternativet! Utan ett uttalat ledarskap får man nämligen en oklar ansvarsfördelning med krångligt och diffust beslutsfattande, som ständigt bäddar för konflikter och i praktiken gynnar de starka och talföra.”
Boken i sin helhet rekommenderas varmt, den gav mig mycket när jag läste den!
Till Jonas
Om vi läser hela sammanhanget i Mateus 23 ser vi att Jesus varnar folket och lärjungarna för fariseernas och skriftlärd livs stil .
De har befogenheter(sitter på Moses stol) med det är stor skillnad mellan det de lär och hur de lever.
Läran det är ingen fel på . Det ska folket
” göra och hålla” men livs stilen är absolut fel och i motsats med läran.
De upphöger sig själva över läran och tar makten och äran åt sig.
Det finns bara en Mästare det finns bara en Fader , det finns bara en Lärare.
Jag tror att det är det Jesus menar när han säger att de (som Han talar till ) ska inte låta kallas för rabi.
Det är unif. samma princip i 1 Petrus. Här vänder sig Petrus till ” de äldste” De ska vara föredöme( leva som de lär ) och ha en hängiven hjärtat.
Jag ser Kristi kropp väldigt stor och samtidigt väldigt nyanserad. Dels kanske för att jag (och min familj) har levd i olika kulturer, har flyttat en hel del och har varit med i olika församlingar på olika orter. Vi har kristna vänner i olika samfund i olika länder.Tom på olika kontinenter.
Alla forsamlingar har en ledar struktur.I grund och botten är det ganska likartat med ändå det är väldigt nyanserat.
Jag tror inte att vi kan ha samma ledar struktur i hela Kristi kropp rakt över på hela jorden.
Även vi kristna har en kultur arv som vi är influerade av.
Den ledar struktur som ” passar” i en kultur ”passar inte” i en annan .osv.
Men det finns fortfarande bara en Mästare, en Fader och en Lärare. Oavsett vilken ledar struktur man har i församlingen de får inte upphöja sig över detta. Har de Jesus som lärare vet de hur de ska leva. Jesus varningar gällde då och det gäller nu.
Begreppet makt, härskare, bestämmande osv har olika innebörd i en diktatur eller i en demokrati. Om man är vänster orienterad eller höger orienterad eller mitt emellan eller neutral . Det finns alla varianter.
I Romarbrevet 13:1-2talar Petrus om förhållningssättet till Överhetten.
För vissa människor är det svårare att acceptera ett hierarki ( det finns säkert bland kristna också) för andra är det inga problem. I en sekulariserat värld där människan och jaget är i centrum är det ännu svårare.
I NT finns beskrivning på olika församlingar . Det finns rikt linjer för församlingar och instruktioner hur de ska hantera ” avvikelser”.
Jag tror att där kan församlingarna idag hämta inspiration utifrån var de är och vad de behöver.
Men …. vi ska hålla oss till kommentar reglerna ( till ämnet och ej allmän diskussionsforum)
Bless.
Nu måste jag ha missat något. Var Jesus anarkist?
Mats. Som jag ser det ifrågasätter Jesus helt klart mänskliga maktstrukturer i flera uttalanden och genom sitt sätt att leva. I detta anknyter han också tex till 1 Sam 8. Den enda legitima makt som Jesus tycks erkänna är Gud, och den Ledare som Gud utsett (Messias, den smorde). Endast Jesus är ”herre”/ledare, och ingen annan.
Jag tycker din fråga är problematisk eftersom ”anarkist” är ett begrepp som tillkom under 1800-talet, men om jag ändå ska svara så blir mitt svar ”ja”. Jesus ligger i alla fall närmare ett anarkistiskt synsätt än den hierarkiska ledarskapsmodell som tillämpas av Livets Ord och i den etablerade kyrkan i stort och som blev ett allmänt mönster någonstans mellan Ignatius och Konstantin.
”Så är det inte hos er”, sa Jesus. ”Kalla inte någon ledare”. Trots Rodicas förklaringar tycker jag detta går stick i stäv med uttryck som tex ”pastor Ulf”.
Rättelse:
Ursäkta det var Paulus som talar om överhetten i Romabrevet.
Petrus skulle ha sagt säkert samma sak…..
Rodica. Om inte detta hör till ämnet så undrar jag vad som gör det? I Rom 13 talar Paulus om dom troendes relation till den hedniska överheten. (Jfr också med Upp 13 där samma maktstruktur (romarriket) beskrivs som ett sataniskt vilddjur.) Och Jesus har explicit förbjudit sina lärlingar för att ha en liknande ledarstruktur som i världen. ”Men så är det inte hos er.”
När det gäller 1 Pet 5 så instruerar Petrus gamlingarna om hur dom ska ”herda”, nämligen genom att vara föredömen och inte genom att bestämma över dom andra (uppträda som herrar).
Jonas, jag har fullt respekt för dina åsikter även om jag inte delar de.
Ämnet var makt i Dagens sjätte artikel om LO.
Vi halkar in på lite annat som inte tas upp i tidningen.
Jag avslutar här mina kommentarer.
Du får ha en trevligt soligt dag. Bless.