Så var då artikelserien om Livets Ord i Dagen slut med imponerande 7 långa artiklar. Det är på många sätt ett gediget arbete Carl-Henric Jaktlund har ägnat sig åt. Nu hägrar nog semestern kan jag tänka.
Visst kan jag ha åsikter om det hela. En del har jag också redovisat i tidigare bloggkommentarer. Det kan gälla citaten och om hur representativa en del personer egentligen är som har kommenterat de olika skeenderna. Men jag måste nog säga att Jaktlund har varit föredömlig i att låta mig få tala till punkt. När han av nödvändighet beskurit mina långa svar så har ändå det väsentliga kommit med, tycker jag. Han besitter också en slags ryggmärgskänsla för det pingst-karismatiska och låter det komma fram. Det tycker jag saknades i Dagenartiklarna om Karisma. Där verkade journalisten mest främmande och oförstående för allt karismatiskt. Men förutsättningarna var också annorlunda i det fallet och det verkade ha gjort journalisten misstänksam emot allt.
Just detta att journalister måste ha viss erfarenhet av det som de skall belysa är viktigt. Jag minns när UNT i mitten av 80 talet skickade journalister till oss som i princip inte kunde stava till ordet ”religion”. Det var så pinsamt att vi fick ringa upp UNT och fråga om de sände sportjounalister att bevaka doktorsavhandlingar i kärnfysik:)
Den sista Dagenartikeln handlade om ekumenik. Några saker angående detta. Jag kommer att steg för steg reda ut mer om hur vi ser på en del olika företeelser i andra sammanhang. Däremot rycker jag inte ut så fort någon kräver svar på allt som rör sig, speciellt om det inte är sådant vi inte direkt undervisar om i vår predikstol. Angående synen på nattvarden så vill jag hänvisa till min lilla bok ”Tag och ät” där jag går igenom detta.
För övrigt kan jag undra lite över bilderna i just denna artikel. Grafiskt vackert men ändå? Får man inte intrycket av ett väldigt katoliserande Livets Ord? De motsvarar ju i såfall inte verkligheten.
En bild kan ju säga mer än tusen ord och antydingarna i bilderna kan nog sätta mer huvudbry i folk än vad mina uttalanden i artikeln orkar förklara. Ibland kan det kännas som om det ofta har skapats en bild av oss som omedelbart blir kontroversiell, på nya områden. Som ett bollplank som andra behöver. I detta fall känns bilderna som en rejäl överbetoning.
Nåväl, som församling känner vi oss trygga i vår utveckling. Vi vet vår identitet och vårt uppdrag och det är utifrån detta vi breddas och också sträcker oss ut till andra delar av Kristi kropp på ett sunt sätt. Jag hoppas kunna komma mer in på detta längre fram.
Till sist, Dagen har gjort ett gediget arbete med ett svårhanterligt och eldfängt material.
Det får man si – en voldsom innsats Dagen har lagt ned. Det i seg selv er jo ganske imponerende med moderne aviser – at man faktisk kan gå i dybden med noe.
Jeg blir personlig veldig ”gira” av temaet ekumeni. Vi ser stor fremgang rundt temaet her i Finland også. En ny type åpenhet ovenfor andre samfunn har utviklet seg gjennom de siste 2-3 årene. Selvom Livets Ord ikke har noen spesielt sterk posisjon i Finland (relativt ukjent for mange) har nøkkelpersoner uansett latt seg inspirere av visjonen og forkynnelsen på andre siden av viken. Så en stor takk til dere!
…og den nattverdsboka; knallbra!
Ha en fin dag videre!
Mvh, Åsmund =)
Jag har läst alla artiklar om Livets Ord i Dagens serie församlingens 25 år. Idag, på min egen 25-årsdag, befinner jag mig på östanbäcks kloster för att fira gudsjänst med min bröder här. Idag kommer också ett Romersk-Katolskt sällskap hit för att fira mässa. Ska bli ytterst spännande. Och är det inte i dessa möten som vi ser varandra i ljuset som bäst? Det är ju svårt för mig, speciellt som utomstående, att bedömma om Dagens artikelserie är rättvis eller inte. Men jag tycker ändå mig känna att Jaktlund har hållt sig objektiv och skrivit ett gott arbete. Tidigare har jag faktiskt ogillat Livets Ord. Det ska jag villigt medge. Dels pga uttalanden från Ulf och andra från trosförsamlingar som sagt saker, dels pga missuppfattningar om vad som faktiskt sagts, och dels pga fördommar. Jag har idag ändrat mig. Jag tackar Gud för förebilder som Ulf och har med stort intresse följt Dagens artikelserie om Livets Ord och Ulf. Jag hoppas att många berikats av läsningen, precis som jag har gjort, och förhoppningsvis fått en bredare och mer förstålig syn på våra trossyskon. Men låt oss inte stanna vid att läsa om varandra i dagstidningar och på bloggar. Låt oss träffas, skaka hand och säga ”Herrens frid” och fira mässa ihop. Det är i det personliga mötet som sann syskonkärlek verkligen kan börja gro.
Allt gott/ Samuel Varg Thunberg
Tack för en jätteintressant blogg! Den har blivit en naturlig del av min vardag, lite som att dammsuga och tvätta. Fast då väldigt mycket mer givande och underhållande än att dammsuga och tvätta…:-)
Bra svar! När det gäller Dagens bilder så kan det bero på att de försöker illustrera den bild som kanske en del har? 😉
Tack förresten för en mycket bra blogg! Jag är här inne nästan varje dag!
Det är verkligen helt suveränt att du har börjat blogga. Vilken möjlighet det ger dig att kommentera, tillrättalägga, förklara, proklamera och opinionsbilda. Helt rätt val!
Jag ser fram emot dina utredningar om företeelser i andra sammanhang. Jag är väldigt trygg i det som händer och ser utvecklingen som väldigt positiv och sund. Det är så gott att se att min ”hemförsamling” Livets Ord går före och vågar sticka ut hakan i frågor som är så viktiga men som ibland skakar om svensken.
Tack för att ni finns, du och Birgitta!
Jag anser att bilderna stämmer väl överens med texten eftersom den bland annat handlar om nattvarden, påven och Maria som evigt förblivande jungfru.
Att Maria skulle vara evigt förblivande jungfru är inte skriftenligt eftersom det i Psalm 69:9 där Jesus åsyftas står att han har blivit en främling för sin moders barn, vilket innebär att Maria hade fler barn än Jesus. Det står också i bibeln att Josef inte kände Maria FÖRRÄN… vilket betyder att han gjorde det senare.
Det är dessutom inte troligt att Gud skulle säga till Josef att ta till sig Maria för att sedan leva i avhållsamhet, när det i bibeln står att man inte skall göra det inom äktenskapet.
Varför måste man vara evigt förblivande jungfru för att få föda Jesus? Vad är det som är heligt med det? Är det något fult med det äktenskapliga samlivet?
Stämmer det som står i Dagens artikel att du har lämnat trosrörelsen?
Jeg ble positivt overasket over den siste artikkelen i fra Dagen. Da tenker jeg spesielt på hva du sa om jomfru Maria og om paven. For det må jo være åpenbaringer du har fått i fra Gud!? For som innbakte protestanter så tror jeg en slik åpenbaring må komme i fra Gud for det er noe som går imot våre følelser. Gud er jo en person man blir kjent med først i sine egne trygge rammer, men når man har blitt kjent med Gud så drar han en med til litt utryggere farvann og forteller at han er en del av det også. Det er ihvertfall hva jeg har erfart. Og da må man jo følge Gud.
Men selv om jeg er på vei inn i RKK så er det bare Guds vei jeg går, og det er noe jeg kjenner pavekirken legger til rett for, og jeg syns det er sterkt at pavedømmet går helt tilbake til Jesu ord til Peter. Tiden fra Jesu tid blir liksom så nærme. Og jeg har aldri kjent Guds nærvær så sterkt som nå.
Vi bør ikke begrense Gud til vårt eget tankemønster, men la Guds kjærlighet fylle oss slik at vi også forstår litt og litt mer av Hans tanker.
Gud ønsker enhet som er av hans natur, for skulle vi komme sammen som en enhet og ba til Gud, så ville det mørke himmeldekket sprekke, og vi ville få se Guds kraft på jorden som vi aldri har sett.
Det er noe å jobbe for.
Ulf Ekman sæger angående Nådeforkunnelsen:
”När man tittar i sitt eget sammanhang och märker läror som är udda, som vissa delar av extrem nådesförkunnelse, som menar att man inte ska läsa bergspredikan för att ‘Jesus är så lagisk där’ eller att man inte bör läsa Judas brev eftersom det skrevs av en jude? då är det ens plikt att säga ‘Men hallå, vänta lite här nu’.”
Vilka sammanhang siktar du till? Jag har hørt noga till Åge Åleskjær och Joseph Prince undervisning. Ingen er i nærheten av att sæga nogot sånt.
Tyværr ær det många som tror det ær dom du pratar om. Borde du inte redovisa var detta predikas. Ochså unnder Kong Hee sitt seminar i 2006 (tror jag det var), kom det många exsempler dær de ”ekstrema” sæger si och så.
Tycker inte detta ær ”fair play”.
Var velsignad Ulf Ekman
Som översättare av Åge Åleskjærs bok ”Fullständig frihet” är den fråga Tor ställer något jag också önskar tydliga svar på. Jag saxar här ett utdrag från bpken, en bok Ulf Ekman personligen fick som gåva från undertecknade. Jag hoppas f.ö han tar sig tid att läsa den.
Vem säger att Jesu undervisning inte gäller? Inte vi i varje fall!
Tack för din blogg och senast din kommentar till Dagens artikelserie om Livets Ord. Det finns en aspekt av Livets Ords betydelse som kunde ha fått större utrymme, nämligen vad Livets Ord och du betytt som katlysator för ett större andligt skeende i svensk kristenhet. Ert bidrag mäts inte bara i det arbete som utgår från församlingen och din tjänst och som bär frukt runt om i världen. Den väg ni gått har skapat ett utrymme för andra att ta initiativ. Det har också verkat som en bekräftelse av en biblisk troshållning för dem som brottats med otro och politisk anpasslighet i sina egna sammanhang. Jag tänker också på det som har att göra med församlingsetablering, friskolor, karismatisk spiritualitet och kristen enhet.Jag tackar Gud för vad du och Livets Ord betytt och betyder i dessa avseenden.
Sven Nilsson
Slutgranskat från dagen. Det känns som dagen egentligen har kommit fram till vad de flesta som granskat livets ord kommit fram till. Alltså det går inte att hitta några fel. Varför ska de hitta fel? Är det allt det ska gå ut på. Jag tror inte det finns någon kyrkan som inte har något fel. Leta fel är en del av köttets gärningar.
Jag må säga att jag har mycket gott att säga om livetsord, då jag ser det arbete de står i inför. Visst är det Gud som arbetar i den församlingen.
Om jag måste analysera livets ord, så överväger det positiva fakta med råga det negativa. Ekonomin är perfekt och ärligt skött. Motiven är att vinna själar åt kristus och att utföra Hans verk. Människor blir uppbyggda och helgade av livetsords arbetet. Det har dessutom gått bra för livetsord.
Om jag nu får hitta fel så, är att det finns entusiasm i församlingen. Det är inte entusiasm som förknippas med glöd eller något sådant från Herren utan en annan form av entusiasm som leder till högmod och fall. John Wesley beskriver detta lite i sin predikan: the nature of enthusiasm. Om jag skulle kunna säga ett ord till Ulf ekman så vore det läs den predikan av John Wesley, en fantastisk teolog.
God Bless you all.
sermon: the nature of enthusiasm. se länk nedan
http://www.ccel.org/ccel/wesley/sermons.v.xxxvii.html
Ser noen har kommet med sprøsmål ang. Åges forkynnelse.
Jeg har også et spørsmål ang. Paul Washer. Alle jeg har pratet med (over nett) fra OKS reagerer sterkt på hans forkynnelse. Men jeg syns han er bra. Kommer han til Livets Ord, skal jeg dra å høre på han! 🙂 Jeg tror nok Paul Washer kan virke som motsatsen til Åge Ålekjær, uten å vite sikkert, men det hadde vært interessant å vite hva Ulf mente om han.
En kort video av han her: http://www.youtube.com/watch?v=OY6F0pkArds&feature=related
Angående Syndmedvetande vs. Rettfärdighetmedvetande (Washer vs. Åleskjær)
Under mitten av 80-tallet andvände Livets Ords Bibelskola flera kompendium av Kenyon som kurslitteratur. Jag vet att eleverna i 1987 fick skriften ”Two Kinds Of Righteousness”. I Sten Nilssons (Ekmans svärfar) bok ”Blodsforbundet”, skrev Nilsson at Kenyons ”The blood covenant”, er den boken som har betydt mest for honom.
Många fick en ögonöppnare gennom undervisningen om ”The blood covenant”, från Livets Ord den gången. Åleskjær har fortfarande dette fokuset i sin forkynnelse.Kenyon undervisningen angående Identifikation och Rettfärdighet är viktig.
Nedan kan du läsa vad Liverts Ords bibelskoleelever fick ta del av bl.a 1987, om vad Kenyon säger om att vara Syndmedvetande (syndebevisst):
(Norsk tekst) ”Syndebevissthet ødelegger troen. Den ødelegger hjertes initiativ. Syndebevissthet gir mindreverdighetskompleks til mennesket. Mennesket er da redd for Gud, og redd for seg selv. Mennesket søker da hjelp etter noen som kan be troens bønn for seg. Fordømmelse gjør at mennesket føler at det ikke har en legal rett til å stå i faderens nærvær.
Gud har gjort alt som skal til for å gjøre en NY SKAPELSE. Han har planlagt for å legge ned i oss sin egen natur – ta ut den gamle syndenaturen og erstatte den med sin egen natur. Dette kommer til å ødelegge syndebevisstheten.
Få teologer har lagt merke til det faktum at syndebevisstheten faktisk er opphavet til praktisk talt alle religioner. Mennesket har forsøkt å få bukt med denne forferdelige syndesykdom (syndebevisstheten).
Følelsen av uverdighet ødelegger troen, røver fra oss fred i sinnet og gjør det inderligste og ivrigste bønneliv inneffektivt. Det røver fra oss alt felleskap og omgang med Faderen.
Teologene har vanskelig for å komme til bunns i denne tilstand. Menneskets kur har vært omvendelse fra synder, anger for synder og dyp angst i bønn. Andre har forsøkt å gå til kirken, gjøre bot, faste, gi
penger, rable bønner, gjøre gode gjerninger, forsake underholdning, bekjenne sine synder, kjempe mot dårlige vaner, disiplinere seg selv gjennom selvfornekting og selvfornedring, man tar ikke hensyn til kroppen,. En del har til og med gått så langt at de plager sin kropp. Andre igjen har gjort lange pilgrimsreiser.
Alle disse metoder har man forsøkt. Enhver seriøs og inderlig person har forsøkt noen av disse. En ny retning og bevegelse har oppstått der menn og kvinner finner midlertidig befrielse gjennom å bekjenne sine synder for hverandre. Det å bekjenne synder kan kanskje medføre en kortvarig befrielse av et trykk som er over dem, men ingen gjerning av noen slag, være seg selvfornektelse, forsøke å bli bedre, bot, rabble bønner eller å forsake seg selv kan noensinne befri hjertet fra syndebevissthet”.
I Billy Grahams bok Stormvarning s.178 kan vi läsa följande: ”Kristi död var en dom. ’Herren lät allas vår missgärning drabba honom’ (Jes.53:6). Han tog vår dom, vårt helvete, på sig. Under den korta tid som han var död uthärdade han helvetet för varenda människa som någonsin levat.”
Här betonar Billy Graham att Jesus uthärdade helvetet när han var död, det vill säga var skild från Gud som andlig död innebär.
I boken Samlade skrifter, band 1 av Lewi Pethrus kan vi läsa följande på s.180-181 i en predikan vid namn Smärtornas man: ”Det står ju tydligt, att han gjordes till synd för oss, d.v.s. Jesus tog synden på sig så bokstavligt, så intimt, gjordes så till ett med den, att det kan uttryckas med detta ord, att han gjordes till synd.
-Icke bara till syndabärare eller till syndoffer utan till synd för oss…Ingen av oss kan pejla djupet av Jesu lidande.
Han hade hängt på korset i 6 timmar, då han ropade dessa ord: ’Min Gud, min Gud, varför har du övergivit mig?’ Då upplevde Jesus, vad synden är. Han erfor, vad det är att vara gjord till synd. Synden kan inte ha gemenskap med Gud och ej heller den, som bär den. Synden åstadkommer skilsmässa från Gud. Och när Jesus tog synden på sig och blev till ett med den, då erfor han den andliga dödens fasa. Detta var det förfärliga. Detta var det djupaste djupet i hans lidande.”
Utan att göra några övergrepp på dessa gudsmäns ord kan vi tydligt se att dessa har predikat om att Jesus dog andligen. Frågan blir då: Var det ”fel” Jesus de predikade? De som till exempel kom till tro av Lewi Pethrus predikan Smärtornas man, var det Bibelns Jesus eller en falsk Jesus de började tro på? Nej, självklart inte!
Det finns flera bibelställen att nämna bl.a. Ps. 22 och 88.
För mig blir frälsningsverket inte mindre utan större. Vilken nåd att Jesus tog det straff som jag skulle lidit.
Extrem nådesförkunnelse ?!?
Jesus kände sig inte hotat av att andra än den innersta kretsen använde hans namn (Markus 9:38). Denna generösa inställning ser vi også i Apg 17:11. De i Berea lyssnade med villighet, forskade i skriften om det kunde förhålla sig så. Gamaliel var heller inte rädd för ”nya” läror (Apg 5:28,38,39). Skriften lägger däremot några klara indikatorer för att de läromässiga sanningarna skall vara tryggt grundade i ordet, läs bl.a Joh 3:16, 1 Tim 3:16, 1 Joh 2:22-25, Gal 1:4-6, Ef 2:8, 1 Kor 15:3-4,14.
En del av diskussionen runt Lagen kontra Nåden går ut i tabloidformat, speciellt ifrån predikstolar på båda ”sidorna”. Detta skapar onödigt förvirring. Det målas en nidbild som sedan attackeras. Här är exempel på förvrängda uttalanden OM nådeförkunnare: ”Kristna behöver inte läsa Gamla Testamentet längre, därför kvittar vi oss med GT” eller ”Det är bra att synda”. Sitat: Kong Hee på LO (det är lätt att folk felaktigt associerar dessa uttalanden med Åleskjær och Joseph Prince).
http://www.youtube.com/watch?v=oE7MnSm86tM (Prince – Hillsong)
Förmågan att reflektera blir helt nödvändig, for att ta del i en mer nyanserad framställning. En tendens är att enskilda saker blir upphöjda och fokuserade ensidigt och obalanserat. I saker som är komplexa används ibland spetsformuleringar. Stigmatisering blir ett verktyg for att sätta de som inte räknas som ”teologiskt korrekt” i ett dåligt ljus. Tyvärr kan reaktionen bland kristna bli att det blir enklast och tryggast att överlåta till vår pastor att komma med färdiga svar och lösningar.
Genom kyrkohistorien har sådana besläktade mekanismer funnits. MEN, Paulus vågade stå upp för evangeliets sanning (Gal 2), når bröderna hycklade. Luther tog itu med Påven och Rom. Lester Sumrall vägrade hamna i fack, och kopplade med väckelsens vind.Tiden är här för att bejaka den egna andliga motorn så att församlingsmedlemmar inte blir en pjäs i ett spel mellan olika maktfaktorer. Planterad i Guds Ande, Ordet och Kroppen kan vi skilja mellan sant och falskt.
Målet helgar inte medlet. Kristna blir tyvärr präglad av ensidig, överdriven och tabloid information. Här syndar vi alla och Nådens enkla gåva blir då SVARET för oss, genom Jesu dyrköpta försoning. Nåden fostrar oss så att sanningen kommer till uttryck på et anständigt sätt (Titus 2:11,12).
A pro pos ”Extrem nådesförkunnelse” och annat.
Allas våra betrodda ”favoritlärare” i både små och stora sammanhang borde prisa sig lyckliga över att Kristi kropp är rikligt utrustad och välsignad med allmänbildade teologer som ställer katolska (ibetydelsen allmänneligt kristna) och helt befogade, men i bland obekväma frågor!
Tänk att vi tillsammans Paulus och ”med alla de heliga förmår fatta bredden och längden och höjden och djupet.”
Vilket underbart fritt och obegränsat perpektiv för den som hungrar och törstar efter rättfärdigheten!
Det är sant Jarle. Var välsignad Broder.
Men vi skall inte legga ord i andras munn, eller uttrykka oss såsan, att den som hörer/läser får ett inntryck som inte stämmer. jmr texten nedenför från tidningen Dagen (Dokument Livets Ord-7):
Tror endel felaktig länker ihop: Åleskjær-Extrem nådesförkunnelse-inte ska läsa Bergpredikan-inte bör läsa Judas brev.
Från Dagen:
Vad som förvånat en del är att Keryx, samtidigt som man varit generös mot exempelvis ortodox och katolsk tro, gått desto hårdare åt den så kallade nådesförkunnelsen, företrädd av bland andra norrmannen ÅGE ÅLESKJÆR. Eftersom han tidigare haft ett nära samarbete med Ekman och Livets ord är det många som höjt på ögonbrynen. Ulf Ekman ser ingen motsättning.
”När man tittar i sitt eget sammanhang och märker läror som är udda, som vissa delar av EXTREM NÅDESFöRKUNNELSE, som menar att man INTE SKAL LÆSA BERGSPREDIKAN för att ‘Jesus är så lagisk där’ eller att man INTE BöR LäSA JUDAS BREV eftersom det skrevs av en jude? då är det ens plikt att säga ‘Men hallå, vänta lite här nu’.”
Her borde det gå ut en presisering från LO.
Käre goe broder Tor, jag kan förstå att du är frustrerad och får viss sympati för din intention att försvara din pastor och allt ska gå rätt till.
Men för mig skulle det kännas jobbigt att vara tvungen att av plikt gå till botten med andras uttalanden, som dessutom kanske är urtagna ur sitt sammanhang, och misstolkade som en personattack mot vissa förkunnare. Hela webben skulle då inte rymma alla dessa bloggar 😉
Inte dumt med en precisering, men borde inte den i stället komma från förkunnare som känner att kritiken gäller dem.
Jag har inte pratat med dem kritiken gäller, utan enbart med folk som har lyssnat mycket på denna förkunnelsen. Flera av dem har återgett saker som enligt min uppfattning är helt utanför mainstream kristendom. T.ex. har jag i Norge fått höra att 1. Joh 1:9 inte gäller kristna. Fader Vår är en gammaltestamentlig bön, som inte ska bes av kristna. Den Aronitiska välsignelsen ska inte lysas över kristna, för vi är redan välsignade – ja listan kan bli lång. Hoppas verkligen dessa ”lärjungar” har sovit i klassen, och missuppfattat allt i hop!
Det bästa vore självklart om det inte var behov för någon kritik av ”ekstrem nådesförkunnelse”.
Gud välsigne Norge!
(Snabbare moderering nu senast, det er bra)
Dagen sitatet kopplar Åge med extrem Nåd. I denne ”Slutkommentar om Dagenartiklarna” kan Ulf enkelt gå ut och ge en slutkommentar och säga at dette inte gjälder Åleskjær (och Joseph Prince). Det har inte skedd. Han har ju skrevet mycket her på bloggen om annat i artiklarna från Dagen. Derför er det enkelt med en presisering, kanske her på hans blogg?
Åge har en predikan om Fader Vår; så enkelt kan du ta reda på vad han predikar. Ta telefonen och beställ från Bokshopen på OKS. Då får du en annan bild. Ryktes väg blir fel. Tenk om folk skulle tro ALLT som skrevs på Aletheia av innsändare. Nej jag lysnnar själv till Ulf (22 år nu) behøver inte att Åge eller ”Andy” skall forklare mej det (men Åge kommenterar inte Ulf och varnar mot LO, som Anders Germar beviserlig har gjort mot Åges undervisning). Norge er et lite land, men det är inte synonymt med Åleskjær. Alt det andra du har hört i Norge har jag forklarat dig för. Tyvärr vil du hellre tro dessa vridna uttalande, enn mina samtal med dig och spaltemeter med forklaringar. Det blir ditt val.
Guds rike klarer sig bra uten mina och dina åsikter. Åge tilochmed kanske tycker att jag skulle göra som han – låta bli att kommentera felaktiga påstående. Men det får så vara. Men för förtroende skyld borde LO förklarat vem dessa extrema i Norge och Sydostasien. Spesiellt när interesserade av detta; koplar detta til Åleskær och Prince, många mångå har kommit till mig på LO och frågat om detta.
Se lenken som bevisar att Joseph Prince inte predikar att man bara kan synda, en Sigapore pastor, enligt Kong Hee på Livets Ord, skal ha uttalat detta, altså, at man bara kan synda. Syskon, var inte rädd för att kola upp detta själva. Stay blessed. Glad i deg Jarle.
http://www.youtube.com/watch?v=4OfhL6dyQpM
Det vore väl bra om Åge kunde inbjudas till en samtalskväll på LO till hösten. Då kunde klarhet erhållas direkt.
Hei gutter,
som nordman opplever jeg all denne diskusjonlyst på vegne av andre som ganske overflødig, den tar for stor plass liksom, og tid og krefter. Han sa det, og han sa det, og da opplever jeg at…. Jeg tror jammen at disse spørsmålene ”lever” mest i hodet på de diskutionslystne. Se på Ulf, han koser seg i Israel. Andre predikanter koser seg sikkert et annet sted. Så nå skal jeg kose meg kopiøst med familien og drikke av Guds nærvær!
For å si det med Ingulf Diesen og Politimester Bastian. ”Jeg er ikke bare er bokstavstroende, jeg er tøddeltroende.” – ”Dermed Basta!”
Deilig å få sagt det siste! (ikke av plikt eller tvang.)
I Ekumenikens ande; et strålande förslag.
Det verkar som det har blivit en broderlig konversation… På frukterna skall man känna trädet… Förbli i mig så förblir jag i er… Många unga jag pratar med längtar efter att få uppleva Jesus. De har regler och människobud upp i halsen. Låt Jesus komma in i hjärtat och låt han skriva på ditt hjärtas kött tavla. Predika Jesus som korsfäst, död och uppstånden. Måla Jesus för ögonen i predikan. Folk känner äktheten och vill komma närmare Jesus. Alla vet vilka brister de har. De behöver höra hur bördorna och bristerna tas bort och vägen till frihet. Kala det nådesförkunnelse eller vad som helst. Jesus längtar efter oss han väntar bara på att vi skall ta emot det han redan har gjort.
Jag längtar efter en riktig Jesus predikan på Livets Ord. Då man kan ta med sig sina okristna vänner utan att behöva förklara ord som sakrament, helgelse eller liturgi etc. Evangeliet är enkelt! Ta emot Jesus, detta är Jesus. Det här har han gjort för dig!
Tack för att jag har fått en trygg grund att stå på genom bibelskolan på Livets Ord. Låt de yngre få grunderna också!
/Lilla Syster
So now pastor Ulf say that James and Jude wasn’t brothers of Jesus ?
It looks like that after statement he made: that he is closer to the concept that Maria is eternal virgin.
And if pope have something so important to say to every Christian, why not listen also to Peter Youngren, he have too or to exemple to Jehowa Witness (aranism, have also long tradition).
IMHO something is goes to far here…
Tack för dina ärliga kommentarer lilla syster. Stay blessed.
Hej!
Har uppskattat artikelserien och det är klart att Jaktlund låtit dig, Ulf, komma till tals mycket. Men bekymret med många ”övertramp” är ju inte att du gjort dem, utan att ”lärjungar” inom trosrörelsen som inte haft grunden dragit iväg in på villospår. Där har jag saknat en tydligare riktgivning och varning för ytterligheter istället för tystnad eller försvar.
Sen vill jag få reagera, och jag lyssnar gärna till dina tankar omkring det lilla häfte som ni haft till försäljning och spridning under många år nu: Troshjälpen av Jim Caseman, sv. övers. Jan Rosman.
Poängen med häftet är att jag ska bli stark i min tro via ett antal bekännelser som jag ska uttala, gärna dagligen. Häftet gör klart att det är på mig det hänger om jag ska bli välsignad eller ej. Är det evangelium? Knappast! Magi? Möjligen…
Det för mig inte in i ett närmare beroende till Jesus utan leder mig bara till självrättfärdighet. Om jag tycker att jag lyckas – vill säga.
Men den viktigaste bekännelsen som Skriften talar om, ja tillsammans med bekännelsen ”Jesus är Herren”, är ju syndabekännelsen, men det nämns inget om det i häftet. Inte så märkligt förresten, för med detta tankesätt blir det ju en negativ bekännelse att säga att man syndat.
Kära syskon i tron – ta bort ”Troshjälpen” från era webshopar och bokbord. Luther skulle göra en 360 i sin grav om han såg detta…
Får inte bli för långrandig.
Nåd och frid!
Thomas
Kommentar till Thomas:
På Livets ords Bibelskola under 80- och 90-tallet var kurslitteraturen i huvudsak Kenneth Hagin (ca 70%). Mycket handlade om den positiva bekännelsen. Här er et exempel från en av hans böcker:
”När vi använder ordet bekännelse tenker folk ovilkårligt på att bekänna synd och refererar till 1 Joh 1:9. Men detta är den negativa sidan av bekännelse. Bibeln säger mycket mer om den positiva sidan, bekännelse av vår tro.
Rom 10: 9-10. …” Ty om du med din mun bekänner att Jesus är herre, och i ditt hjärta tror att Gud har uppväckt honom från de döda, skall du bli räddad. Hjärtats tro leder till rättfärdighet och munnens bekännelse till räddning”.
Detta visar inte till bekännelse av synd. Detta är att bekänna Jesus. I sitt hjärta tror och med munnen bekänna att Jesus er ens Herre.
Det vi säger är vår bekännelse och det vi säger styr oss….. De flesta Kristna, trots att de är uppriktiga, vågar aldrig att bekänna det Guds Ord säger om dem. De har aldrig vågat att bekänna det Bibeln säger om dem och
att de har det Bibeln säger de har.
I verkligheten håller många fast vid fel bekännelse, i stället för riktig. En fel bekännelse är en bekännelse av nederlag, misslyckande och av Satans överlägsenhet”.
Min kommentar: VI SKALL HELLER HA VÅRA SINNEN VÄND IMOT VAD VI ÄR I HONOM. ULF EKMAN säger i heftet ”Frihet från fördömmelse”:
(s.23) Hur många pånyttfödda kristna är inte plågsamt medvetna om att dä är syndare i dag? MEN BIBELN SÄGER INTE ATT VI ÄR SYNDARE, UTAN NYA SKAPELSER I KRISTUS JESUS. (s.24)Det är påden här punkten som MÅNGA KRISTNA HAR DE STÖRSTA PROBLEMEN. DJÄVELEN ANKLAGAR DOM HELA TIDEN FÖR VAD DE GJORT OCH INTE GJORT, för att håla dem i en ständig påminnelse av synd. De blir mer MEDVETNA om sina felsteg, och synder og tilkortkommanden än om Guds Nåd. (s29)Nyckeln till allt detta är att forstå rättferdigheten”.
Kommentar till Tor:
För det första har jag mycket svårt att se syndabekännelse som en ”negativ bekännelse”. Det handlar ju om det ”saliga bytet” som Luther skriver.
För det andra så gör hela den här ”bekännelseläran” att fokuset hamnar på mig själv. Som Caseman skriver (ej ordagrant): ”bekänn sjukdom och du får det, bekänna hälsa och du får det” Vem blir min frälsare i slutänden med ett sådant tänkande? Jo, jag själv. Det hänger ju på mig om jag ska vara frisk och lycklig.
Mitt kristna liv hänger inte på hur jag formulerar vissa ”bekännelser”, utan på att jag litar/lutar mig mot Jesu försoning och förlåtelse. Det är ju en relation det handlar om, inte en teknik.
MVH, Thomas