Det var två år sedan jag var i Armenien. Så mycket har hänt här och vi har så många dramatiska minnen alltifrån vi först kom in hit, när Sovjetunionen kollapsade. Nu finns en stor Livets Ord-församling med över 8000 medlemmar i Jerevan och församlingar över hela landet. Denna gång talar jag till cirka 1100 pastorer och ledare.
Även georgiska pastorer, en del fortfarande chockade efter kriget med Ryssland med dess brutala bombningar av landet. Flera pastorer vittnade om rena under och hur de undgick att dödas. Andra var chockade och djupt besvikna på ryska kolleger som skrivit öppna brev och försvarat sitt land på ett grovt politiserat sätt.
En sak jag märkt på denna resa är hur godtrogna pastorer är att godta den information som media serverar dem. Man har inte den demokratiska tradition vi i väst har att ifrågasätta både överhet och media. Detta blir pinsamt, inte minst i länder som ändå försöker orientera sig emot västlig demokratisk syn. I Ryssland märker man hur atmosfären angående detta har hårdnat betänkligt. I hela detta område jag besöker blommar nationalismen på ett näst intill obehagligt sätt och jag har allvarligt fått tala med flera pastorer om att Guds rike kommer före det egna landet.
Sedan är det härligt att se hur man engagerar sig i att aktivt bygga sina länder. Här förekomer ingen introvert, passiv kristen tro, utan man är verkligen involverad i att hjälpa folket. Det behövs då det finns så mycket fattigdom bakom den nyetablerade polishen.
Hur blir det med judarna utifrån den natinalistiska strömningen? Hatas de mer? Förstår pastorerna värnandet eller inte?
Ja, en osund nationalism är verkligen värd att lägga på ”offeraltaret”. Annars står ju detta, som du skriver så riktigt, ivägen för Guds rike. Att offra denna heliga ko är ack så nödvändigt på olika håll i världen.
Vår Gud är en Gud för alla stammar, alla folkslag, alla generationer, för både män och kvinnor, i alla tider och oavsett social status.
Det är detta som Jesus ständigt provocerade sin omvärld med.
Det behövs verkligen ännu!
När Wiliam T. Cavanaugh talade på LOU förra veckan sa han att nationalismen nog var den största religionen i dagens USA. I det sammanhanget frågade han sig hur många amerikaner som var beredda att dö för Jesus och hur många som var beredda att dö för sitt land. Vi svenskar vill väl varken dö för det ena eller det andra. Många amerikaner har dock visat en stor bredvillighet att dö för sitt land varför frågan var både relevant och intressant.
Till Ingo: Judarna/israelerna är ju också synnerligen nationalistiska och etnocentriska, eller hur? Du antyder att dessa ska värnas – visst – men även alla andra folk inkl svenskarna och armenierna bör värnas. Gud har skapat alla folk och Jesus kallar dem till sig.
Inte minst borde turkarnas systematiska folkmord mot de urkristna armenierna i början av 1900-talet erkännas av Sveriges Riksdag – annars blir ju Sveriges engagemang för judarnas förintelse under WW2 och Forum för levande historias arbete ihåligt och hycklande. Men jag antar att denna underlåtenhetssynd beror på regeringens och Bildts stöd till ett EU-medlemskap för Turkiet, annars kan jag för mitt liv ej förstå varför man indirekt stödjer förnekandet.