Det är inte ofta jag är överens med Mona Sahlin eller Fredric Federley heller, för den delen, men idag är jag det. De verkar, av olika skäl, vara någorlunda överens med varandra. Allt handlar om Ilmar Reepalus makalösa uttalanden, både i Sverige och i utländsk press om judarnas situation i Malmö. Något bedrövligare får man väl leta efter.
”Det har inte förekommit några attacker mot judar och om judar här vill flytta till Israel är det ingen angelägenhet för Malmö.” säger kommunalrådet Reepalu. Vem är egentligen denne man? Hur kan han, som ansvarar för Malmös politiska välbefinnande, vara så huvudlös? Har han inga ögon, inga öron och ingen kommunikation med sin närmiljö? Eller vill han bara inte veta?
Nu måste till och med Sahlin rycka ut och beklaga Reepalus huvudlöshet. Det finns ett antal smaklösa utalanden som i mina ögon inte är annat än antisemitism. Det blir nämligen antisemitism när man vägrar kommentera eller reagera på övergrepp på judar. I vems knä har denne Malmöpolitiker satt sig egentligen? Federley, och inte bara han, talar om mordbränder, upplopp, mordhot och hetsning i Malmö emot judar och han talar dagsens sanning.
Reepalu ser ingenting, hör ingenting, vet ingenting. Det kan inte vara möjligt av ett kommunalråd! Däremot är det omoraliskt att vägra inse, vägra tala, vägra agera emot detta så uppenbara och väldokumenterade judehat i Malmö. Och, Sahlin, det är mer än ”olyckligt” att tala så här. Det är skandalöst!
Ett mycket beklagligt uttalande, ja.
Men, om jag får vara lite fräck, så skulle jag vilja se dig försvara det palestinska folket utan att nämna judarna eller Israel någon gång. Det är ofta blogginlägg om antisemitism eller pro-Israel. Men jag har nog aldrig sett dig kommentera palestinier utan att prata om ”den andra sidan”. Vore roligt och intressant om det fick utrymme på bloggen.
Allt gott i Kristus/ Samuel Varg Thunberg
Skandalöst att sådana utalande ska förekomma i dett demokratist land. Man kan fundera över vem denna man sammarbetar med. Vill han att Judarna i Sverige ska vara måltavla för terorster och anteseminiska attentat. Hoppas verkligen att regeringen säger ifrån på skarpen i detta fall.
Jag förstår inte varför så fort man talar om judars situation, som i det här fallet judarnas situation i Malmö, så finns det alltid någon som kommer med typ ”men palestinierna då?”.
I det här fallet luktar det illa på lång väg…
Sverige har jo selv valgt, at samle på alverdens religioner, som Danmark har.
Samtidig tilgode ser politikerne de fremmedes reliogioner for at tilfredsstille de fremmede på bekostning af kristendom og egen befolkning.
derfor vil jøderne bla. andet være udsat til tider af fremmede religioner. Og i særligt Malmø, som er en heksekedel af kriminalitet og fremmede religoner.
Reepalu banar vägen för antisemitismen i Malmö och i hela vårt land och vi som vill leva och tycka annorlunda måste göra något åt denna sjuka farsot som sprider sig allt mer över vårt land.
Vi kan inte tiga hoppas på människans godhet eller på att politikerna ska lösa problemet nu när det är uppenbart att dom själva är en del av det.
Gör din röst hörd både i samhället men också i din bönkammare för det kommer att krävas bön och fasta för att mota ut dessa mörka makter ur vårt land.
Var nu välsignade och gör ert bästa för er nästa här och nu. v v v v Thommy Bergenwall.
Vad är en jude? Alla hedningar, vilka tagit emot Jesus, i sina hjärtan, är judar. Inte av börd, utan därför att Jesus (som till sin härstamning var jude)fått plats i deras hjärtan.
Judarnas handikapp, är att de försöker vinna rättfärdiggörelse genom sina gärningar, Rom 10:3.
Aposteln Paulus, nådde rättfärdighet genom gärningar, Fil 3:3-8.
End of file.
Mvh/OL
Någonting i min tidigare kommentar kändes fel.
Jag tror jag vet vad, nämligen påståendet att Paulus (Saulus) uppnådde rättfärdighet genom gärningar.
Sedan han gärningsmässigt fått rättfärdighet, var Paulus ganska så nöjd med sig själv.
I konkreta gärningar var Paulus fullkomlig – men vad hade han för attityd till de samtida människorna? Han var antagligen inte så kärleksfull mot sin nästa.
Och likt ett matematiskt bevis, stupade Paulus på ett av lagens viktigaste bud: ”Du skall älska din nästa, såsom dig själv.”
En väldigt dum fråga: Varför är ni i livets ord så pro israel/judendom? Var det inte dom som piskade upp den hatstämning som ledde till Jesus död? Och är det inte så att förbundet mellan dom och Gud bröts då dom förnekade Jesus som messias?
Dumma frågor kanske, men jag har undrat över det här länge.
Mvh
Hej Ulf.
Olof skrev:
”Vad är en jude? Alla hedningar, vilka tagit emot Jesus, i sina hjärtan, är judar. Inte av börd, utan därför att Jesus (som till sin härstamning var jude)fått plats i deras hjärtan”.
Om vi verkligen tog på allvar och blev Judar i våra hjärtan då skulle vi inte hitta på substitut- helger genom att fira de hedniska högtiderna, typ jul och midsommar mm. Då skulle vi av hela våra hjärtan kunna böja oss under de spelregler som våra bröder judarna har, inympningar som vi är.
Jesus eller Yeshua som han egentligen hette firade de högtider som Judarna firar idag. T.o.m. ljushögtiden= chanukka som inte var ett av de bud som föreskrivs i 3 mos 23
Självklart så når man inte rättfärdighet genom att man håller buden, men man lever ett rättfärdigt liv genom att hålla buden.
Henrik,
Det var inte judarna som dödade Jesus/Yeshua det var vi alla. All vår synd drabbade honom.
Bo-Inge
Till Inge, klockan 23:20;
Din insikt angående firandet av högtider är värt att begrunda.
Själv mår jag speciellt dåligt vid firandet av midsommar. Denna högtid, midsommar alltså, har många hedniska förtecken i sig. Säkert finns det fördolda ”budskap” i den också.
Min tanke går till den s k back wards masking, inom rockmusiken. Det är helgonen, som mörkrets krafter vill komma åt samt terrorisera.
Men Gud vare tack, för bönens kapacitet.
Kan någon svara mig på frågan: ”Är bönen eller Ordet det viktigaste?”
Mvh/OL
Olof,
Bön som har sin grund i ordet måste ju vara det ultimata.
Jesus har lovat att vara med oss in till tidens ände. Han höll sig till sin Faders undervisning och firade de högtider som det står om i 3 Mos 23.
Jesus har gått före, och vi följer efter.
Jag för min del undviker musik som är destruktiv.
Bo-Inge
Bo-Inge:
V g exemplifiera destruktiv musik!
Vidare; ska man kasta ut de CD:n som är s a s destruktiva?
År 1986 slängde jag ut massor av konstmusik. Därefter ångrade jag mig. Det är nog väl om man tänker igenom: vill jag verkligen följa Herren på det området (musik)?
Tack på förhand!
/OL
Musik som inte uppbygger din själ.
Musik som inte gör dig glad.
Musik som väcker negativa känslor.
Musik som gör dig orolig. mm.
Jag vill inte specificera något exempel på grupp eller dylikt.
Det har dömts ut så mycket musik och musiker under åren så jag vill inte bli en i mängden.
Känn efter i ditt inre, låt ingen människa tala om för dig om du ska slänga något, låt Herren göra det.
Jag jobbar som musiklärare och musiker.
MVH
Bo-Inge
Inge, bra att du tar upp detta. Jag är jude i hjärtat av nåd och har slutat fira världens högtider, så jag bidrar inte längre till att Kyrkans Jourtjänst är nerringd före jul – hoppas att fler upptäcker detta välsignade levnadssätt.
Och beträffande oss kristna: hos oss pågår övergrepp och pastorer ”ser ingenting, hör ingenting, vet ingenting”… Skandalöst! Var förebilder.
Jag tackar Gud för att Reepalu äntligen avslöjas! Då jag var ordförande för hela hyresgästföreningen i Lund kom jag på olika sätt i kontakt med just ovan nämnda person.
Reepalu är tyvärr inte ensam om sina uttalanden. Bakom honom står en liten stab som delar hans uppfattning. Jag ber och hoppas att Sahlin är uppriktig i sin kritik mot partikompisen.
Men jag är inte blåögd och naiv. Förra valrörelsen stod Mona Sahlin ute i rinkeby med slöja och tog fanatiska muslimer i hand. Det är val i år, vilket vi inte får glömma bort!
Ja, Madeleine, det är riksdagsval i år.
Här befinner jag mig lite grann i ett dilemma. I hjärtat är jag för den nuvarande regeringen. I känslan är jag mer ståendes på oppositionens sida.
Antagligen är det rätt, det Du säger om staben bakom Reepalu. Kanske är Reepalu bara en bricka i stabens spel…
Vi måste be mer för dem som har ledande positioner.