I många år rådde mer eller mindre åsiktsmonopol i Sverige. Det kändes som om det knappt fanns utrymme för mer än en åsikt i taget. Den socialdemokratiska formen av socialism hade under förra seklet lagt under sig de flesta offentliga kanaler och torgförde intensivt sitt program och hade maktmedel att implementera sin ideologi. Oppositionen var länge kraftlös, defensiv och splittrad. Att det i enskilda sakfrågor fanns mycket som också var bra och som nuvarande regeringspartier plockade upp och gjorde till sitt är det ingen tvekan om. Men vänstertrenden var ofta totalt dominerande. Under demokratiseringsfrågor och rättvisefrågor dolde sig en stark sekularisering och avkristningsagenda med ett åsiktsmonopol som effektivt utnyttjade den offentliga sektorns möjligheter till att påverka. Offentligheten förstatligades effektivt och civilsamhället försvagades. Trots att man föredrog breda lösningar och samverkan och enhetssträvanden var det ingen tvekan om att det samhälle som formades verkligen också avkristnades i snabb takt. Religionen verkade vara på väg bort.
Så kom det ena trendbrottet efter det andra och idag ser det annorlunda ut. Det positiva är att den kristna tron inte alls försvann utan tvärtom klev in i offentligheten igen. Rubrikerna blev visserligen under en viss tid stora och upprördheten visste ibland inga gränser. Idag ser vi dock att den kristna tron, om än i lite olika skepnad, har offentligt utrymme i landet. Trots motstånd från vissa håll är det viktigt att detta utrymme ökar eftersom det inte längre är självklart att det kan behållas. Tron på Jesus är både nödvändig och självklar i det offentliga rummet och varje ideologi som förmenar den detta utrymme måste ifrågasättas. Som kristen kan det dock inte vara det enda viktiga med politik, att säkra de egna frågorna, utan det gäller hela folkets väl.
Dagens klimat, andligt och politiskt är mycket annorlunda än gårdagens. Borta är enhetssamhället. Borta är folkhemsidyllen, om den nu någonsin fanns någon annanstans än några år på 50-talet och i mytologins värld. Den sköljdes bort av 60-talets aggressiva vänstervåg. 40 år är en lång tid i en nations liv.
Idag, inte minst efter valet, har mycket polariserats och kalla vindar blåser i vårt nuvarande pluralistiska och mångkulturella land. De blåser både från höger och från vänster. Populism och pöbelvälde med utomparlamentariska metoder är på modet igen, likt 60-talet. Att igår lyssna på Studio 1 och höra debatten mellan en SD:are och den yttersta vänstern representant som organiserade demonstrationen på Sergels torg häromdagen var att känna hur två iskalla vindar blåste emot varandra. Vänsterrepresentanten var helt oresonlig och förmodligen mycket lögnaktig i sina förnekanden att de han representerar brukar våld gentemot SD. SD:s man slingrade sig betänkligt men gav samtidigt ett antal exempel på förföljelse och reella dödshot. Det var två ytterligheter som inte kunde samtala alls och där hat och vrede, fördomar och illvilja slog ner som blixtar i studion om än under något så när återhållna känslostormar.
I olika kommentarer kring dessa företeelser är det märkligt hur det gamla åsiktsmonopolstänkandet kryper fram igen. Är man skeptisk eller kritisk gentemot något, ja då är man ”hatisk” emot allt. Avvisar man en åsikt, ja, då måste man vara företrädare för dess yttersta motsats. I detta inflammerade läge går det knappast att föra vare sig logiska eller sakliga samtal. De verbala skurar som slungas ut är så fyllda med känslor av harm att det till slut mest handlar om anklagelser och skuldbeläggande istället för vetgirighet och faktainsamlande.
Det är viktigare än någonsin idag att besinna sig. Att kunna göra påpekanden utan fördenskull bli pådyvlad allsköns åsikter eller tillmälen är en viktig rättighet. Det tillhör också demokratins kultur att det måste finnas utrymme för avvikande åsikter. Minoritetsuppfattningar kan bekämpas men de måste också samtidigt ges beskydd. Att göra majoritetsuppfattningar till enväldiga är att införa en 51 procents diktatur där de 49 procenten inte har rätt att existera.En demokratis storhet syns på hur man behandlar sina minoriteter.
Det finns en medelväg i allt detta som konstruktivt och sakligt kan behandla de reella problem som vårt samhälle faktiskt har utan att fördenskull hamna i vare sig de ena eller andra ideologiska träskmarkerna eller totalt förfalla till känslosamma invektiv. Gatans parlament har aldrig något annat att komma med än utomparlamentariskt hat och pöbelvälde. Enskilda sakfrågor kan heller inte alltid vara avgörande för olika beslut. De kan lätt användas till att manipulera känslor. Om någon har rätt i en fråga har de inte automatiskt rätt i allt. Om någon har fel i en fråga behöver de inte ha fel i allt. Om någon enbart betonar en fråga som lösning på allt bör man dra öronen åt sig. Om inte de underliggande ideologiska strömningarna granskas noggrant kan vi lätt bli lurade av det som sker på ytan. Det har skett förut i historien.
Jag lyssnade också på debatten Erik Almkvist från sd är alltid lugn som Åkesson det är därför ingen partiledare vågar debatera med honom alla förlorar. Vad sd än säger verkar ekman ha sin åsikt klar dom har fel i allt, dom välsignar israel därför röstar jag på dom som frikyrklig. Vad tycker ekman om kds aborturism sd är emot den.
Är Sverige den bästa av dom demokratiska diktaturerna som finns?
Hur som helst,landet behöver en folkväckelse och det är hög tid att krypa ut ur den skyddade verksstads zonen och sluta tycka synd om sig själv och gnälla på att det är ett så hårt och att världen inte tycker om mig.
Världen kommer den aldrig att tycka om dig för den ligger i fiendskap med Gud själv,så det är bara gilla läget.
Var välsignade och prisa Gud,det hör livet till.
V v v v Thommy Bergenwall..
Håller med dig Ulf. Risken finns ju nu att integrationsfrågan blir en tabufråga helt. Tragiskt, eftersom det är extra viktigt att regeringen förtydligar sig i frågan idag.
Det finns så många frågor som hänger i luften hos många av oss svenskar. De måste få ställas.
Valdigt bra inlagg, maste lasa det en gang till.
Om vi inte lyssnar pa eller ignorerar varandra begar vi ett stort misstag; dialogen ar viktigast eftersom det bara ar dar den bakomliggande ideologin blir synlig.
Hur skall vi kunna argumentera emot nagot om vi inte kanner till var motstandares argument och ideologi? Kanslor och plakat och demonstrationer racker inte langt..
Bra skrivet pastor Ulf: ”En demokratis storhet syns på hur man behandlar sina minoriteter.” En minoritet är alltså en grupp som på olika sätt avviker från (den större) majoriteten, men fortfarande har rätt till sina åsikter etc. Samtidigt måste majoritetens ståndpunkter få ifrågasättas.
Utmärkt analys: Med beröm godkänt!
När du skriver samhällskritiska analyser, Ulf, blixtrar du ibland till och blir till en av de bästa i vår samtid. Jag tror helt enkelt du skulle kunna ha en missionsuppgift här – om nu Gud vill vara så god att bekräfta detta för dig? Samhällskritik ur ett kristet perspektiv är viktigt, och kanske ett av de medel som bäst tränger igenom det sekulariserade pansar som så många tycks insnärjda i.
Och detta omdöme kan du ta fasta på – samhällsdebatterna har varit ett kärt intresse som jag följt ända sedan jag som ung pojk lyssnade till Tingsten i radion – och var och en som känner mig vet att jag har aldrig haft mycket till övers för smörande. Men väl uppmuntran!
Åsiktsmonopolets väsende är bland det farligaste för ett öppet och demokratiskt samhälle. Det är även ett av de starkaste hoten för evangelium om Jesus Kritus, efter som grundvalarna där är Frihet och Sanning. Det är ett av de viktigaste skälen till varför vi även ständigt måste värna om ALLA människors rätt att uttrycka sina åsikter, ALLA politiska fraktioners rätt att själva få definiera sin mening och uttrycka sig. Demokratin är ingen självklarhet utan något som dagligen måste värnas, befästas och erövras.
Den som bäst kommer att vinna människors öra (och hjärtan) i tiden framöver, är den som bäst förstår att avslöja det allmänna och rådande hyckleriet, synliggöra de ‘accepterade’ orättvisorna, dra undan täckelset och avslöja girigheten, förljugenheten och dubbelmoralen. Åsiktsmonopolet har värnat om allt detta onda.
MVH / Sefast Tronde
Citat ur texten ovan:
Vänsterrepresentanten var helt oresonlig och förmodligen mycket lögnaktig i sina förnekanden att de han representerar brukar våld gentemot SD. Slut på citat.
Hur kan man skriva så? Anta att någon ljuger? Anta? I mina öron låter det illa. Jag vill inte att någon ska anta om jag ljuger och vad jag vet så fungerar det inte i en rättssal heller.
Sen en liten kommentar till Morgan ovan: älska din nästa. Känns det som att nazismen står och har stått för solidariteten till sin nästa?
Anders
Johannesevangelit 15:18-21. v v v v Thommy Bergenwall… Det är dags att vakna upp kära medborgare..
Att kristendomens särställning ska prioriteras i skolan… är ju ENORMT GODA NYHETER. =-) =-)
Detta inlägg i din blogg var imponernade! Till detta kan jag tillägga något du sade i en predikan på CD jag hörde för något år sedan, du sade detta: ”Svensken är MITT på vägen i sin färd från det ena diket till det andra”. Jag måste dock säga att jag litar mer på SD än Vänter-aktivister…, min röst gick dock till KD. Jag är sååå förvånad över att det är bestämt att Kristendomens särställning i vår Historia skall klargöras i svenska skolor! Dessutom fick jag höra av en närstående släkting hur kraftfulla mötena är i Södermalms kyrkan i Stockholm! Det börjar koka på alla områden och det är för vårat eget bästa! Amen!!!
Huvudsaken i allt detta är att vi kristna står upp för en kristen, JESUS lik syn på människor, så att hedningarna ser vad RIKTIG kristen grund är, eftersom det i dag från både höger, och vänster är så populärt att hävda att Sverige är ett ”kristet” land, som bygger på kristna värderingar, vilket Sverige så klart INTE alls gör automatiskt.
Vi kristna måste alltså, som jag sa, visa Svenskarna vad SANN kristen människosyn, och värderingar är, enligt bibeln, d,v,s, GUD själv.
En helt annan fråga också. Hur går det i dag med operation jabotinski, tror jag att operationen kallas? Det är ju så viktigt att få hem Judarna till sitt hemland Israel, nu när antisemitismen ökar så kraftigt i Europa, så även här i Sverige. Vore intressant om du kunde skriva lite om det när du får tid.
PS,I fall du undrar Jag heter Marcus, kallar mig bara Myller på min hemsida, där du kan läsa om Nazisternas Sataniska brott emot Judarna. Jag hoppas verkligen att ni, och andra får hem dem till sitt sitt hemland, att det går bra med GUDS stora nåd, ty han har INTE glömt sitt egendomsfolk Judarna. GUDS löften sinar ALDRIG.