December blev på många sätt en för mig ovanligt hektisk månad. Därav så lite blogginlägg, inga alls. Det är speciellt att nu börja inse att man är närmare pensioneringen än tonåren:) Håller som bäst på att gå igenom vad som bör vara viktigast för mig under de kommande åren och vad jag bör trappa ner på.

Hösten har nog varit intensivare än vad jag haft på många år men väldigt tillfredsställande. Inte minst att ge så mycket tid till det lokala arbetet i vår församling och möta så många ledare i olika funktioner. Till detta ett intensivt inspelningsarbete av en längre TV-bibelstudieserie på engelska om den Helige Ande. Och mycket, mycket annat. En så viktig höst! Och, som sagt, mycket tillfredsställande. Mycket glädjande gensvar från många.

Imorgon börjar nyårskonferensen 11/12. Den inleds med dramat Perpetua och Felicitas. Två kvinnliga martyrer från fornkyrkan. Den lär bli riktigt spännande och viktig. Framtiden kommer att innehålla mycket av både utmaningar och bisterhet. Förståelsen av att det kristna livet innehåller prövningar, motstånd och förföljelse måste upplivas. Annars finns risken att vi förfaller ner i ytlig underhållningskristendom och allmän materialism där mat, kläder, musik, filmer och nöjen blir det som troende alltmer fokuserar sin kraft,  uppmärksamhet, glädje och identitet kring. Då lär vi inte ha kraft att vare sig stå emot, hålla ut eller ha energi att utföra missionsbefallningen.

Hösten har också upptagits av kampanjen att rädda Världen idag. Det har gått över förväntan vilket är roligt. I detta skede, när det fungerat så bra, blir det nu aktuellt att avgå som ansvarig utgivare vilket sker i dagarna.