Carl -Gustav Severin har skrivit en utmärkt bok som heter ”Det är aldrig fel att vara helnykter”. Den handlar om vår inställning till alkohol. Den har blivit uppmärksammad och det förtjänar den verkligen. Den är mycket bra och mycket viktig. Alla borde läsa den.Den är lättläst, saklig, inga moralistiska undertoner men mycket avslöjande och med en kärlek till människor vars liv tragiskt förstörs av alkoholen. Den är en utmaning och en maning till alla att ta ansvar i dessa frågor. Den har funnits ute ett tag nu och jag tycker att varje kristen borde läsa den och fråga sig själv var man står och varför, i dessa frågor. Du kan skaffa boken här.
För mig blev det aktuellt att göra detta när jag i söndags var i Filadefiaförsamlingen i Stockholm och predikade om utmaningen till kristna att ha en helnykter inställning. Det var LP-stiftelsen som inbjöd och hade jubileum. Sverre Larsson som höll insamlingstalet. Han reser Sverige runt med mål att samla in 30 miljoner till LP.-stiftelsen för att hjälpa missbrukare rehabiliteras och komma rätt i livet. Det är en fantastisk insats av en 84-åring. Tala om att vara Ordets görare, inte bara dess hörare, eller talare.
Idag blir det allt svårare att finna helnyktra frizoner för människor, även i de kristna församlingarna. Detta är mycket problematiskt. Problematiskt är också de frikyrkoungdomar som dras med ut i alkoholmiljöer utan att förstå vad detta kan leda och de andliga ledare som inte ser detta problem eller tiger för att de själva inte vill ta avstånd ifrån alkoholen.
Bara igenom att höra att 400 000 barn och ungdomar idag vistas i miljöer med alkoholmissbruk och därmed, på olika sätt lever mycket farligt, borde få vem som helst att inse att man bör vara ett frigörande exempel på en annorlunda livsstil. En livsstil som är härlig, fri och väl så tillfredsställande.
Självförnekelse, att dagligen bära mitt kors och återhållsamhet är en väsentlig del av det kristna livet. Inte i första hand vad jag tror mig om att klara av eller vad jag kräver att unna mig själv. Ur korset kommer livet och friden. Att avstå, vilket hela vår kultursfär tycker är något man absolut inte skall göra, är vägen till verklig befrielse och inre frid. När kristna vågar gå den vägen blir vi inte tråkiga moralister eller egenrättfärdiga utan vi axlar andras nöd och går in i det träsk som alkohol och droger skapar, för att lyfta och befria, inte fördöma och förkasta.
Inte minst till pastorer och kristna ledare skulle jag vilja säga. Våga vara lite annorlunda! Det kan rädda och lyfta många! Biffen smakar lika bra med Ramlösa som med rödvin!
Se mötet i Filadelfia här (1:09 in videon) http://www.filadelfia.nu/webbTV/player.jsp?oid=110029
Väldigt bra möte. Såg det på nätet.
Tack för orden!
Boken är säkert bra, men jag har reagerat mot titeln. ”Aldrig fel att vara helnykter” det är inte samma sak som att säga ”Alltid fel att vara påverkad”. Som kristna borde vi Alltid vara nyktra och vakna.
Med påståendet ”det är ju aldrig fel” – lånar vi världens argument. Många kan ju svara så om du vittnar om Jesus. Det är ju aldrig fel att ha en tro säger de då. Ja, men nu var det inte det jag sa. Jag berättade att det finns bara en väg och den vägen är Jesus! Och då är det inte så att man svarar ”aldrig fel”. Vad är det för språk?
Det är helt enkelt RÄTT att vara nykter! Så det så!
Vi behöver fler kristna ledare i detta land som väljer en hel nykter livsstil. Detta tror jag hade räddat många människor från att hamna i missbruksträsket.
Tack Pstor Ulf för att du är en ledare som står upp för en nykter livsstil. Detta är ovärdeligt i dagens trasiga samhälle.
Du gör reklam för en nyttig sak genom att nämna
Ramlösa. För samma nyttiga sak istället för allt-för ofta vin, föreslår jag den krusbärsdricka som finns i vanliga mataffärer. En gudabenådad dryck enligt min åsikt. ”Blott Sverige svenska krusbär har”, skrev Carl Jonas Love Almqvist 1838.
”Det är aldrig fel att vara helnykter” by Carl-Gustav Severin is definitely worth reading. I got my copy in the mail a few weeks ago.
As much as I understand this position towards alcohol, yet total abstinence shouldn´t be equalled with greater spirituality. They critisized Jesus, calling him a ”winedrinker” (Lk 7,34). Not only was he a wine-drinker, but also a wine-maker who promised we´d enjoy wine together with Him in His kingdom. I am looking forward to that.
Nykterhet är bra och det är som sagt aldrig fel att vara helnykter. Men för att få en nyanserad bild kan man ändå beskriva båda sidor. Dvs i biblisk mening är det inte fel med vin, även om vin i fel händer eller så kan få enorma konsekvenser. Men så är det med pengar och allt annat också.
Vi kan väll inte bara predika det vi själva tycker, summan av Guds ord är sanning. Och nu är det så att Jesus drack vin. Men själv dricker jag inte vin eller annat, har aldrig gjort, men om någon vill göra det så är de fria så länge de inte blir berusade. Men man kan välja att vara helnykter för att vara ett föredöme för tex ungdomar eller liknande, då de kanske inte förmår att kontrollera alkohol utan att dras med i dess berusade konsekvenser.
det är knappast de kristna som behöver en striktare moral på den här punkten. det är grava alkoholister. när man läser detta tror man att Gud är strikt och så stram att han vill krama åt en som en boaorm…
om jesus gjorde vatten till vin är det väl meningen man skall dricka i måttliga mängder. i alla fall hemma där man inte kommer en svag broder på fall
Jag vill inte dra igang en ny ‘katolikdebatt’ men jag undrar vad evagelikala eg tycker om oss katoliker som har ett annat synsätt som i mycket bottnar i kulturella olikheter. De flesta av oss haller ju inte i sig alkohol helt okontrollerat. – Vi tar oss ett glas rodvin till middan pa sin hojd. Jag kan forsta om manga av er, Ulf inkluderad, tycker det ar motbjudande med kristna som dricker: det tycker jag ocksa, – om de blir paverkade och trillar av stolar etc…Men, detsamma gäller alla ’droger’: promiskuitet, marijuana, for mycket jobb, pengar.., eller vad som helst som ersätter en gudsrelation. Ska vi sluta ha sex for att det finns en del som ar sexmissbrukare, eller sluta jobba for att en del jobbar for mycket, eller skänka bort vara pengar for att en del inte kan hantera sina? Eller bry oss om hur vi klaer etc for det finns sa mycket ytlighet? Ska vi sluta ’dricka’ for att manga inte klarar av alkohol? For mig personligen ar det inte nagot stort offer att avsta alkohol, daremot att avsta fran pengar. Jag tror inte heller det ar nagon bra ide att foresla krusbärsdricka som ersättning for vin som nagon sa ovan…Overhuvud taget ar det aldrig en bra ide att foresla ’nagonting annat’ for vuxna manniskor, det vacker bara irritation. Det ar tragiskt att sa manga barn vaxer upp i misar i Sverige idag, – for deras skull daremot kan jag avsta helt om det betyder nagot.
För den som vill ha något utsökt att dricka kan jag rekommendera alkoholfria viner. Det finns många goda och välsmakande viner utan alkohol.
Det som är bra med att inte dricka alkohol är att man alltid är nykter och vaken, man kan köra bil i alla lägen och man kan hjälpa till om någon skulle behöva hjälp eller någon olycka skulle inträffa.
Denna bok är mycket viktig, inte minst i vår tid då så många kristna omvärderar sin nykterism. Jag är van vid det sociala trycket att dricka i över 30 år. Nytt däremot var då jag för några år sedan i ett kristet sammanhang kunde konstatera att jag tillhörde en liten, liten minoritet som inte drack alkohol. En bordsgranne som såg att jag inte drack sa då ”Åh, vad skönt, då behöver inte jag dricka heller”. Trycket att ta ett glas eller två hade krupit in innanför frikyrkans väggar………
Ibland kan man höra argumentet att det inte finns något bud som totalförbjuder drickande av exempelvis vin. Sant. Men det är också sant att det finns få saker i världen som får så många att bryta de bud som finns, som just alkohol!
I vår del av världen där alkohol är ett växande socialt problem, så tycker jag att man som kristen borde fundera mer på jag kan göra för att bekämpa detta problem, snarare än att hävda min rätt att ta mig ett glas. För vad kommer det glaset att kosta? Är det värt det?
Kristna som vill avstå helt från alkohol gör något bra. Kristna som inte vill avstå helt från alkohol gör inte något fel.Inte enligt Bibeln iallafall. När Gud själv kom till jorden drack han vin och även gjorde vin. Vad jag vill säga är att när man driver propagandan mot alkohol hårt, som man gör på olika ställen i Frikyrkan i predikningar och i undervisning, bygger man kanske omedvetet in ett synsätt på alkohol som om det vore likvärdigt med synd att dricka ett glas vin. Detta leder också till att synen på andra kristna som kanske tar ett glas vin automatiskt betraktas som avfälliga.I förlängningen av detta blir det närmast omöjligt att umgås med katoliker, ortodoxa, kopter på fester där det serveras vin, utan att fördöma deras handlingar i hjärtat. Jesus varnar ju för att döma andra, speciellt om det inte är synd som är begången. Det är ett gott syfte att avstå helt om man vill det, utan att fördöma andra som inte avstår helt. I den kristna traditionen har det däremot alltid funnits undervisning och övning i askes, fasta, alltså att kunna stå emot det goda världen erbjuder på livets olika områden. Det har också lett till en frihet att kunna välja att både ha och inte ha utan att hamna i felaktiga beroenden.
Mycket viktig bok. Vi lever inte på Jesu tid men Jesus lever i vår tid. Nyligen såg jag en debatt om brottoffers rädsla att möta förbrytaren på permission. Vilka är brottsoffren i alkohol debatten? Det inte missbrukaren han eller hon kan närsomhelst med Guds hjälp bryta med sitt missbruk det vet jag av egen erfarenhet. Nej, det är barnen som är brottsoffren och jag ser det som vår plikt som kristna att så långt som möjligt se till att barnen i kyrkan har en frizon och de inte där ska behöva möta det som orsakat så mycket elände i deras liv nämligen alkoholen.
Det finns en sådan glädje i Jesus och i Guds församling. Starka drycker är inte intressanta. Vi behöver inte dricka starka drycker. Det finns en glädje i Jesus, inte bara en andlig glädje, inte bara en glädje från Jesu ande utan en kemisk kroppslig glädje i Jesus. Vi mår alla bra av att vara med i en levande församling som med glädje prisar Gud. Jag tror vi kommer att se ganska många privatkristna karismatiker komma till och tillbaka till församlingarna.
Den här boken är unik i sitt slag, det är sällan som kristna profiler reser sig upp och på ett tydligt sätt tar till orda i debatten om alkoholkonsumptionen. Mycket bra av Carl-Gustav att skriva denna bok! Väl behövd i vårt land idag!
Problemet med alkohol handlar egentligen inte om att dricka måttligt eller att inte dricka alls som jag ser det. Det handlar om att ta sitt kors, följa Jesus och säga nej till saker för min medmänniskans skull i det stora hela.
Det handlar inte om MIG och MINA rättigheter att ta ett glas rött eller vad det nu kan vara. problemet ligger djupare än så (precis som när det gäller skvaller, samboförhållanden, göra felaktiga prioriteringar osv. osv.)…
Det handlar om att älska Gud i allt och älska din medmänniska. Vad är vi för kristna som försöker forma Gud att passa in vår egen lilla box? Detta är grundproblemet i hela kristenheten i Sverige idag. Dvs. jag formar min egen Gud så att jag själv blir nöjd, belåten och tillfreds, reglerna är upp till mig och inte Gud.
Att lyfta sådana frågor som Carl-Gustav troligtvis tar upp i sin bok är inte att fördöma. Känner du dig dömd så kanske det är av ditt eget samvete.
Har inte läst boken men det är viktigt att vi som tror på Jesus står upp för en nykter livsstil,
Min pappa har varit periodare/alkoholist hela min uppväxt. Efter att min mamma och pappa skiljde sig fick jag ta hand om honom när han drack. Jag fick vara förälder och han barnet. Han skrämde mig och tog min barndom ifrån mig. Hela grundskolan är ett svart hål som jag inte kommer ihåg annat än skräckupplevelser ifrån. All abstinens han hade gjorde att jag trodde han skulle dö. Ingen vuxen ingrep, ingen förstod hur dåligt jag mådde. Jag var så avundsjuk på alla som hade en ”riktig”pappa. Varje gång han var nykter trodde jag att han skulle förändras, att allt skulle bli bra igen. Men det blev aldrig det, det blev bara värre och värre och mitt hopp krymptes. För två år sen led jag av ångest och mardrömmar om att pappa dog. Det var då jag insåg att jag behövde hjälp, jag tog därför kontakt med en psykolog. Utan den hjälpen hade jag inte klarat av mitt egna liv idag. Tyvärr ledde det också till att jag var tvungen att ta avstånd från min pappa. Det gick inte att få honom att förstå att det han gjorde var fel. Det som fick mig att ta det steget var att ”för att ta hand om någon måste man kunna ta hand om sig själv” något som var en ren omöjlighet för mig. Nu mår jag bättre än någonsin och jag har insett att det finns glädje i livet – det finns hopp. Jag kommer aldrig få leva om min barndom och vara barn men jag kan välja att bilda en egen familj där jag får ta del av allt det jag missat i min upväxt. Det har varit en tuff sorgeprocess att bearbeta att man inte kan vrida tillbaka klockan och leva om sitt liv. Men det har gjort mig starkare som person. Det finns hopp och gljädje i världen! Jag önskar att alla ni som lever med missbrukande föräldrar kunde känna som jag gör nu. Det finns vägar bort från det hemska och destruktiva.
En av de 385000 orsakerna för att jag skrev boken
En annan tanke; Kan verkligen en kristen som vill leva i den Helige Andes ledning tillåta sig att vara onykter ibland? Kan man verkligen profetera, skilja mellan andar eller uttyda tungomål efter två glas vin? Tror inte det. Man sätter faktiskt upp en andlig skylt på bröstet där det står ”tillfälligt ur funktion av fri vilja” Nja, inte vill jag det i alla fall…
För övrigt vill jag säga att det är lättare att säga nej till det första glaset än till det andra. Speciellt för dem som redan kämpar med alkoholproblem och som kanske pga att jag smuttar lite på ett glas tänker göra detsamma. Tyvärr stannar det oftast inte där.
Därför väljer jag att inte dricka ens det första glaset.
Tack Ulf för att frågan åter lyfts. Jag har inte läst boken men tack Carl-Gustav för den och det Du delar här på bloggen. Jag ska skaffa den så fort jag kommer hem.
Jag har provat både ”kravallfyllor” på 70-talet och ”frikyrkosmuttandet” till köttbiten på 80-talet. Jag håller med Christian Åkerheilm. Det är bäst att sätta helstopp. Marianne träffar huvudet på spiken: Gud är alltid på. ”Hans ögon överfar jorden för att se om det finns någon Han kan bistå med sin väldiga kraft. Skulle han satsa på en som är lite halvdragen eller en som tror att ”Gud är all min glädjes källa, mer än nog för mig”…Kanske är det det som är viktigast. Att dricka alkohol för att bli glad eller känna njutning är en handling i otro och tvivel på att Gud kan fylla våra behov även där.
@Marianne säger:
20120319 (13:17)
”En annan tanke; Kan verkligen en kristen som vill leva i den Helige Andes ledning tillåta sig att vara onykter ibland? Kan man verkligen profetera, skilja mellan andar eller uttyda tungomål efter två glas vin? Tror inte det. Man sätter faktiskt upp en andlig skylt på bröstet där det står ”tillfälligt ur funktion av fri vilja” Nja, inte vill jag det i alla fall…”
Denna vil jag gärna at du utdjupar lite mer.
@Marianne: Yes, gifts are gifts, they are not earned and only partly depending on the person´s character or worthiness. I think it was A. A. Allen, a healing evangelist, who was also an alcoholic. The gifts were still flowing through him. In the church in Corinth drinkers and spiritual gifts were co-existent. Paul critisized being drunk in church- drinking should happen at home.
1Co 11:20 When ye come together therefore into one place, this is not to eat the Lord’s supper.
1Co 11:21 For in eating every one taketh before other his own supper: and one is hungry, and another is drunk.
1Co 11:22 What? have ye not houses to eat and to drink in?
Petter, min tanke var nog inte djupare än vad jag skrev ovan. Har i stort sett levt hela livet med en avkopplad inställning till alkohol. Öl, vin eller vatten till maten spelade inte någon roll och kanske en snapps före och en likör efter vid speciella tillfällen. Man drack det som serverades. Folk som inte kunde sköta sitt drickande bjöds inte hem. Alltså är min erfarenhet av denna drog nästan bara vid ett relativt lågt intag.
Anledningen till att servera alkohol är att folk blir lite lättsammare. Oftast blir folk gladlynta och överslätande. Man säger och gör saker man inte borde – ofta i possitiv anda. Om man ställer till något otrevligt är det ingen som bryr sig riktigt eftersom alla lever i sin egna lilla alkoholbubbla. Ingen är ansvarig för sin otillräknelighet helt enkelt. Det är så välbekant för världen att om man är vållande till annans död och det finns alkohol i blodet hos gärningsmannen döms denne till ett lägre straff. Absolut ingen anser att en onykter person är vid sina sinnens fulla bruk.
Min erfarenhet är att redan vid ett halvt glas vin börjar personligheten att förändras och man tappar intresse för andras välbefinnande. Första prioritet blir den egna behagliga känslan. Detta är en laglig receptfri drog och inget annat!
Andens nådegåvor är oss givna för att betjäna andra och det är inget som kommer först här. Det finns inget så egotrippat som en onykter och att be den samme om något som den inte vill utlöser ilska. Sedan kan man ju fråga sig hur mycket man hör av Herrens röst i detta töcken. Hur ska han kunna använda oss i det tillståndet? Nej, jag har druckit min ranson här i världen och det räcker.
Takk for en fantastisk og aktuell bok som Carl-Gustaf har skrevet! Og for en fin preken, pastor Ulf,fra Filadelfia, som jeg akkurat lyttet til. Det Marianne skrev om hvordan alkoholen påvirker oss var bra. Omsorg og forståelse for andres behov,og medynk,–byttes bort med overfladiskhet og likegladhet. Det finnes forskning som viser nettopp hvor i hjernen alkoholen mest forandrer og ødelegger, og det har med dette å gjøre. Jeg var nettopp sammen med mine arbeidskolleger på en sosial sammenkomst, og jeg forberedte selv noe morsomt ved å lage en historie som jeg leste opp,ble mye latter til den, pluss at jeg passet på å bemerke at man utmerket godt kan ”skåle” med vann!
Det å være GLAD sammen med andre som nyter alkohol er et sterkt vitnesbyrd.
Noen dager senere var jeg i et annet lag, med kristne, og opplevde et stort fokus på hva man likte av viner og lignende — det var ingen synlig glede over det kristne fellesskapet. Litt trist synes jeg. Det Niklas skrev om gleden i forsamlingen var så attraherende; og det ER en mettende glede i samfunnet med brødre og søstre. Som aldri kan byttes bort med noe slags nytelse av ymse slag.
Vi trenger et nyktert land og kristne som går foran som en by som ligger på et fjell. Og som ikke selger sin sjel og sine penger inn i alkohol-produsentenes forråd der det er mye urettferdighet. Takk for at Livets Ord går foran som et forbilde!
Bra gjort av dig Marianne, – akta dig bara for att bli sjalvgod!
A A Allen var ingen aktiv alkoholist. Som så många andra i hans tradition och generation använde han alkohol mot värk (det gjorde även min mormor)
Han led av rheumatism och hade en fruktansvärd värk. Mycket tyder på att han tog för mycket en natt för att sova och avled. Enligt R W Schramach som reste med honom så är talet om att AA Allen var ett fyllo felaktigt och kärlekslöst.
Sofia; Självgod? Ja, jag känner mig verkligen belåten med att ha sluppit ifrån det där alkoholgisslet! Men jag gissar att de som har lämnat ett riktigt missbruk – beroende eller anhörig – känner sig ännu mer lättade.
Alla systrar och bröder i Kristus, gå inte på att det är ok att ”ta ett glas i goda vänners lag” Det är ett bedrägeri som man inte upptäcker förrän man tittar i backspegeln.
Med all möjlig respekt så vill jag påpeka att bara av dessa få kommentarer så framgår tydligt just den icke önskade bilden att om en kristen dricker alkohol så inträder just en nervärdering av den personen som troende! Denna inställning finns inte i bibeln eller som en del av en kristens beteende. Bruk av alkohol har inte med kristen tro i sig att göra! Det finns så många missbruk eller sjukdomar som också drabbar människor och därmed också barn väldigt negativt, som sätter djupa spår senare i livet. Det borde vara ett problem för oss troende kristna att vi anlägger en negativ hållning till människor pga av deras alkoholvanor. Det uppstår ett pedagogisk problem när människor ska acceptera vår syn på olika områden av livet samtidigt som de ska lära känna Gud som inte har den betoningen i sitt ord. Alkohol var inte det största ämnet i den första församlingen – man kunde tydligen leva med båda verkligheterna sida vid sida. Litade man mer på de enskilda troendes omdöme då?
Jag säger detta med stor respekt för vad alkoholen och vad många andra missbruk kan åstadkomma för lidande. Min egen farfar dog en alldeles för tidig död pga av fylleri när min far var ett litet barn, men jag hoppas han dog utan en tyngd av anklagelser, dåligt samvete, tron på att vara förtappad för sin svårighet att kontrollera sitt drickande. Tyvärr tror jag inte det var så! Kanske trodde han pga av människors tal och inställning att han var förtappad och utanför Guds nåd. Hade man kunnat få honom att tro något annat? Jag tror att Gud tog emot honom med öppna famnen och att han blev förvånad över Guds stora generositet och kärlek.
Jag söker en sundare hållning till både alkohol och till människor i allmänhet i den här frågan.
Inte så sällan så rymmer alkoholproblem mer än själva drickandet även om det ibland kan vara svårt att se orsak och konsekvens.
CG severin har sett vad alkoholkonsumtion kan leda till därför är det självklart att han intar en negativ position till alkohol och det är bra men för att kunna analysera komplexiviteten hos en människa så räcker det inte med att fördöma all alkoholkonsumtion.
Ofta så finns det mycket ångest, depression och psykiskt lidande bakom behovet av alkohol.
CG:s reaktion på psykiskt lidande var betydlig bättre än hans pappas så en slutsats man kan dra borde vara att istället för att ta till flaskan gå till en psykolog och istället för att dölja smärta ta fram den i ljuset och sök en annan väg. Men det kan även vara en generationsfråga.
Det stigmatiserade manliga idealet kan många gånger förhindra att en man söker hjälp eftersom det betraktas som svaghet.
Hovedproblemet er egentlig den drikke(u)kultur som vi har i Skandinavia, der man drikker med én hensikt: Å bli full. Den kultur som man finner lenger sør i Europa har et mye mer avslappet forhold til øl og vin. Det er relativt normalt å ta et glass av og til, kanskje daglig, men man drikker seg ikke full. I en slik kultur, som man finner i Sør-Europa, så er det også ganske normalt for en kristen å kunne ta et glass vin til maten av og til. Derimot er det ikke akseptabelt at det utarter seg og går over en grense der man blir påvirket; der ett glass blir til mange.
Debatten i Skandinavia er altså påvirket av den usunne drikkekultur som finnes i samfunnet. Skal vi egentlig la samfunnet bestemme hva som er rett og galt i forhold til dette spørsmålet?
Man har lett for å glorifisere alkoholbruken utenfor Skandinavia, som om den var på et høyere etisk kulturelt nivå. Men skal man ta med alkoholens skadevirkninger, må man ta med mer enn virkningene av flatfyll som vold, barnemishandling, vandalisme osv. Man må også ta med helseskadene og kostnadene for samfunnet samt konsekvensene av for tidlig død. Leverskadene som følge av stort alkoholkonsum i Italia er markant flere pr. innbygger enn i Norge med dertil høyere kostnader og dødsprosent som følge av alkohol. Jeg ser ingen annen konklusjon enn at søreuropeere har minst like stor gevinst av å kutte ut alkoholen som oss.
Om man vid något tillfälle känner att det här skulle gå/vara bättre/lättare med lite vin/öl/snaps/valfri annan subtans så har man per definition ett beroende. Ämnet som vi stoppar i oss tar bara bort våra naturliga spärrar och låter vårt ”sanna” jag komma fram. Med ”sanna” jag menar jag våra djupaste liggande drifter och instinkter som blyghet,ångest,våld, sex ,rädsla och ilska. Om vi kan avhålla oss från substanser som sätter vårt naturliga kontrollsystem ur spel så lär vi oss att hantera vårat sanna jag. Vårt sanna jag känner vi genom vårt sätt att inteagera med andra människor. Alkohol är ett gift som kroppen vill bli av med så fort som möjligt även i små doser. Vi vill bara ha den underbara känslan av att våra sinnen slöas och vi slipper känna vår egen press inom oss. Det första som alkoholen slår ut är vår möjlighet att interagera med våra medmänniskor på det djupaste av alla plan. En människa med alkohol i systemet är ingen annat än en vältränad apa. Ty vi har lagt locket på till vårt innersta och det är vårt innersta och längtan efter att vara nära och sedd av andra människor som gör oss till människor. Om någon kan presentera en process i den mänskliga kroppen/hjärnan där alkohol inte är en av kroppen oönskad faktor så ska jag aldrig mer säga ett ont ord om det giftet.
Vin i församlingar skulle vara portförbjudet. Om det dricks där eller att det serveras i nattvardskalken så är det förkastligt.
Men vi kristna kan falla i den här diskutionen och hamna i svart vitt tyckande.
Alkohol, andra droger (för alkohol är också en drog) är för de flesta kristna främmande att inta. Åtminstone de som är uppväxta i en trygg kristen familj från början.
Men vi kristna som inte har barn, inte bil, jag och min man kan ta vin till maten hemma. Var i Judiska församlingen tidigare när jag konverterat till judendomen och det fanns inte någon mer utbredd alkoholism där för att shabbatvinet serverades i små plastmuggar.
Numera hörs det att droger också hör till det man inte ska inta. Jag äter en medicin som heter Sobril, det räknas som narkotiskt preparat. Ibland kallas det medicin, när det som i mitt fall är utskrivet av min läkare, men ibland för drog.
Jag kan säga att jag tänker inte gå omkring med dåligt samvete för det, för den hjälper mig dagligen. Får jag inte vara med i församlingen då?
Sen kan jag nämna att jag också deltagit i gruppterapi några gånger. Där fanns de som missbrukat allvarligt både alkohol och gatudroger som jag kallar det när de hamnar på gatan utan att förskrivande läkare har gett det till just en patient.
En del av dem blev alltför påminda och triggade i det de kallade ”sug” efter öl när bara en ramlösaburk öppnades! Burkläsk (hur nyttigt är det förresten!)har vi i massor i församlingarna, hur långt ska vi gå i vår hänsyn mot våra svagare bröder?
En på terapin tog upp det egna ansvaret att motstå sådana här impulser för det finns runt om dem i samhället, så då även i kyrkan med en liten oskyldig öppning av en läskburk vars ljud är frestande. Underkänn inte de fd missbrukande personernas eget ansvar. De är också tänkande människor med förmåga att fatta beslut.
Det finns kristna som ”går igång” på kvinnor i församlingar pga lätta klädstilar på sommaren, men de talar man inte om. De får väl också skärpa till sig och är kanske svaga på det området. Vi har alla våra fallgropar och frestelser.
Så är det i livet. Slutligen, ingen alkohol i församlingen, och inte av de i någon slags ledande ställning!
Sist, mjölk är inte heller nyttigt för vuxna människor!
Jag kommer från en familj med samma problem som Carl Gustav, jag blev dock omhändertagen tidigt och flyttades til fosterfamilj med trygga förhållanden.Trots detta så har jag hela min uppväxt slitit med dom intryck jag tidigt fick och dom svek man upplevt! Detta jobbar jag med nu tillsammans med min psykolog och har insett att iallafall för min del är det ett helande som tar tid, lång tid! Har full förståelse och respekt för att Carl Gustav skriver denna bok där fokus är på alkohol. Jag tror dock att det borde skrivits ett antal böcker till,,, om alla typer misbruk som lämnar djupa sår i oskyldiga barns liv som tar mycket möda och lång tid att fixa till!
Måste lyfta en fråga till. Som sjuksköterska har jag arbetat med cancerpatienter. Jag vet flera som är frälsta och har fått inta morfin och kanke lugnande mediciner. De har varit svårt sjuka.
Kan de då inte höra vad anden säger till dem? Är de då pga dessa mediciner ”utanför” livet med Jesus?
Tror inte en sekund att det är så. Ibland skrivs det regler när man går in i en församling om att avstå från alkohol, sex före äktenskapet och drogintagande. Hur kan man veta vad som kan hända i framtiden? Hur man kommer att må? Om man får en sjukdom, själslig eller kroppslig? Är man en ärligt kristen och vill följa Jesus och församlingens stadgar, som de flesta kristna nog mycket gärna vill, så kan det uppstå en fördömelse över sitt intagande av sin medicin!
Det är narkotiska preparat och vi bör vara lite mer försiktiga och nyanserade, utan att för den skull ge avkall på att dessa preparat i andra sammanhang utan kontroll,
givetvis inte ska intas.
Apropå regler när man går in i en församling så skulle det vara på plats att även införa en föreskrift om att avhålla sig från skvaller också. Det kan förtära många, i judendomen jämställer man det med spetälska! Smittsamt och nedbrytande!
Håller med dig, Hannah N.
Jag har oxå arbetat med människor som plågas av cancer och då i sammanhang där man har avbrutit behandlingen och endast ger smärtstillande och lugnande. Där är verkligen medicin en Guds välsignelse som hjälper den drabbade att fungera bättre på ALLA områden.
Jag är ingen lärd människa som har läst en massa böcker om hur det är. Det är min livserfarenhet som säger mig att just alkohol gör en människa extremt självcentrerad. Människor som lider av mental skörhet har efter en bra medicinering, ofta lättare att se andras behov än före. Likadant vid stark smärta – utan smärtstillande orkar man inte med folk alls.
Jag ger mig på just alkohol för att den förstör relationen mellan människor, medan de flesta medicinska droger underlättar den. Den helige Andens gåvor är givna för att vi ska betjäna varandra och hur kan vi det om vi bara ser oss själva?
Däremot hur det egna personliga livet med Jesus fungerar med droger i kroppen, vet väl bara den som är i den situationen? Fast det är svårt att tänka sig att Herren låter sig stoppas av några droger om någon söker hans närhet. Och jag håller med dig, Hannah N, om skvaller. Det är verkligen värre än allt annat. Bättre en onykter människa än en som aktivt går in för att sänka en annan!
Jättebra skrivit!
Länken till var man kan köpa boken har dött. Använd den här istället. http://ws.livetsord.se/det-ar-aldrig-fel-att-vara-helnykter-mjukband.html
Tack! Länken är nu uppdaterad.